Napoleons gräshoppor

Napoleon lät döda Enghien för att visa sansculotterna att han var en av dem: han kunde minsann också döda aristokrater...

Det ska också ha varit ett sätt att visa radikalerna att han inte tänkte låta bourbonerna återvända.

Så det var metod i galenskapen, mordet på denne landsflyktige prins var inte en oöverlagd handling. Talleyrands kommentar - "mordet på Enghien var värre än ett brott, det var en dumhet" - håller inte riktigt sträck. Inte så att jag försvarar tyranniska infall, men ni förstår vad jag menar; ur machiavellisk synvinkel visste Nappe vad han gjorde.

Han visste det i detta fall, och han visste det när han efter slutet av ryska fälttåget utgav en viss dagorder. Det var när han korsade Njemen västerut, när han var på vänskapligt territorium igen, som han lät sända ut kungörelsen att kejsaren aldrig mått bättre... Raljanta kåsörer med Frans G. Bengtsson i spetsen har gjort sig roliga över det där, sett det som kejsarvansinne, oförmåga att inse ryska fälttågets misslyckande osv. Men vid denna tid hade en kupp inträffat i Paris; vissa kunde tro att Napoleon var död, allmänt uppror kunde ha utbrutit, men budskapet som Nappe sände ut stäckte i alla fall spekulationer kring hans persons välmåga. Det hade ett sunt politisk syfte, var ett lugnande budskap.

Ovanstående två klargöranden har jag läst i Felix Markhams Napoleonbiografi. Den har ett antal år på nacken men duger än. Annars kan man väl läsa Hermann Lindkvists biografi, där man bland annat inhämtar vilket heraldiskt djur Nappe skulle välja för sitt imperium. Den franska tuppen var på förslag men ansågs inte heroisk nog. Elefant, lejon? Hmm... Valet föll till sist på biet, grundat på det faktum att man funnit små silverbin i frankerkungen Klodvigs sarkofag. Senare fick man veta att det var gräshoppor, i sin tur en egyptisk influens, det ska ha varit vanliga inslag i faraoners gravar.

Då kan man såklart fråga sig: hur kände man i medeltidsfrankrike till det? Att egyptiska kungar beledsagades av gräshoppor till andra sidan? Det får mig i alla fall att tänka på originaltiteln till Lovecrafts "Necronomicon", "Al-Azif"; detta var en efterbildning av gräsloppslåt, tolkad som rop från de döda...

Vi återgår till Napoleon. Lindkvist säger att denne inte var så kort i rocken, han var 168 cm lång vilket var normal kroppslängd för män där och då. Men förvisso var Nappe åt det korpulenta hållet, pykniker you know, och detta kunde ge honom en lite undersätsig figur - så naturligtvis tog propagandan fasta på det.

Nappe jämförs ibland med Hitler. Hur lång var denne förresten? Hitler brukade också karikeras som småväxt vill jag minnas. Kanske bloggen Faktioder vet - men lite svårt att få denna uppgift är det nog, han kremerades ju av medhjälpare där i Berlinbunkern, och så tog ryssarna kvarlevorna. Nappe däremot dog i engelsmännens famn på S:t Helena.

Austerlitz' sol, mötet med Goethe ("voilà un homme" sa Nappe), sjötunga Walewska och Toulons kanoner... Gardet dör men ger sig inte! Nu ska jag komponera en Heroica till minnet av en stor man...

Relaterat
På slagfältet
Patton