fredag 8 maj 2009

Ernst Jünger: "Jahre der Okkupation" (1958)


Först hette boken ”Die Hütte im Weinberg”. Jünger omnämner denna koja på vinberget i boken (13/5 ’45). Han bor alltså i det besegrade Tyskland, i Kirchhorst i Niedersachsen, och han läser samtidigt hos Jesaja om ett förött land med brända städer: ”Bara Sion är kvar som en hydda i vingården, ett vaktskjul på gurkfältet”. (Jes. 1.8)

1.

Jünger gläds åt att blommorna blommar i hans trädgård, trots den eländes vår det är med ockupation, amerikaner och kringströvande ryssar. Varav kommer sig den stora tröst man känner av att beskåda blommor? frågar sig författaren 14 april ’45, och svarar:
Den är förvisso tellurisk-erotisk eftersom blommorna är Moder Jords kärleksorgan, hennes kärleksdrift. Blomsterhögtiden är fullkomlig, själva den djuriska prakten når inte upp till den.

Och trösten återigen: ”När världen förefaller oss skakad i sina grundvalar, kan en blick på en blomma återställa ordningen.” (15/10 ’45)

Beskrivningen av blommor blir lätt manisk. Blommorna lyser får man höra, gott så, men det hela har viss karaktär av substitutreligion för en som aldrig riktigt blev troende, för en vars tro måste grundas på grundligt förarbete (”pionjärarbete”, i förväg framskickade broslagare som han sa i ”Strahlungen”).

Religion eller inte, blommor kan säga oss mycket. Den 15 oktober enligt ovan säger han även att växten är en lins för det osynliga, för Goethes urväxt, en spegling av Livets träd. Och åter i 14/4 ’45 blir blomman ett uttryck för det paradisiska, för kosmiska lagar här och nu. Ack dessa blommor, de tiger så djupt och övertygande men säger oss så mycket; i varje trädgård, i varje dike...
... lyser oss mosaiker och band av bildskrift. Var anar man så tydligt möjligheten, existensen av högre världar än här? Det är gudomlig nektar, den eviga ungdomens vin, som dessa kalkar utstrålar.

Jag tycker detta är rätt centrala Jüngertankar: aningen att det eviga speglas i det timliga här och nu, förmågan att via symbolen se det osynliga. Det är det vanligas metafysik: en fläkt av evigheten förmedlad av en vardaglig observation, fjärran från akademiernas torra idealism.



2.

Esoterismen är som i alla Jüngers böcker utströdd här som guldkorn. 26 april ’45 säger han till exempel att kikaren och mikroskopet inte kom med något nytt, de motsvarade blott förändringar i människans inre optik; detta uttrycker för mig Goethes ”im Innere ist’s getan”, esoterismens axiom nummer ett. Ett konkret exempel vore en Canaletto som återgav sina motiv synnerligen realistiskt, synnerligen konkret, och han hade en spegellåda som projicerade vissa linjer som han sedan bara fyllde i. Men denna protokamera är återigen bara en yttre motsvarighet för den inre optiken, för sättet att se platt realistiskt.

Mer i samma stil är detta, som Jüngers exempel att vi innan rymdfärderna redan hade börjat tänka globalt, börjat föreställa oss jorden utifrån. Slutsatsen för denna det inres, det osynligas yttringar i sinnevärlden lyder:
Det osynliga finner sitt uttryck i dikten, i drömriket, och sedan i det synliga. Historikern måste hitta tillbaks till denna väg för att nå skattkammaren.

Bokens sista bidrag är 2/12 1948 som börjar med det ovan nämnda ”Im Innere ist’s getan”, allt avgörs i det inre. Man skjuter pilen som sedan fullbordar sin bana i det osynliga, det transcendenta, det öververkliga bortom Bortom: ”Det finns alltid en andra adressat för våra ord, dåd och tankar”. Detta erinrar om ”Heliopolis” där det sägs att vi alltid är sysselsatta med att offra på altare, vare sig vi är medvetna om det eller inte. En föregiven ateist utför sin religion vare sig han vill eller inte, också han hyllar sina gudar, bringar sina offer, ärar sina helgon.

I sagda bidrag kommer så Jünger med ett bra exempel för vardagsesoterism, hur allt avgörs inom en, som när man skriver ett brev och lägger det på lådan; huruvida brevet kommer fram eller inte vet man ju inte, men ändå känns det bra att ha skickat det. Blotta tanken att ha skrivit brevet ger tröst, något i världen har ändå ändrats med skrivandet: ”Det är ett fullbordat offer, även om ingen läser det.” (Men Gud läser det vill jag hävda, Gud är allvetande...)

Detsamma gäller den oro och omtanke man kan sända sina nära och kära.



3.

Detsamma gäller den oro och omtanke man kan sända sina nära och kära som är försvunna, i fångenskap, döda, vem vet (detta skrevs alltså strax efter andra världskriget men är allmängiltigt). Kanske får man aldrig veta vad som hände med dem, kanske får man en dag veta att den man oroat sig för är död sedan länge – och då har man ju oroat sig i onödan:
Vi har tänkt på honom som om han levde. Men ändå ligger det något underbart i detta ”som om”. Vi bör tänka på varje död som om han levde, och på varje levande som om han vore död. På så vis riktar vi önskningarna högre, mot den oförgängliga personen. Och om vi spänner bågen tillräckligt kommer vi att få uppleva det underbara ögonblick, i vilket
svaret kommer. Ty allt avgörs i det inre.

Där slutar ”Jahre der Okkupation”. Här ser vi också fördelen med att redigera sin dagbok, skriva om och lägga till; ovan citerade bidrag, hela texten 2/12 ’48 torde ha komponerats efteråt, ex post festum, för att ge boken ett passande slutackord – alltså ett våldförande på dagbokens idé som är att allt skrivs och sedan får stå, bara stavfel får ändras.

Men här har vi en finslipad journal, en stilistiskt översedd text, och om det utmynnar i passager som denna må det vara hänt, ja det är fullt motiverat. Detta är helt enkelt sublimt, det ger hela andravärlskrigsdagboken en kongenial epilog; det är ett välinprickat slut för den dagbok som började i Kirchhorst 1939, fortsatte över Västvallen och Frankrike 1940, i Paris och Kaukasus och Paris igen, genom hela andra världskrigets stormar, för att sluta i samma Kirchhorst 1944-48.

Man kan naturligtvis skriva dagbok på annat sätt, till exempel som Gombrowitz’ och hans opolerade stil. Men detta får inte bli lag; det ovanstående är för sin del den polerade, skimrande Jüngerstilen när den är som bäst.

Och för den som undrar kan sägas: denna "Jahre der Okkupation" innehåller mer än prat om blommor och esoterism. Det är Berlinminnen från 30-talet, det är resonemang om nazismens uppgång och fall, och det är utfärder i det samtida Tyskland, reella utflykter på osäkra vägar bland flyktingar, bovar och banditer. Dagboken bjuder dessutom på läsfrukter, på möten med besökare och på en skildring av US Armys intåg, med mera med mera. Ett urval av dessa texter finns att läsa i slutet av "Dagbok från Frankrike under krig och ockupation", som sammanfattar hela den jüngerska andravärldskrigsdagboken på ett bra sätt.

Relaterat
Vid tidsmuren
Arbetaren
Akvarell Ernest Arthur Rowe

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (138) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)