fredag 29 augusti 2008

Verklighetens Jason Taverner


Det här är inte en recension, trots det flotta bokomslag som illustrerar inlägget. Men jag har detta att säga, och jag börjar med att fråga mig detta:

Vem är egentligen verklighetens Jason Taverner? Denne är alltså huvudperson i Dicks "Flow My Tears, The Policeman Said": en talkshow-värd som en vacker dag vaknar upp på ett slumhotell och finner sig leva ett luffarliv, glömd av världen.

Kanske verklighetens Jay Leno och David Letterman beter sig som Taverner före fallet; smådryga kändistyper som tror de äger världen. Men läget efter fallet är onekligen intressantare, för där tappar ju Taverner sin persona, sin kändisaura, och måste hanka sig fram som vem som helst.

Nu vet jag emellertid vem som denne fallne Taverner påminner om: Lasse Holmqvist.

Denne var ju stor i svensk tv från 60-talet till början av 90-talet, körde främst "Här är ditt liv" med höga tittarsiffror. Sedan höll han på lite för länge, den sista säsongen tappade tittare, och sedan kom TV3 och TV4 och allting förändrades. Lasse tog avsked från SVT och skulle starta eget, "Öresundskanalen", som gick skitdåligt. Han tänkte bara: "Lasse Holmqvist + tv = succé", men det motsatta blev fallet: personlig konkurs, hjärtattack och förtidig död.

Det hela är lite sorglustigt. Han levde på sin aura, och levde på sina inbjudna gästers aura under glansdagarna, och sedan visade det sig att detta inte räckte för att underhålla tv-publiken i reklamens dagar. I dokumentären om Lasse noterades hur han började förlora denna sin aura, hur han började inse att han byggde på lösan sand. Som när en viss trailer för Öresundskanalen visades för en branschmänniska, och denne sa: "Den blir nog bra när den är klippt." Men den var redan klippt...

Han saknade distans, blev fartblind. Han vaknade upp en dag, som en Taverner på slumhotellet, och såg bara en eländig människa framför sig i spegeln. En vanlig människa.

En liknande story läste jag om i Sören Blankings "Guldägg och beska droppar". Denne reklamare berättar om en hovmästare på Savoy i Malmö, omsvärmad av de kändisar han servade på krogen. Han fick kort av dem, julhälsningar och allt. Så när han blev gammal och sjuk var det ingen som hörde av sig...

Sorgligt så klart. Men också lite fartblindhet hos denne hovmästare själv: trodde han verkligen att alla dessa kändisar ville vara vän med honom personligen? För dem var han ju bara en persona, en hovmästare på en populär krog. De gillade att umgås med hans offentliga person, inte med hans privata jag. "Alla känner apan men apan känner ingen."

För om vi nu snackar krog- och nattliv, så är det mesta ytligt i den världen. Det bör man veta då man rör sig där. Att gå på samma bar ett tag och bli igenkänd av barkeepern, det är kanske lite roligt, och kan kanske bli riktigt vänskap med tiden. Men att bara heja på barfolk och servitörer och dörrvakter, det är i mångt och mycket en gest och föga mer.

Vän av ordning säger nu kanske: än du då Svensson, tror du att du är bättre än Holmquist och den där hovmästarn?

Hm, jag försöker ju intala mig att man ska behålla fötterna på jorden. Kanske inte så svårt heller när man jobbar som tidningsbud. Men visst har det hänt att man som bloggare ena stunden postat ett superinlägg och känner sig som internets kung - för att i nästa ögonblick stå på Hemköp och leta efter växelpengar i fickorna... Som Baudelaires albatross: ena stunden kung i det blå, den andra nerdragen på ett fartygsdäck och hånad av sjömännen, eftersom ens jättevingar hindrar en från att gå: "ses ailes de géant l'empêchent de marcher".

Att vara albatross är nog fint. Men man får nog ta av denna fågelhamn när man går och handlar, det är dagens lärdom.

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (56) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (171) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (99) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)