torsdag 29 september 2011

För nytillkomna läsare


Vi lever i intensiva tider: Breivik och Libyenkrig, mena-revolt och amerikansk skuldkris, hot om depression och en samhällsdebatt som går till ytterligheter. Den som gillar Sverige är suspekt och plutokraten är kung.

Och värre ska det bli: USA går Sovjets väg och kollapsar, euro och dollar blir värdelösa, åska, hagel och drivis i sikte... what's not to like? Jag menar just det: gilla krisen! Jag har anat denna megakris sedan milennieskiftet så jag är inte så nedslagen dessa dagar. Har jag bara mat på bordet och tak över huvudet mår jag som en prins.

Men kanske Krisen berövar en även detta, maten för dagen och huset? Kanske ens hus sveps med i en tsunami som den japanska i våras? Allt kan hända.

Men tills dess: den dagen, den sorgen. Men om jag ska ge mina läsare ett råd så är det att vi är på väg mot annorlunda tider. "Uncharted territory ahead." Kanske låter jag som en kriskramare, en som njuter av kollapsen. Det vore ju förfärligt. Men jag kan ju inta tiga om mina utsikter. Vill ni ha ett budskap om för evigt fyllda mataffärer, evig tillväxt, billig bensin och lådvin på lördag, sluta läs då. "Kicki Danielsson-festisen" kan gå all världens väg jämte punktlig löneutbetalning, sopade gator och polisen som kommer när man ringer. Redan idag går ju polisen på knäna i storstadsregionerna och det behövs inte mycket för att tippa vårt land över kanten.

Nu ska vi inte bli alarmistiska här. Kris kan komma, det kan bli en megakris av det slag Guillaume Faye talar om: en krisernas konvergens. En etnisk, miljömässig, ekonomisk, politisk osv kris sammanfaller. Join the fun. Men har man som jag redan diskonterat eländet, redan räknat med tuffa tider, så kan man ta det rätt lugnt idag. Har man internaliserat kris och kollaps så kan inget röra en. Det är, som allt annat, en mental fråga.

- - -

För ett år sedan hade den här bloggen 30 läsare per dygn. Nu är det 300. Några läsare har alltså tillkommit på sistone. Därför kanske jag borde ge lite osökta länkar för att visa vad som finns här.

Idag, den dag som idag är, publicerar jag en novell här på bloggen: "Rosen i Solgläntan". Den får ni skrolla ner för att nå. Jag har även tidigare lagt upp noveller här, som den något dunkla "Den sjungande sjustjärnan". Den handlar om ett sällskap adepter som är i färd med att gå in i Det Stora Bortom, men en trio rebeller slår bakut och planerar istället att ta över världen...

Mer skönlitteratur finns det. En rätt finurlig följetong är "Kopisten i Babylon". Vid tiden för Kyros' approch mot Babylon möter vi en kopist och dennes gudeliga funderingar, hans pennvässanden och fågelfängeri. Ännu en följetong på Galaxen är "Melinas resa", om en new age-nunnas öden och äventyr.

Nog med mina noveller. Jag har även skrivit om litteratur och då rätt ofta om fantastik och liknande. En tysk fantast var till exempel Ernst Jünger. Hans "Der Arbeiter" med sin kyliga teknovärld har alltid lockat mig. Sedan kan vi ta ett inlägg om Campbell-skolan inom science fiction med Heinlein, Asimov, Niven och andra.

När det gäller fantastik har jag även skrivit om arkaiska andar som Clark Ashton Smith och Frank Herbert.

Denna blogg heter som alla vet Svenssongalaxen. Jag startade den 2007. Namnet valdes för att visa på bredden: detta skulle inte bli en nischad blogg, nej här skulle allt få finnas, högt och lågt. Allt skulle tumla runt i en gigantisk och kaotisk jazz. Så för att ge typiska länkar till bloggen kan man välja och vraka lite som man vill - tänker jag - så varför inte, bland annat, länka till inlägget om "Phil Lynotts sista dagar och död". Det handlar om Phil Lynotts sista dagar och död. Vet du inte vem Phil Lynott var? Läs inlägget.

Och här är ett inlägg om diktformen transpiranto, ett av bloggens populärare inlägg.

Politik har jag skrivit en del om. Kolla till exempel in detta inlägg om Fredrik Reinfeldts doktrinära maktlöshet. En salt grej från 2010, väl värd att läsa.

Ett annat rätt fränt inlägg är "Romantik". Det handlar om litterär romantik.

