tisdag 11 oktober 2011

Hur var Hitler?


DN skriver om en engelsk journalist idag, Clare Hollingworth som fyller 100 år. Hennes största bragd var när hon avslöjade uppmarschen mot Polen 1939. Hon skrev om det i Daily Telegraph 29 augusti. Hitler anföll först 1 september. Detta inlägg ska handla om Hitler. Bara så att vi är överens: jag är inte precis någon Hitlerfantast. Dock anser jag att han var intressant. dn

Jag retar mig på att folk kallar Hitler "misslyckad konstnär". Hans konst nådde väl aldrig jämnhög standard men varför ständigt detta tuggande av frasen "misslyckad konstnär"? Han var konstnärligt lagd och kunde ge en Albert Speer direktiv att följa - konstnärliga idéer som kunde realiseras. Gustav III var likadan: han kunde kasta ner en skiss och säga, "Utför!" Dock hör man aldrig Gustav III mobbas så konsekvent för sin konstnärliga läggning.

Hitler ska dissas, jämt ska det vara dessa nålstick. Som att nedvärdera hans FVK-tjänstgöring med att han "bara var ordonnans". Ordonnansens uppgift hörde nämligen till de farligaste. De var i kulregnet lika mycket som gevärsmännen. Ordonnansen är vid fronten, bringar meddelanden. Han måste röra sig mycket och blir därför lätt synlig = tacksam måltavla. "What can be seen can be hit, what can be hit can be killed."

Det är med Hitler som Breivik. Det är en nationalsport att distansera sig från denne. Det ger sociala gratispoäng; öppet mål. Minsta lilla blotta i uniformen ska exploateras. Breivik och Hitler får tåla sådant som de offentliga figurer de är, som de symboler de blivit, men sporten i sig är löjlig. Tendensiöst. När ska folk växa upp och bruka språket rättframt, nyttja fakta?

Det är en språkfråga. En fjolla måste smeta på adjektiv för att distansera sig från det hon beskriver. En saklig person däremot begränsar adjektiven och håller sig till FAKTA.

- - -

Hitler är strykpojken. Alla rackar ner på Hitler. Medges ska dock att han är tacksam att parodiera. Han var manisk som få andra diktatorer. Hans vredesutbrott är dokumenterade. Som när Bullock återger denna episod i något sammanhang, med en Hitler som står lutad mot ett bord och vevar med armen i luften, sägande, "Ich werde U-boote bauen, U-boote bauen, U-boote bauen..."

Men han var inte en dreglande maniker jämt. Han kunde hålla tal med sällspord elegans, som detta. Till och med hans kritiker medger det. Han hade sin beläsenhet. Man måste få nämna FAKTA som dessa också. Man måste inte dissa Hitler på varje punkt. Det ger ett ängsligt intryck. Men idag är allt så brännbart. Minsta naziyttring brännmärks, som von Triers uttalande, Galianos dito och de stackars thailändska skolflickorna som sydde svarta uniformer för en fest. Då fick de passet stämplat av Simon Wiesenthal Center. Och Svenska ambassaden.

Hitler och nazism är rikstabuet, det värsta. Redan 1976 när David Bowie sa att Hitler var den första stora rockstjärnan var det kontroversiellt. Men sedan dess har det blivit värre. Idag hade Bowie antagligen dragits inför medias folkdomstol för samma uttalande; avbön hade avtvingats. Vi lever i polariserade tider. Hitler och nazism är djävulszonen. Fan himself är dock en fin herre idag, det anses kultiverat och fint att dricka blod och dyrka honom i hemliga sällskap.

- - -

Sedan 1945 har nazismen utmålats som det ondaste av det onda. Jag har ingen moralisk barometer, inte av det fenomenala slag som ger mig rätten att sitta till doms över allt och alla. Men OK, visst var nazismen en totalitär regim med mord och övergrepp på programmet. Sifferexercisen, den som avgör graden av diaboliskhet, överlämnar jag dock åt kulturpöbel och mediapåvar.

Utöver det, är det möjligt att relatera till fakta gällande Hitler idag? Går det att hålla sig borta från adjektiv, symboliska avståndstaganden och pejorativ av typen "usel konstnär" och annat salongsheroiskt?

För vad det är värt, härmed en lista på sådant jag fastnat för när det gäller Hitler. Lösryckta fakta, antagligen obegripliga för alla utom mig. Alla ska ju ha analys och pekpinnar. Jag ger er hieroglyfer:
. När Hitler fick höra nyheten om landstigningar i Normandie 6/6 1944 sa han: "So anganga ist's". Dialektalt: "angegangen" ska det ju vara. (Källa: "På andra sidan kullen" 1988)
. En av Hitlers favoritböcker var Jüngers "I stålstormen". 1926 skulle man ha mötts IRL. Av detta blev dock intet. Men samma år bytte man i alla fall böcker, "Mein Kampf" mot "Feuer und Blut".
. Hitlers favoritopera av Wagner var "Die Meistersinger von Nürnberg".
. Hitlers i egna ögon främsta framgång var inlemmandet av Österrike med Stortyskland. Mussolini var honom behjälplig i denna diplomatiska manöver och för det var Hitler honom evigt tacksam, även sedan Mussolini och Italien blivit en black om foten från 1943 och framåt. Hitler såg också upp till Il Duce som tagit makten redan 1922, en tid när Hitlers rörelse var rätt rudimentär.
. Hitler gillade hundar, en typisk minuspost för kulturpöbeln - katter ska det ju vara. Schäfern Blondi lät han avliva innan han själv dödade sig 1945.

