onsdag 23 juli 2008

Ernst Jünger: Der Arbeiter


Jünger utgav essän "Der Arbeiter" 1932. Det är en blandning av prognos och civilisationskritik, en skildring av teknokratins natur. -- Edit: detta inlägg skrevs 2008. Sedan dess har jag gett ut en veritabel Jüngerbiografi.




1.

Jünger omskriver och antyder. Han skriver inte ut allt. Och medges ska att stilen vinner på detta bruk. Man ska inte behöva förklara allting. Och att undvika namns nämnande kan ge texten en högre kvalitet. I sin "Der Arbeiter" drev Jünger detta till sin spets: inga omnämnanden av begrepp som Goethe, Hegel eller Shakespeare skulle förekomma, och heller inte termer som kultur, själ, idé, idealism och psykologi, vanliga slagord i början av 30-talet. Den drivna stilen är det som gett denna bok dess långa liv. Att den också är lite svår att penetrera får man ta på köpet.

Dessa stilideal, denna mall för bokens stilnivå redovisade Jünger i ett radiotal när boken utkom. Sedan utgavs texten som en broschyr av bokens förläggare, Hanseatische Verlags-Anstalt i Hamburg, 1932. Min läsning baseras på återgivanden av denna pamflett ur Paetel, "Ernst Jünger in Selbstzeugnissen und Bilddokumentation" (1962).

Jünger hade klart för sig stilnivån, och han hade annat klart för sig också - som att undvika att harva i gamla fåror som romantik, konservatism, revolution och anarki. Verket skulle inte handla om idéer och världsåskådning, det var mer konkreta förändringar han försökte fånga: moderniseringen, teknikens titaniska natur, den osentimentala arbetsstilens utbredning på livets alla områden.

Så långt bakgrunden, ambitionerna - så vad är det då vi får oss till livs i denna bok, i denna "Der Arbeiter - Herrschaft und Gestalt"? Man kan säga att här utmålas arbetaren som en tidens typiska gestalt. Det var inte arbetaren i social eller politisk mening, utan den moderne homo faber, laborator som med tekniken tämjer naturkrafterna och får hela världen att dansa i maskinrytm. En industriman som betraktar skog och mark bara för dess instrumentella värde, en räknenisse som vet alltings pris men ingentings värde, en teknokrat som omdefinierar teaterbesök och bokläsning till ren konsumtion, som inte förmår se dessa som de medskapande akter de förvisso är.




2.

Ateism och nihilism bär denne laborator i bagaget. Han är den som tar fram världens alla massproducerade varor och tjänster, alla dess maskiner, matvaror, kläder, leksaker och underhållningsprodukter, som omvandlar hela världen till en verkstad, hela planeten till ett suburbia av köpcentra, bostadsområden och kontor, där skogar och fornminnen rutas in som rekreationsområden och tempel och slott blir museer. Alla blir arbetare: officeren, läkaren, läraren, alla kan glömma sina gamla hederskodex, för nu gäller industriell produktion på livets alla områden. Krigaren är inte längre en tapper man som rider fienden till storms, nej han är en rutinmässig arbetare som skjuter av dagens kvot granater eller flyger sina X antal uppdrag innan han får avlösning. Läkaren ska inte längre bota en viss individ, han utsätter patienter för mallad behandling via kemikalier eller kirurgiska ingrepp. Läraren ska inte längre förmedla visdom, han ska ge sina elever information efter läroplanen.

Boken skrevs 1932 och är så klart präglad av sin tid. Men tack vare stilnivån och Jüngers skarpa blick så finns här ännu goda iakttagelser. Vi lever ju än idag i dessa arbetsstäder, med köpcentra och sovstäder och kontorskomplex och annan termitarkitektur. Allting brer ut sig som en sås; något centrum finns inte som i Mesopotamiens teokratiska städer (templet) eller en senare epoks kungastäder (palatset), nej här är allt lika viktigt eller oviktigt. Några byggnader värda att bevara finns inte, allt kan rivas och byggas nytt efter 20 år.