Sist ger jag er tre spridda inlägg. Detta är från 2007 och handlar om ICA, om att vara en "ICA-människa", föranlett av den kris företaget upplevde då. Det gällde gammal (eller inte så gammal) köttfärs.

Här recenseras "Karolinerna" av Heidenstam. Den är ibland teatralisk och tillgjord, jodå, men på det hela taget koncis och ganska lagom. En klassiker.

Och för att balansera den hårdrockare jag nämnde nyss (Lynott), härmed en recension av Jimi Hendrix "Axis Bold As Love". Mycket nöje.

- - -

Jag som driver denna blogg heter Lennart Svensson. Jag är i skrivande stund 45 år gammal och bor i Härnösand-by-the-sea. En del böcker har jag gett ut så jag kan kalla mig författare om jag vill. Detta är dock inte någon författarblogg. Jag bloggar om allt. Som synes.

Hur ser framtiden ut då? Det får vi se...! Målsättningen är i alla fall att framöver bjuda på recensioner, krönikor, historiska artiklar, dagboksblad och liknande. Ungefär som tidigare. Det är som antytt spännande tider vi går mot och det kan ju vara intressant att vara med och kommentera dem. Men man får som bloggare inte bli en nyhetsjunkie och hänga på DN.se för att hitta saker att länka till. Viss koll på dagsläget må man ha men huvudfåran i bloggen måste vara ens egna idéer och intressen. Om jag en dag får lust att recensera en inaktuell bok så gör jag det. Huvudsaken är att boken är aktuell för mig.

Man måste komma med något eget, ge något slags vision, vare sig det är "en nyhet" eller inte. Med andra ord måste man, som Musashi sa, få motståndaren att röra sig till ens egen rytm. Inte så att jag ser läsaren som fiende men ni förstår: man måste ha något personligt och unikt att komma med. Det finns tusentals bloggar och man måste sticka ut i denna mängd. Och det har jag en vag känsla av att jag gör, även om jag inte har någon av Sveriges största bloggar. Men hellre "a few good men" som läsare än en likgiltig massa.
Collage av LS

8 kommentarer:

Peter Larsson sa...

Du är ju uppenbart någon som formats av nördkultur på ett sätt som jag, som själv stöpts i samma form, inte har velat se. Kanske kan man göra en jämförelse med Breivik, som ju spelade Conanmusik, och visst är det något nördigt med hela tempelriddarköret. Det är väl där kruxet finns antar jag. Gillar man tolkien för att det är en skön saga, eller för att man faktiskt tror på "Kampen mellan Väst och Öst" - de rasrena numenoreanerna och de "blandade" orcherna och människoskurkarna.

Du är ju uppenbarligen en mycket beläst och intelligent människa. Hur kan man läsa in sig på historia och komma fram till så oresonliga åsikter? Hur kan man undgå att präglas av alla öppna samhällen och alla ljusa historier som dyker upp vid närmare läsning - all fruktbara möten vid kulturernas gränser? Hur kan man frivilligt välja Sparta? Att sätta sig ned med så mycket material och all den litterära rikedom som är vår kultur, och det man fastnar i, det är propagandan? Varför frivilligt välja trångsynthet?

Du är skrämmande lik mig, och jag förstår dig inte för 5 öre

Svensson sa...

Man kan inte döma ut mig efter att bara läst några blogginlägg. Det finns ju över 1200 in alles. Därutöver har jag skrivit böcker.

Nåja. Jag är själv medveten om faran för rigorism och Spartastilen. Men jag gillar Athen lika mycket kan jag försäkra.

Vadå rasren kamp i Tolkien...? Så har jag aldrig läst honom. Jag har diverse inlägg på bloggen om Tolkien. Etikett "Tolkien".

Visst finns det mycket att hämta i möten med andra kulturer. Det vet jag som har sysslat med sanskrit. Problemet idag är all nedsabling som sker av den vita, västerländska kulturen. Denna hatpropaganda ställer jag inte upp på. Jag hyllar mitt eget och det kan ingen hindra mig från.

Erbjudande: du får ett ex vardera av "Antropolis" och "Till Smaragdeburg". Ta del av innehållet och kom sedan och säg att jag är en hatisk rigorist. Maila mig på lennart.svensson24ATcomhem.se och ge mig din adress så ska provex skickas. Seriöst förslag.

Peter Larsson sa...