Relaterat
Antropolis (roman 2009)
Camouflage (roman 2011)
Den musiske matlagaren (kokbok 2007)
Drakens spegelbild (essäer 2009)
Eld och rörelse (noveller 2007)

8 kommentarer:

Olof sa...

Säga vad man vill om Hitler, men ingen kan förneka att han var en fascinerande person och en gudabenådad talare. Här är en ganska trevlig samling klipp från olika tal:

http://www.youtube.com/watch?v=n134uPfn_VA

Det här talet, där Hitler redogör för sin syn på judefrågan, är också intressant:

http://www.youtube.com/watch?v=IS8wLGYYfCQ

Olof sa...

Har du förresten läst Bertil Malmbergs essä om Hitler? Den finns med i boken Utan resolution.

Svensson sa...

Märkligt nog har jag inte läst denna essä. Men jag känner ju till att Malmberg gjorde en reportageresa i Tyskland på 1930-talet. Så det är värt att kolla upp.

Perra J sa...

Du hade nåt Hitlerinlägg till alldeles nyligen som jag kommenterade, men sedan försvann det. Tog du bort det så var det kanske lika bra...

Svensson sa...

@Perra: du menar kanske det här? Det handlar om Lars von Triers uttalande mm.

Funkar inte länken, kolla in dagens inlägg någonstans i mitten. Där finns samma länk igen.

Jag har inte raderat något. Men ibland kan ju tekniken i övrigt ställa till det.

Olof sa...

Malmberg hade tillfälle att se Hitler tala på 1920-talet, då han bodde i München. Så här skriver Malmberg i en artikel i SvD 29 maj 1923:

"Av de fosterländska sammanslutningarna utgör det nationalsocialistiska partiet det mest livaktiga och det mest aggressiva, och det har, allt ifrån sitt födelseår 1919, utvecklat en ojämförlig verksamhet. Senast har Adolf Hitler, dess, efter allt att döma, enväldige ledare, Tysklands i detta ögonblick mest hatade, mest fruktade och mest avgudade man, i en följd av åtta jättelika folkmöten uppdragit de allmänna riktlinjerna för den bajerska fascismen. Hans personlighet är utomordentligt fängslande, framför allt genom sin lidelsefulla intensitet; han är en talare av ovanliga kvaliteter, och hans välde över massorna har ett demoniskt tycke; hans smärta, eleganta gestalt höjer sig som en smal eldslåga över de folkhav, vilka behärskas av hans stämma och lockas till skratt och gråt, till hänförelse och vrede, allt efter hans vilja. Ingen kan i detta ögonblick veta, om Hitler verkligen är den man, ur vars händer Tyskland skall mottaga sin upprättelse och sin frihet. Säkert är, att ingen förkunnare av nationalstolthetens kategoriska imperativ har nått vidare kretsar än denne f.d. arbetare och menige soldat."

(citerat ur Bertil Malmberg: Diktaren i sitt sekel)

Perra J sa...

@Svensson: Jag la precis in det igen, på den tråden!

Svensson sa...

@Perra: jo, jag ser alla nya kommentarer, de visas i högerspalten på bloggen. Har själv kommenterat dig nu.

Etiketter

A-Z (5) abb (89) abbm (6) abbX (4) agajan (5) ahma (6) aktuellare böcker (35) aktufall (5) alga (3) Andersson (2) Antropolis (17) apatia (10) ar (34) att vara Svensson (219) Ballard (11) begr (5) berättelser från Rokkana (19) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (19) bild (10) bim (12) bing (300) biografi (22) bloggish (55) Blue Öyster Cult (4) camo (6) Castaneda (21) conspi (20) d-icke (2) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (32) en gatas melankoli (10) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (4) esoterica (123) etni (13) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (3) historia in nuce (157) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (25) ipol (70) islam (6) italia (3) japan (4) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (18) Kristus (25) kuro (2) libyen (19) link (38) lite litteratur (100) ljus (6) Lovecraft (14) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (10) mena (43) multiversums mytolog (5) natio (64) Nietzsche (4) niven (4) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (14) oneline (1) ori ett lag (57) pil (5) poesy (32) politikka (199) pr (59) pred (3) Priest (14) prophecy (24) rymd (13) sanskrit (9) sf man minns (99) small candies (123) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (5) Stratopias gåta (70) survi (6) sve (31) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (4) symbol (4) Syrien (17) tempel (30) Tolkien (4) topp5 (9) typer (15) USA (19) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (3) vju (4) zeppelin (2)