tisdag 27 maj 2008

Det stora äventyret, del X


Vi närmar oss slutet på detta äventyr. Trygger Disium ska finna nio klenoder åt kung Kobe.

Några tulpaner växte vilt i skogen, röd-gula, vit-lila, röd-vita och gul-violetta. Trygger Disium ögnade dem, nickade uppskattande åt denna brokiga mångfald, åt dessa sköra turbaner som spirade intill några lärkträd.

Han red sakta mot öster, mot Ysidor och slottet där han skulle överlämna de nio klenoderna. Han hade dem alla i sadelväskorna: ringen, pärlan och spjutet, receptet, blåbläran och tekoppen, bronshjärtat, silverskinnet och grönstenen. Men han tog tid på sig, njöt av ögonblicket. Mötet med Monnima i guldpalatset hade varit omvälvande; det var bitterljuvt kanske, detta att möta en sån fager donna och sedan bara mötas av tomhet, finna att hon gått upp i rök, hon och hela slottet där mötet ägt rum - men han tog det för vad det var, ett litet äventyr inom Det stora äventyr han sysslat med den senaste tiden: att finna de nio klenoder som kung Kobe skulle ha i sin skattkammare.

Disum vek om ett hörn och fick se en stenstuva framför sig, ett tvåvånings stenhus med krenelerat krön. Aha sa han till sig själv, det var ju här Votors bodde, den gåtfulle alven.

- Vi närmar oss ditt hem, sa Disium och klappade sin häst på bringan.

- Stämmer, sa Bunkel, hans bruna springare. Här bodde jag ett tag. Dessförinnan sprang jag fri på Fodams slätter.

Disium hade köpt hästen av Votors under sitt första besök hos denne, det som skett efter att han funnit spjutet Sygg. Andra besöket hos alven hade timat före nordanfärden, som ni minns.

Disium red fram, satt av och knackade på. Votors öppnade och sken upp; hästen leddes till bakgården för vård och omsorg, varefter Votors och Disium gick upp på övervåningen, trädde ut på en balkong och betraktade fjädermolnen i höjderna.

- Så hur går det? sa Votors.

- Tack bra, sa hjälten. Jag har funnit pannkaksreceptet och guldringen.

- Så då är du klar då? Och kan rida till kung Kobe med skatterna?

- Stämmer.

Votors gick efter lite kex och svart te. Man förtärde det under tystnad. Så ögnade Disium sin bisarre vän, den lille grå plattnäsingen med helblå ögonglober:

- Vem är du egentligen?

- Jag? sa Votors och ställde ner tekoppen. Jag är en väktare, en deva som skapades av Hiranya i tidernas början.

- Åhh... prisad vare du...

- Tack.

- Men ser alla väktare ut som du?

- Ånej, sa Votors. Eller: ja och nej!

Disium förvånades, blev ställd och konfunderad. Ja, han blev faktiskt en smula rädd. Han tänkte: detta var numinöst... Han såg ut över lövskogarna som omgav stuvan, såg soldiset upplösa lointänerna och invärva allt i sin dröm - eller mardröm?

- Vi väktare kan ändra gestalt, sa Votors, byta uppenbarelse. Vi är odödliga energier, strålande stjärnor, men här i jordiska nejder kan vi anta konkretare former.

- Men varför då som alv, som - om du ursäktar - underligt väsen?

- Det är för att undgå pajsarna, vardagskaipparna. Prissarna är rädda för mig, för denne gråhudade blåblickare.

- Åhå...

- Och därvidlag bestod du prövningen. Du kom hit en dag och mötte mig, och du ryggade inte bort.

- Men jag sökte ju bara frälsning från björnen, den som anfallit mig och min häst.

- Men du kom hit i alla fall, det är vad som räknas.

Disum tog upp sin vita, rosamönstrade kopp och avslutade teet. Det var inte beskt utan soft och balsamerande.

- Men hur står vårt förhållande? sa hjälten. Jag hedrar dig som deva, som övernaturlig makt som gör stegen lättare för vandrare, som ger tröst åt tyngda hjärtan - men hästen, Bunkel, den köpte jag av dig...

- Ja, du köpte den. Inget otalt där. Och du fick tips om pannkaksreceptet och guldpalatset, men det bjuder jag på.

- Tack, sa Disium.

En svag vind blåste genom träden, fick topparna att vaja osynligt. En lätt bris. Solen stod högt och fjärdermolnen briskade.

Nu återstod bara att rida till Ysidor med skatterna. Men Disium lät det hela bero en smula. Han satt gärna här och språkade med Votors om stort och smått.

- Så du är deva? En godsint sådan hoppas jag?

- Ja, sa Votors. Jag är ingen asura som förleder människan, som lär henne hor och mord. Jag inspirerar henne till lärdom, barnuppfostran, odling och konst. Jag ger färg åt färger, jag ger liv åt konstverk, allt på uppdrag åt den store Hiranya. Dansa och bekransa honom, hylla honom med puka och dans, med psaltare och harpa!

Votors reste sig och anträdde en snabb dans där på balkongen, sjungande en lovsång till högre makter. Disium såg på och klappade takten: sköna rytmer tänkte han, en rungande gospel för rokkanska nejder, en hyllning till devas och änglar, gudar och nymfer, älvor och tomtar! En hyllning till diskreta väsen som åsett mitt äventyr och ibland hjälpt mig, direkt som denne Votors med sina råd, och indirekt som den ingivelse jag fick i Högsta berget när jag låg på rygg och var utelämnad åt monstret - den ingivelse som fick mig att minnas spjutet jag låg på, spjutet Sygg som jag drog och dödade Bronshjärta med, mitt i hjärtat så att det klang av metall mot metall, brons mot brons.

Brisen fläktade. Himlen blånade. Solen sken.

Den 11:e och sista delen av denna saga finner du här.

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (140) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)