torsdag 14 juli 2011

Indien och bombdådet, sanskrit och apatia


Ett antal bomber exploderade i den indiska staden Bombay på onsdagen. 17 personer ska ha omkommit. Bombay är huvudstad i delstaten Mahârâshtra, vilket betyder "det stora landet".

Indien är för sin del också ett stort land. Det är lika stort som Europa minus Ryssland. Folkmängden är 1,2 miljarder enligt en mätning i år (källa).

Vad har då orsakat dessa sprängattentat? Det vet man inte än. Dock förekommer sedan länge motsättningar mellan den hinduiska majoriteten och den muslimska minoriteten. Muslimerna är inte så få men de är avgjort färre än hinduer, buddhister och jainister tillsammans, Indiens traditionella religionsutövare.

Indiens äldsta språk heter sanskrit. Det talas än idag av ett fåtal brahmaner. Annars är det likt latin ett ärevördigt monument över landets förflutna och den religion som spirat i landet sedan bronsåldern. Allmänreligiösa begrepp som karma, bhakti, satsang, moksha är sanskrit. Sanskrit är dock inte så svårt, det är besläktat med latin och grekiska. Även svenska är släkt med det. Svenska "veta" och sanskrit "veda" är från samma rot till exempel.

Vi har även en del låneord från sanskrit i svenskan. Här kommer jag osökt att tänka på ädelstenen opal av skt "upala", och djungel av skt "jangala". Och mandarin, av skt "mantrin", minister, av roten "man" som associeras med tänkande; se skt "manas" samt även grek. Eu-menes, "den välsinnade" osv.

Fler glosor, sanskrit i svenskan:
. sandel, ett träslag som kommer av skt "chandana"
. lack, har vi fått från engelskan via hindi "lâkh" och skt "lâksha/râksha" (l och r ligger nära varandra fonetiskt, inte bara i skt utan generellt)
. schakal, av skt "shrigâla" varifrån persiskan fått sitt "shagâl", och från detta turkiskan sitt "chakâl"

- - -

En central sanskrittext är för sin del Bhagavad-gîtâ. Vers 1.1 låter så här:
Dharmakshetre Kurukshetre samavetâ yuyutsavaha,
mâmakâha pândavâsh caiva, kim akurvata Sánjâya?


Samlade på vallfartsorten Kurukshetra för att slåss,
de mina och Pândus söner, vad gjorde de Sanjâya?

Detta frågar alltså den blinde Dhritarâshtra sin härold Sanjâya när slutuppgörelsen i det stora Bhârata-kriget ska stunda. Bhagavad-gîtâ är som alla vet en av böckerna i Mahâbhârata (betoning på "-bhâ-"). Ett intressant ord i versen är "yuyutsavaha" som är ett adjektiv i plural, sing "yuyutsu". Detta är i sin tur en s k desiderativbildning av roten "yudh", slåss, betecknande att någon vill detta extra mycket; de ville slåss, de ville strida, de var sugna på det. Sedan kan man ju undra om detta "yuyutsu" är besläktat med namnet på den japanska stridskonsten "jiu-jitsu"; som sanskritiker hävdar jag så klart det medan andra kan hävda annat. Etymologi är inte alltid en exakt vetenskap.

- - -

Bhagavad-gîtâ innehåller en del verser som kan tolkas som "apatia": ett budskap som rimmar med stoiska tankar om "varken-eller", engagera dig inte i lyckans upp- och nedgång utan förhåll dig lugn som havet. 2.48 säger till exempel att man bör göra sig likgiltig för både framgång och misslyckande ("siddhy-asiddhyoh samo bhûtvâ"), och 2.50 säger att man bör överge resultaten av både goda och dåliga gärningar ("sukrita-dushkrita"). Då kan man uppnå "yoga", vilket bör tolkas som "sann tro", "andlighet", "religiositet" i betydelsen "att vara bunden av något" (lat. religare, "binda").

Sanskritordet "yoga" är baserat på roten "yuj" vilket betyder binda, förankra, oka (detta svenska ord "ok" är av samma rot, är etymologiskt samma ord som "yoga" osv). Den som är yoga, som sysslar med yoga sysslar alltså med andligheter, anser sig bunden av något högre i sitt liv. I dagligt tal betyder yoga "meditation" hos oss, men då menas egentligen "dhyâna-yoga", att vara andlig via systematisk medititaion. "Bhakti-yoga" är för sin del att vara hängiven, hylla sin Gud med sång och dans och glada hymner, medan "jnâna-yoga" är att bedriva sin andlighet via studier av Upanishader, gnostiska texter och plotinska perioder.

I vilken egenskap talar jag förresten här om sanskrit? Jag gör det som privatreligiös, som "mystiker" och privatguru. Jag tillhör ingen sekt, går inte i någons (jordiska) ledband. Jag läste sanskrit på universitetet en gång och sanskritiken är ett av många sätt jag bedriver min esoterism på.

Relaterat
Visdom i Gîtân
"Se hur alla prinsar samlats"...
dn dn svd svd

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (140) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)