torsdag 29 oktober 2009

Lennart Svensson: Resan till Ghislane (novell)


Det var en gång två äventyrare vid namn Gunno Gripenrede och Ivan Masov. De var kavallerister i tsarryska armén men hamnade på slingriga vägar i en främmande dimension, ett sagoland. Där fick de ett uppdrag: finn Rosen Som Aldrig Vissnar!

De gav sig av och fann denna Ros. Därefter skulle de få ännu ett uppdrag, så var upplägget; de skulle bege sig till en viss nejd där deras uppdragsgivare, ängeln Pelagion, skulle berätta mer. Så när vi nu möter våra huvudpersoner, Ivan och Gunno, har de kommit till en viss udde vid en insjö.

Vattenytan låg stilla. Solen stod trekvartshögt på himlen. En tupp gol i en bondgård intill, soldis låg över lägdorna. Träd med varmt gröna grenverk kantade sjön.

- En sådan idyll! utbrast Ivan.

Gunno klev av sin häst och satte sig på gräset, skuggad av några aspar. Ivan följde hans exempel.

Himlen var mättat blågrön. Asplöven var stilla, prasslade inte ens för en svag vindil. Spanades upp mot firmamentet, mot disiga lointäner, såg Gunno plötsligt några föremål uppträda. De flög högt, de var små och man undrade vad i all sin dar...

Föremålen kom närmare och sänkte sig. Nu såg man att det var ett slags skivor, stora diskusar på vilka det stod människor. Det var in alles fem skivor som gick in för landning och tog mark samtidigt.

Gunno och Ivan var alldeles förstummade, de såg på varandra i tvehågsenhet. Men så började Ivan gå mot den närmsta diskusen och Gunno följde efter.

Det stod som sagt människor på skivorna. Väl inpå kunde man se att de var praktfullt klädda i kaftaner i violett, blått och rött med breda guldstickningar. På huvudena bar de mitror, dubbelkronor och turbaner.

Gunno bugade sig och Ivan gjorde detsamma. När han rest sig sa vår hjälte:

- Välkomna, främlingar.

En man i orange mitra prydd med en rubin nickade och sa "tack".

- Vilka är ni? fortsatte Gunno.

- Vi är eteriska typer, sa mannen. Vi kommer från Ghislane, den strålande staden där Pelagion väntar. Mitt namn är Fasel. Vi har kommit för att ta er med...

- Angenämt, herr Fasel, sa Gunno och presenterade sig. Så ni ska ta oss till Pelagion? Så bra. Han ska berätta för oss om vårt nästa uppdrag.

- Verkligen? sa Fasel. Nå, kom med här bara.

- Men hästarna...? sa Ivan, som alltid var den praktiske.

- De kan åka med.

- Så vad säger du Ivan, sa Gunno, vi ska ut och åka diskus; låter roligt va?

- Ja, sa Ivan en aning räddhågat, om vi måste det för uppdraget så...

- Så du är flygrädd? Konstigt, det brukar ju vara vi fantasifulla typer som är det. Ni praktiska typer får aldrig tvångstankar som "nu faller jag" när ni är uppe i höga torn och så vidare...

- Ja, ja, sa Ivan, jag är höjdrädd. Men jag ska stålsätta mig mot farorna. Låt oss få det överstökat...

De två fränderna ledde ombord sina ök på de silverskimrande faten, Gunno på det som Fasel reste med, Ivan på ett annat. När alla ghislaner stigit ombord stötte Fasel och de andra skivornas kaptener sina stavar i durken, varmed de gåtfulla farkosterna steg ljudlöst och svävade iväg i de rika, blå middagsskyarna.

Man flög över nejden och såg skogar, fält, glittrande sjöar och disiga lointäner.

- Hur långt från Ghislane är vi nu? frågade Gunno sin värd. Denne log enigmatiskt och sa:

- Inte så långt...

Riddaren undrade vilka dessa människor var, om de överhuvud taget var människor... Hur som helst skulle de ta honom till Pelagion och det var gott nog.

Man susade genom skyn hela dagen. Det blev kväll och natt men man kände sig inte trött av att åka på diskusarna, nej det var ett ständigt äventyr. Riddaren stod oavvänt och spanade framåt i rymderna och mitt i natten frågade Fasel denne om han såg något.

- Ja, faktiskt! sa Gunno. Jag ser liksom en blå fläck i rymdhavet.

- Det är platsen dit vi ska, sa Fasel enigmatiskt.

Något senare frågade Fasel samma sak:

- Ser du något?

- Ja, sa riddaren. Jag ser liksom ett ljus i den blå fläcken och det lyser som en stjärna.

- Det är staden dit vi ska! sa ghislanen.

Och något senare frågade Fasel åter:

- Ser du något?

Och riddaren svarade:

- Nu ser jag en stad som skiner av guld och silver.

- Då är vi framme, sa Fasel.

Man approcherade en stad, en skimrande stad i lufthavet, själva Ghislane. Den hade opalskimrande palats med tinnar och torn samt samt gyllene tempel, silverne paviljonger och prunkande parker; som ett utsökt smycke låg den vid stranden av en sjö.

De fem skivorna gled fram och landade på ett torg i stadens mitt; man steg av, våra
äventyrares hästar togs om hand och själva leddes man längs en gata kantad av höga hus med fönster av kristall. Människor klädda i mönstrat siden och med lustiga hattar hälsade dem avmätt där de gick och Gunno och Ivan hälsade tillbaka.

I ett palats i staden mötte de så sin ängel, sin sagesman, sin uppdragsgivare, den gåtfulle Pelagion. Men vad han sa och vad det ledde till kanske jag berättar en annan gång. Det vill säga - jag kunde berätta det nu men det är åtskilliga sidor som inte får rum i ett blogginlägg. Eller ens i tre blogginlägg. Men den som vill veta slutet kan maila mig och få sig en resumé, thank you very big!

(Illustration Arthur Rackham)

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (56) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (235) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (18) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (31) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (170) pr (45) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (98) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)