Arbetsstilen präglar idag kulturlivet: tusen Wallander är bättre än en Shakespeare, tusen Arn som vinner bågskytte är bättre än en duell mellan Akilles och Hektor; konsumtion är ordet. Förtrollningen försvinner, bland annat ur matlagningen: från brödet som ett under att celebrera till utfodring på näringsmässiga grunder.




3.

Dessa rader skrivs i ett miljonprogramshus, ett sjuvånings komplex monterat av färdiga element, ej omsorgsfullt byggt med grundläggning, murning och snickerier. Det byggdes i slutet av 1960-talet, en tydlig "Arbeiter"-skapelse. Inte känner jag mig som en "textarbetare" här där jag sitter, nej långtifrån, jag är musisk som få. Men visst är det så att vi ännu lever i den vision av en genomorganiserad, nihilistisk värld som Jünger såg 1932. Detaljer åsido så var det på det viset att Jünger i sitt verk abstraherade och renodlade för att skapa en bild vi kan reflektera över. En gestalt vi kan drömma om, förfasas inför eller omfatta med glädje; det sista måhända om man är en bildstormare som vill riva allting gammalt och bygga en Skön Ny Värld. Huxleys bok är för sin del samma andas barn som "Der Arbeiter", även om engelsmannen inte blev så omstridd som tysken. "Brave New World" var förvisso en roman och Jüngers bok en essä, ett sakprosaverk, och därför är det svårare för Jünger att ta avstånd från vad som där sägs. Hade han skrivit en roman hade verket fått en annan gestaltkvalitet; nu framstår den som ett mellanting mellan prognos och pamflett, som om Jünger uttryckligen vill att världen ska bli en enda stor verkstad.

Ville han det då? Svårt att säga. Stilen är som antytts inte glasklar, så viss deniability ägde han väl, viss likhet med en romanförfattare i relation till "en hemsk bok". Han kan säga: jag bara målar upp en bild, ni får ta ställning. Nåväl, men samtidigt var han högerradikal under denna tid, hatade demokrati och liberalism, så inte var han väl alltför negativ till att Arbetaren skulle få fortsätta sina härjningar och låta världen omdanas till fabrikslandskap, allt för att utplåna den hatade småborgarens Biedermeiervärld.

Samtidigt vurmade Jünger som alltid för gamla tider, samlade skalbaggar och växter och hade skrivit "Das Abenteuerliche Herz" tre år innan. Denna 1929-bok var förvisso fränare än andra versionen som kom 1938, version ett hade ännu nationalistiska och krigiska utfall. Men boken i stort är ett verk av en musisk ande, handlar föga om glädjen i att se ut över en organiserad värld utan fastmer om dröm, liv och fisksoppa med saffran. Han hade också börjat resa i sydliga nejder, till Italien, Spanien och Balearerna, och målen där var inte fabriker och övningsfält utan skog och mark och svallande stränder.

Så hur ska man lösa detta? Ville Jünger både ha kakan och äta upp den? Man kommer att tänka på vad Stig Jonasson sa: "Vad Jünger egentligen ville vid denna tid är det ingen som vet, och förmodligen visste han det inte själv." Vår käre silverräv hade många bollar i elden (som L A Johansson sa), bedrev stridiga ståndpunkter, men han lät sig inte bekymras av det utan följde de olika spåren parallellt.

Att finna svaret på gåtan Jünger är och förblir svårt, speciellt vad gäller denna fas i hans karriär. Men det finns motstridiga drag hos alla människor, vi är inte så rätlinjiga som vi vill framstå. Och mot alla försök att luska ut honom skulle Jünger ha kunnat svara: "Ich bin kein ausgeklügelt Buch, ich bin ein Mensch mit seinem Widerspruch!"




Relaterat
Min Jüngerbiografi
Spengler och västerlandet
Äventyrshjärta

1 kommentar:

Kjell Nordberg sa...

Hälsar dig välkommen till "Svenska kyrkan och medlemskapet" som du når via bannern "namninsamling" på "bildning.se"
Ser fram emot din underskrift, några rader i forumet och gärna dina tankar kring initiativet på din blogg!

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (140) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)