onsdag 8 september 2010

Central metafysik


John W. Campbell trodde på en apparat kallad "Hieronymusmaskinen". Den bestod av en låda med en ratt; om man drog handen över ytan samtidigt som man vred ratten skulle handen kännas klibbig. Isaac Asimov besökte en gång Campbell för att få ett honorar och utsattes då för testet med lådan -- men han kände inget särskilt, han fick bara handsvett. Men då Campbell fick höra detta sa han bara: "Aha, negativ klibbighet!"

Campbell var redaktör för sf-magasinet Astounding. Han var noga med vetenskaplig stringens hos sina författare, det var betoning på "science" i science fiction, men det hindrade inte att han hade en metafysisk ådra, föga kompatibel med en stringent positivist. Vi såg det bland annat i Hieronymusmaskinen ovan. Han puffade även hårt för Hubbards scientologi i tidskriften; läran föddes i Astoundings spalter i form av en artikel av L. Ron himself, som tidigare publicerat sf-stories där. Campbell propagerade också för "Dean-driften", en maskin som sas kunna lyfta sig själv; vore inte det en bra manick att driva rymdskepp med var frågan.

Campbell gillade även fantasy, gav ut blaskan "Unknown" med dylika stories. Så han hade många strängar på sin lyra. Han dog medan han såg på TV sägs det.

Men vad med det litterära innehållet i detta Astounding-Analog? Det var tung esoterism i bland annat följetängerna "Dune", "Double Star", "The Naked Sun", "The Weapon Makers", samt Haldemans långnovell "Hero", första delen till "The Forever War". Före Campbells tid körde man också en del Lovecraft: "The Shadow Out of Time" och "At the Mountains of Madness". 1936 kom den sista -- men här hade man brutit om texten så att det blev nytt stycke för varje mening, Lovecrafts svepande poesiprosa passade inte riktigt i tvåspalt. Tiden var för ögonblicket ute för Lovecrafts attityd, nu skulle det vara korthugget och slagkraftigt.

Det var en ny tid och det var upplagt för Campbells entré som redaktör; det var nya tider med imorgon stjärnorna och världsutställningen i New York 1939, med sin sant skiffyaktiga logotyp: en raket som svischar upp mot skyn. Det var tid för van Vogt, Asimov och Heinlein, en nyare generation metafysiker.

- - -

Astounding har haft flera namn under sin livstid. Som antytt nyss -- "Astounding-Analog" -- så har namnet ANALOG kommit med på slutet. Ja, det är nästan en röra, men det hela har utretts i Arthur C. Clarkes "Astounding Days" som är en personlig historik över tidningen. Han läste den som ung och bidrog senare i den, till exempel med novellen "Nine Billion Names Of God", ännu ett metafysiskt bravurnummer. Den visar ju hur Gud existerar: enligt en buddhistisk profetian ska universums stjärnor släckas om Guds alla namn räknas ut. Man konstruerar då en dator och när den fått fram alla namn börjar universums stjärnor, en efter en, att slockna...

Men det gällde Astoundings alla namn, som inte var nio miljarder men dock...! För att ta det från början hette maget på 1930-talet "Astounding Stories of Super Science". Därefter blev det "Astounding Science Fiction"; detta varade till och med januari 1960. Planen var då att ändra titeln till "Analog Science Fact-Fiction" men namnändringen gick stegvis. I februari 1960 var namnet "Astounding/Analog Science Fact & Fiction". "(T)he 'Astounding' part of the title was printed more and more lightly, until it faded out, a process which was completed by October 1960." (Clarke sid 202)

Detta var dock inte hela historien om namnändringen:
"Analog Science Fact-Fiction" lasted only 14 issues before becoming "Analog Science Fact - Science Fiction"; that lasted 40 issues... before switching to "Analog Science Fiction - Science Fact", which it still is today.
Den utsagan gällde 1989 när Clarkes bok kom. Dock inte längre, för på omslaget till juli/augustinumret 2010 är subtiteln "Science fiction and fact". Så är det min själ, rätt ska vara rätt!

Och därmed slut för idag. Men det roliga har bara börjat för här är några inlägg om författare som nämndes ovan, svenssontexter som är högst relevanta i sammanhanget:

Relaterat
En tråd om van Vogt
Haldeman: "The Forever War"
En tråd om Lovecraft
Bob Heinlein
Isaac Asimov

2 kommentarer:

Magister sa...

Är det inte så att "The Shadow out of Time" och "At the Mountains of Madness" var det ENDA av Lovecraft som kördes i Astounding? Finns med andra ord ingen anledning att medelst ordet "som" signalera dem som exempel, eftersom de båda utgör den totala summan.

Anonym sa...

Kul med folk som närläser ens texter...

Du kanske har rätt i det du säger. Nu har jag strukit "som"!

/svensson

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (171) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (99) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)