lördag 23 januari 2010

Pilgrimsfärd, del 2


Jag tänkte här gå igenom min pilgrimsfärd lite mer i detalj.

Denna torsdag den 21, ja det var datumet, så kom jag till järnvägsstationen vid tiotiden, såg att ett tåg just skulle gå, köpte en latte och en bulle och skyndade upp i första bästa vagn. Det visade sig att den hade Vista Dome, utsiktsplatser på övervåningen. Det kändes som att dricka kaffe på flyget där jag omsider satt och flög fram över Uppsalaslätten.

Det var en mulen, vintrig dag, minus fem och lite blåsigt, men rätt OK. Att åka till Stockholm är alltid fascinerande, landskapet är rätt omväxlande, särskilt när man närmar sig Eken och kan se på fabriker, hyreshus, motorvägar och påfarter och avfarter och allt. Ja jag älskar det. Sollentuna, Häggvik, Solna, lätt titanisk känsla i vissa områden men samtidigt, mitt i allt, mer småskaliga längor bland tallar, villor som klättrar höjder och vad det nu är.

Jag kom till Stockholm. Köpte lite smågodis på Centralen och tog, som planerat, tunnelbanan till Odenplan för att börja min tur där. Jag hade förköpsremsa sedan förut, köpt på mitt förra Stockholmsbesök där jag hade lite business på en sf-festival. Före den hade jag lite tid att slå ihjäl och tänkte då bese lite kyrkor, men då var alla antingen stängda eller hade specialevenemang. Jag var ute för tidigt, tio på en lördag. Nu var klockan närmare elva och då ska kyrkor vara öppna, det hade jag sett på nätet.

Och verkligen – jag kom till Odenplan, gick upp och ut och såg Gustav Vasa kyrka torna upp sig i sitt majestät. Ja God almighty, den var mäktig. En gräddgul centralkyrka med kupol, typ Adolf Fredrik, Katarina och allt. En rik församling med rik kyrka, rik interiör med marmor och himmelsmålningar som jag sagt.

Man spelade orgel då jag kom in. Och jag satte mig. Och jag grät, ja jag grät. Det händer ibland när jag hör orgelmusik så där. Det sökte mig. ”Gospel moment”.

Vad finns det att säga. Korsfäst Jesus. Alla gillar inte denna syn, jag gjorde det själv inte förr, men nu har jag närmat mig mysteriet. – Marmor och murytor, inskriptioner och pynt, mycket 1800-talsaktigt åt det storborgerliga hållet, det är Gustav Vasa kyrka. En skön början på min pilgrimsfärd. Nu skulle jag till Engelbrektskyrkan som låg intill, det var bara några kvarter. Vädret var som sagt lite friskt, en resa som denna görs lämpligen på vår eller sommar, men nu måste jag ju passa på eftersom jag snart ska flytta norrut. Dagstripper till Stockholm är del av charmen med Uppsala.

Jag gick genom staden, nådde foten av en klippa och såg Templet där uppe, se bild. Jag hade sett det förr och undrat hur det såg ut inuti, exteriören är förvisso mäktig med teglade höga skepp, högt torn och märkliga detaljer, en extrem tolkning av svensk medeltid. Jag skred uppför trappan och nådde kyrkan, snygg församlingsgård intill i likartad tegelstil. Via en mörk förhall, mycket trä kom jag ut i hallen – som var stor, Sveriges högsta valv med 32 meters höjd enligt kyrkans hemsida – och små arkader – och råhuggen granit, små ornament hade den men den var inte på långa vägar blankslipad – och trätak, lackerat mörkt trä – och en altarmålning av Hjortzberg. Helhetsintrycket av detta rum var mäktigt om än en smula kyligt. Få detaljer, inget pynt; enkla former och materialverkan är ordet, som i moderna kyrkor.

Detta var konstnärligt sett en av de mest särpräglade kyrkor jag besökt. En arkitektonisk pärla. Och känslan var även här när jag gått in en känsla av under, How Great Thou Art och så vidare, jag vill inskärpa det. Jag är ingen eldfäng estet som bara vill ha snygga miljöer, jag vill ha symboler för mitt credo – och det får jag – genom att gå i kyrkor, sätta mig ner och meditera ett slag, nå frid. Sedan vidtar sightseeing, jag kollar in detaljer, målningar, känner av atmosfären. Jag är troende, jag besöker kyrkor för enskild andakt som det heter. Gudstjänst kan jag se på TV om jag har lust. Kanske drar jag åstad på en riktig gudstjänst endera dan; i Härnösand kommer jag att bo rätt nära domkyrkan, det kanske kan bli något.

Mer om Engelbrektskyrkan samt vad jag därefter besökte, det får ni veta här.

(Bild Engelbrektskyrkan)

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (82) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (50) aktufall (7) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (27) att vara Svensson (226) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (18) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (11) bing (294) biografi (16) bloggish (59) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (12) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (34) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (2) esoterica (117) etni (13) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (119) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (25) ipol (67) islam (6) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (24) kuro (2) libyen (18) link (32) lite litteratur (96) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (10) mena (42) multiversums mytolog (5) natio (66) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (14) oneline (1) ori ett lag (53) pil (5) poesy (46) politikka (192) pr (52) pred (3) Priest (14) prophecy (21) rymd (2) sanskrit (9) sf man minns (99) small candies (125) Smaragdeburg (6) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (15) tempel (31) Tolkien (4) topp5 (8) typer (15) USA (18) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)