Ok, jag har saker att säga om både Tolkien, Sparta och Aten, men jag tror att pudelns kärna ligger just vid den här "hatpropagandan". Är detta något du tror på själv? Jag har alltid utgått från att det är ren spin från de värdekonservativas sida. Jag har aldrig sett det, jag har aldrig märkt det och jag har svårt att förstå hur man ens tänker när man ser en "hatpropaganda" mot västerländsk kultur. Vad är det egentligen du menar? Jag har väldigt svårt att ta det argumentet på allvar. För mig låter det som "jag tycker inte om att jag kallas rasist när jag snackar skit om muslimer så därför skall jag försöka vända på bordet och prata om hatpropaganda mot västerlandet istället". Politisk spinn alltså

Ang. Aten - jag är inget störra fan av Aten - tänk på hur de behandlade sina kvinnor (harem släng dig i väggen) och hur de betedde sig mot t.ex. Megara. Sedan är väl problemet med Sparta mer att de var slavägande, chauvinistiska militärister snarare än att de var rigida.

Ang. Tolkien - hela mytologin bygger ju på raslig renhet. De värsta skurkarna är blandningar mellan orcher och människor. De mäktigaste och visaste är renblodiga numenoreanerna

Lite hårda tongångar där, men jag uppskattar dina ärliga & sakliga svar. Det är därför jag ställer de här frågorna, som förstås länge gnagt mig med tanke på det rådande samhällsklimatet. Tack för att du tar dig tid att svara!

Svensson sa...

Re hatpropaganda. Den är ett sentiment, en känsla som finns där. Negativism mot traditionella västerländska värderingar och företeelser. Om du inom konstliv, media och akademi säger "ner med männen, ner med Kristus, ner med försvaret, ner med all gammal kultur, ner med traditioner", då är du en fin och god människa. Du får pengar till dina projekt, man lyssnar på dig som på en guru.

Det är detta sentiment jag vill ändra. Jag ägnar min tid åt att odla mina intressen och vurma för det jag gillar, jag gestaltar detta positivt. Men ibland måste säga ifrån och polemisera mot denna "hatpropaganda mot västerlandet". Jag kan ju inte låtsas som om det regnar.

Men generellt kan jag hålla med dig Peter Larsson att det konservativa lägret ibland snöar in på negativism. Man upplever sig (med rätta) hotade från PK-ismen - men så ägnar man sig bara åt kritik av den. Man blir negativ kort sagt. Jag däremot, bless me, jag gestaltar ju även positivt. Som på denna blogg. Jag skriver krönikor och biografier, recenserar och citerar. Det är jag förhållandevis ensam om i högerlägret. De flesta bara polemiserar och kannstöper.

Peter Larsson sa...

”Ibland måste man polemisera” – jag kunde inte hålla med mer. Grunden för ett demokratiskt samhälle är att man måste kunna kritisera, ägna sig åt samhällskritik. Det är klart att det kan upplevas negativt av vissa – men syftet är ju att komma till rätta med problem, och då får man inte blunda för problemen med forcerad positivism. Feminism handlar inte om att ”hata männen”, sekulärism är inte ”ned med jesus”, pacifism handlar inte om ”ned med försvaret” (aldrig märkt någon rörelse som syftar till end med kultur och gamla traditioner – det är nog snarare det moderna samhället i sig du reagerar på där.)
Jag tror att det senitment du tycker dig se egentligen inte finns. Du reagerar på samhällskritiken i ett antal rörelser som bara delvis i relaterade och som egentligen har ett starkt positivt budskap. Att du inte delar de värderingarna är helt ok, men att du kallar det ”hatpropaganda” är det inte.

Anonym sa...

Har du läst något av Ivan Illich ? Hans namn dyker ofta upp i samhällskritiska bloggar men min egen erfarenhet sträcker sig bara till lösryckta citat här och där.

Svensson sa...

Tyvärr, jag vet inget om Ivan Illich.

Svensson sa...

2 oktober 2015: jag, Lennart Svensson, siteadmin och skribent, ser att bloggen "Riksförbundet mot PK" länkat till detta inlägg idag.

Intressant att de gör det. Tack. Synd att man inte kan kommentera på deras blogg. Nåja, här säger jag detta, on topic: jag gör en annan analys nu. Risken för storkrig är över:

Detta Motpolsinlägg är från augusti i år. Och temat i sig, detta att risken för storkrig är över, har jag hävdat sedan våren 2012 (medan de inlägg "Riksförbundet mot PK länkar till är från februari 2012 och september 2011).

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (138) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)