söndag 25 maj 2008

Det stora äventyret, del IX


Han heter Trygger Disium. Han är en hjälte, levandes i den rokkanska världen med alla sina drakar och demoner, slott och tempel, féer och tomtar, gurkor och bollar.

Nu var det en dag då Trygger Disium gick i en central nejd, en kuperad nejd av mässingsröda berg under en silvrigt rosa himmel. Han gick runt bland bergen, bokstavligen runt, för en ingivelse hade sagt honom att han skulle göra det.

Han var på väg till Hortalion, slottet där den nionde klenoden skulle finnas. På intuitiv väg red han till bergslandet, och väl där började han gå i cirkel. Ingivelsen hade sagt honom att slottet endast kunde nås via en spiralrörelse inåt.

På den vägen var det, på den spiralen cirklade han sig inåt mot gåtans kärna.

Något slott såg han förvisso inte till. Det var gåtfullt, men så var detta också i Rokkana, det gåtfulla landet där allt kunde hända - och gjorde det. Disium lät sig med andra ord inte nedslås utan fortsatte sin vandring. Ridstövlarnas sulor klarade slitaget bra, bland dessa kala klippor och grova grus. Hästen hade han förresten lämnat i en bondgård, vid foten av ett berg.

Disium tog sig upp på en hylla, stödde sig mot en klippa och pustade ut. Och när han lyfte blicken fick han se det.

Han såg slottet, det legendariska Hortalion, lysande i aftonsolen. Det var av guld, rent guld, och glödde rött i släpljuset.

---

Han förtrollades av slottets former, dess kupoler och torn, dess tinnar och loggior, dess hallar och takutsprång. Han drog efter andan och lugnade sig, tänkte: Nåväl, slottet är hittat! Via trolleri har det uppenbarats för mig. Nu får jag ta och gå dit också. Måste slutföra uppdraget!

Han var en pragmatisk typ, mitt i all drömsk atmosfär. Det kunde behövas, för under detta äventyr, Det stora äventyret med den nio klenoderna, hade han vistats i miljöer som kunde få en svagare själ att bli galen av salighet: Regnbågslandet, havskungens pärlemorsalar, Överön med sin gudastaty och sydlandet med sina grejsiga mojs.

Disium gick rakt mot slottet. Nu behövde man inte gå i cirklar, det visste han; det var bara att ta den marmorväg som ledde till målet. Väl framme stegade han in genom ett valv, korsade ett guldrum och gjorde entré i en guldsal. Så vidare genom gyllene gemak, korridorer och loftgångar, tills han kom till en guldsal på övervåningen, med gröna tapeter och röda mattor. Skönt med lite andra färger tänkte han.

Han ställde sig vid ett rundbågefönster och tittade ut över bergslandet. Solen gick ner, fick allt att bada i rött skimmer.

Då hörde han steg bakom sig. Han vände sig och fick se en mörkögd kvinna approchera. Hon var klädd i ljusviolett klänning med grön sjal över axlarna, och det mörka håret uppsatt i en elegant svosch.

- Elegant "svosch", sa han.

- Tycker du? sa kvinnan och puffade till frisyren. Tack...

De satte sig ner vid ett bord, prytt med intarsiamönster.

- Jag får välkomna dig, Trygger Disium, sa hon.

- Ja, så heter jag... och ni...?

- Jag heter Monnima.

- Skönt labiala ljud, sa Disium. Minni-manni-mo...

Man skålade i guldbägare, man reciterade poesi, man dansade i guldgemaken och man retirerade till en inre kammare. Hon gav sig helt åt honom; det blev en rungande sexfest, ett riktigt porrparty man höll där i slottet. Så somnade man i varandras armar.

---

Dagen grydde, lika gyllene som gårdagen. Monnima var nu borta, men på nattygsbordet låg en lapp:

Tack för igår (stod det). Min hjälte! Du hade visst ett uppdrag
att slutföra, att finna en guldring - och här är den, den
ligger på bordet bredvid detta brev. Tag den och bringa den
till kungen du jobbar för, så är saken biff. Vad oss beträffar
- well, vi ses nog aldrig mer. Men vår natt var fantastisk...

Underskrivet med tre kryss och "Monnima".

Disium satt på sängkanten med lappen i handen och fattade ingenting. Nog förstod han brevet, och nog var ringen verklig; han sträckte sig efter den där den låg på bordet, beskådade dess släta rundning och enkla bård. En sedvanlig armring - och den sista klenod han skulle finna.

Han kände sig tom inombords, urblåst. Inte bara för att uppdragen var slutförda, utan för att Monnima lämnat honom så abrubt. I och för sig slapp han därmed avskedsceremonier och annat jobbigt, men han kände sig ändå en smula lurad. Det var vanligen han som brukade försvinna i gryningen från kärleksnästen som dessa, lämnande efter sig blott en lapp med "tre kyssar"...

Han reste sig, klädde på sig, la ringen i rockfickan och gick ut från slottet. Så fort han anträdde rundgången försvann också slottet för hans syn. Monnima var redan försvunnen, hon var ju inte hos honom när han vaknade - och nu hade även hennes slott gått upp i rök.

Han såg mot platsen där slottet legat, såg in i tomheten. Mötet med kvinnan var nu endast en dröm, ett bitterljuvt minne - och en illustration av det gamla talesättet, som sa: "What happens in Hortalion, stays in Hortalion"...

Disium lämnade bergslandet i spiralform, i cirklande rundgång. Han gick runt med allt större varv, och nådde omsider bondgården vid bergets fot. Där besteg han Bunkel och red iväg genom en tujaskog, med destination Ysidor.

Del 10 av denna saga finner du här.

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (17) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)