söndag 8 augusti 2010

Skogsvandring


Igår gick jag ut i markerna: jag strövade neråt nejden bortom mon. Jag kom vad det led till en glänta där en häst stod och stampade. Den var fullt utrustad med sadel och betsel så jag gick fram, klappade den på dess bruna bringa och satt upp.

Det gjorde jag: jag satt upp på hästen och red iväg i högsommardagen. Jag lämnade gläntan och red genom cypresslundar, ekskogar och parker, såg molnen gå och timmarna svinna, såg fåglar flyga och vinden kamma gräset på kullar i min väg. Omsider kom jag till en dal bevuxen med blodbokar, sjukt röda träd med mättade löv, löv övermätta på grönska så att de gick i rött. Jag skred sakta fram på ryggen till min pålle, nådde en bäck och lät hästen dricka. Jag klev av och böjde mig själv ner för en slurk. När jag reste mig såg jag en bro, en träbro som ledde över bäcken.

- En bro, tänkte jag, varför en bro över denna lilla bäck?

Jag satte mig i sadeln igen, korsade bäcken på bron och slog in på en stenlagd väg. Hästens hovar klapprade mot basalten. Jag såg upp mot den brinnande skyn och kände sig en smula hungrig, men tänkte att mat och husrum kanske stod att finna längs vägen.

Vägen ledde upp på en liten knabbe. Genom träden skymtade jag ett marmorvitt slott i fjärran, ett skapelse krönt av tre tornhuvar. Vilken borg tänkte jag, den såg mäktig ut. Dit måste jag bege mig och kanske få mig lite mat till livs.

Jag red vidare längs vägen. Den breddade sig, ledde ut på en slätt och approcherade en vit mur bak vilken anades hus inbäddade i almar. Allt kröntes av slottet jag nyss sett, borgen med de tre tornen.

Jag red fram till en port i muren. Ingen vakt synts till. Ena dörrbladet stod dock på glänt så jag klev av hästen, öppnade porten, satt upp igen och red in.

Hela staden var öde. Min ritt ledde längs en krokig gata kantad av korsvirkeshus. Till sist kom jag till Palatset, det marmorskimrande slott jag sett i fjärran när jag approcherat staden. Jag beundrade fasadens fritrappor, burspråk och loggior, dess voluter och festonger, dess pilastrar och balkonger. Så klev jag av hästen, klappade den på länden och gick in i palatset.

Jag gick genom tjusiga salar och fina gemak, alltsammans inrett med äkta mattor och dyr plysch. Rätt vad det var kom jag till ett mindre rum med bokrullar i hyllor. Där fanns även ett bord där det stod en Mac Mini med Samsungskärm. Jag satte mig ner, slog på och fick fram programmet "Internet Explorer" varmed jag kunde ge mig ut på nätet.

Jag for ut på nätet, surfade och stod i, märkligt kanske med tanke på det gåtfulla slott jag befann mig i - men så var det. Jag fick lust att kolla in sajter med om läget i Sverige, det här landet vi bor i, och det var mycket intressant. Jag fick till exempel reda på att svenska partiledare hatar Sverige!

Jo så var det. Hur skulle man annars tolka utsagor som dessa, som jag fann citerade på olika bloggar:

. ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” – Reinfeldt vid ett besök i Södertälje 2006

. ”Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån.” Maud Olofsson, 2006. (I anslutning härtill fick jag veta att Centern i annonser 1998 även dragit parallellen att månen inte tillhör USA bara för att Neil Armstrong beträtt den, och - sa Magnus Cravelli Korren 28/8 ´98 - ”analogt skulle de som gått och ’harvat i Sverige i flera tusen år’ inte ha mer rätt till landet än nyanlända utlänningar.”)

. ”Jag tror det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.” – Mona Sahlin på AB:s hemsida Ungt Val 15/3 2002

. ”Jag hatar allt genuint typiskt svenskt.” – Sahlin i Exp 26/7 2002


Så var det med det. Jag hade bildat mig en smula, fått veta lite hur det stod till i landet. Bra, bra.

Klar med nätsurfandet gick jag bort till en källare i palatset där jag fann mineralvatten på flaska, bubbelfritt. Jag tog en, satte mig vid ett bord och drack. Sedan tog jag några flaskor till, gick ut till min häst och gav denne att dricka. Sedan satte jag mig i sadeln och red hem. Det gjorde jag: jag satt upp på hästen och red iväg i högsommarkvällen. Jag lämnade staden, for iväg längs stenvägen och korsade vad det led träbron; jag red genom cypresslundar, ekskogar och parker, såg molnen gå och timmarna svinna, såg fåglar flyga och vinden kamma gräset på kullar i min väg.

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (17) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)