lördag 5 mars 2011

Vem är Ildefonsa Impala?


Ända sedan denna blogg startades i november 2007 har science fiction varit ett centralt tema. Jag har skrivit om "Dune", jag har skrivit om Phil Dick, ja säg vad jag inte skrivit om i sf-sammanhang. En författare bland många i denna genre är R. A. Lafferty och om honom kan ni läsa nedan.

Att uttala amerikanska namn är inte lätt. Men har man öronen öppna snappar man upp en del.

Kelly Ripa uttalar till exempel inte sitt efternamn "Rípa", utan "Ripá". Och George Peppards efternamn ska uttalas "Peppárd". Och Cate Blanchetts efternamn ska också det ha accenten på ultima: "Blanchétt". Och Ildefonsa Impalas efternamn ska för alltid uttalas "Impála", inte på något annat sätt.

Vem är då Ildefonsa Impala? Hon är en gestalt i R. A. Laffertys novell "Slow Tuesday Night", om en värld där mänskligheten är delad i tre delar, med vakenvaro varsin tredjedel av dygnet. Och under denna vakenvaro kör man hårt, minst sagt: man gifter sig och skiljs, åker på semester och hinner komma hem, och bygger imperier och förlorar dem innan det är dags att lägga sig igen.

Det speciella med novellen kanske inte låter sig återberättas, dess kulighet och elegans. Då får man väl återge namnet på några protagonister istället, som Basil Bagelbaker, Judy Fixico, Stanley Skuldugger och Fred Fittle... instant humor.

En annan av Laffertys stories är "In Our Block", om en gudsförgäten plats åt järnvägen till där mysko typer bygger skjul där de säljer Allt Möjligt: 1000 radioapparater, leveransklara om tio minuter, något mer? Det är små skjul, rymmer knappt en människa stående. Och återigen en svår text att återge, måste läsas... liksom "All Pieces of a River Shore", om en sån där "världens längsta målning" som amerikanska tivolis brukade ha som attraktion, fast denna målning är ett fotografi, en mikrofilm i jätteformat. Märklig novell - liksom "Visiting Time", om en invasion av utomjordingar som bara väller fram ur en dimensionslucka, de praktiskt taget stapplar sig på varandra och tar upp varje kubikmeter. Men det är en soft invasion, en gentil approach: "skandierna var så vänliga människor" sägs det, och denna rad stannar upp storyn på ett obeskrivligt sätt. Sätter en speciell tonfärg på det hela.

Ja, hur ska man säga: obeskrivlig man den där Lafferty. En särling inom sf-fältet. Hans katolska bakgrund sägs ha präglat honom... kanske det. Kanske det! Därför låter jag illustrera detta inlägg med en interiör ur Peterskyrkan. Beskrivningar av Laffertys särart åsido så tror jag att hans subtiliteter nog går de flesta förbi. Dock har Lafferty sina fans och de är desto hängivnare. Hans popularitet är stadigt i växande sägs det. Han är lekamligen död, han avled 2002 (och föddes 1914) - men hans berättelser lever.

Ska man ge ännu ett citat får det bli ur "All Pieces...", om jättebilden av en flodstrand som rullas upp:
The rolling shores: cottonwood trees, slash pine, sycamore, slippery elm, hackberry, pine again.
---
Rolling shore of pine, laurel oak, butternut, persimmon, pine again... American elm, pine, black willow, shining willow.
---
Rolling shore and trees: pine, dogwood, red cedar, bur oak, pecan, pine again, shagbark hickory.

Se där lite amerikansk natur in nuce, den yppiga grönskan de har bakom knuten över där. Konkret poesi - liksom när huvudpersonen, indianen Leo Nation ska beskrivas:
He collected old pistols, old ball shot, grindstones, early windmills, walking-horse thresing machines, flax combs, Conestoga wagons, brass-bound barrels, buffalo robes, Mexican saddles, slick horn saddles, anvils, Argand lamps, rush holders, hay-burning stoves, hackamores...

Osv i tio rader till. Det är enkelt men svårt, det är sublim poesi: Lafferty är stilmedveten, inget snack om den saken. Vän av ordning tycker kanske att dylik uppräkning kan vem som helst klara, ett barn rent av. Well i så fall: leve barnet!

(Not: alla noveller jag nämnt här utom "All Pieces..." finns på svenska, närmare bestämt i Nova Science Fiction 2/83, 3/84 och 3/85. De hette då "I vårat kvarter", "En seg tisdagsnatt" samt "besökstid".)

Relevant
Multiversums mytolog
van Vogt
krebabombens evangelium

Inga kommentarer: