onsdag 5 oktober 2011

Två tyskar


Två tyska romaner är aktuella på svenska just nu: Jüngers "På Marmorklipporna" och Thomas Manns "Bergtagen". ab dn gp exp svd

Jüngers bok kom 1939 och är på 144 sidor. Manns bok kom 1924 och är på 965 sidor.

Vad ska jag säga om det då? Göran Greider i AB jämför för sin del Jünger med Breivik. Då kan jag ta till samma mynt och säga, "Breviks manifest är på 1500 sidor, Manns roman är på 1000, ni ser likheten i bombastisk ambition, typisk västerlänning som skriver Stort Verk". Men jag gör inte det. Jag ska inte gå denna låga guilt-by-association-väg som Greider anträder.

Greider ogillar Jünger. Då är allt tillåtet. Visst har Greider några siffror rätt i sin recension. Men jag förstår inte denna fientlighet mot Jüngers skildring av en idyll som invaderas av nihilister. Antagligen för att Greider själv är nihilist.

Om vi nu jämför Mann med Jünger så säger jag bara: en tegelsten imponerar inte på mig. Kan man skapa en klassiker på 150 sidor visar det på stringens, koncentration och elegans. Mann är som Proust, en glorifierad ordsmetare. Jünger var medaljgravör.

Jüngers och Manns aktuella böcker är nyöversättningar. De har getts ut på svenska förr. Jüngers bok fanns i översättning av Bertil Malmberg och Manns bok i översättning av Karin Boye. För nytolkningen av Jünger svarar i alla fall Hans Blomqvist och Erik Ågren och för nytolkningen av Mann svarar Ulrika Wallenström. Som översättningar betraktade är de lovvärda; detta är texter som sätter tolkaren på prov. Dock gissar jag att det är roligare att jobba med Mann och Jünger än med given bestsellerförfattare. Ju rikare språk desto tacksammare att gå i närkamp med...!

- - -

Mann säger mig föga idag: en glorifierad kåsör som kavlar ut sina plattityder i seg romanstil, av recensenter regelmässigt klassad som "lysande stil". Mycket pynt, föga substans. Jünger däremot är både stram och djup: han är "andeskådare och pedant" som Göran Lundsted sa. Vilken annan författare har, i såväl "Marmorklipporna" som i dagböcker, essäer och andra romaner, målat en solarisk värld där allting lever - där klichéerna är portförbjudna - där den utsökt skurna satsen lever - där esoterismen blomstrar obehindrat, där idén visas oförmedlat likt läromästaren Goethe kunde. Både Jünger och Mann såg upp till Goethe. Mann sa sig vara Tysklands störste författare sedan Weimarapollon. Jünger var inte så pretentiös men nog finns goetheanismen immanent i mycket av hans naturstudier och synteser.

Men Jünger är ju så KONTROVERSIELL, han gouterades ju av NAZISTERNA. Må så vara. Han var stor i Tredje Riket. "I stålstormen" hörde till Hitlers favoritböcker. Sluta läs då om ni tycker det är så hemskt. Jag har nämligen skrivit ett 50-tal inlägg om Jünger på denna blogg. Detta är tråden för verken, detta är tråden för biografin. Mycket nöje. Kom inte och säg att jag inte varnat er.

- - -

Jünger är alltså aktuell idag med "På Marmorklipporna". Den målar upp en värld, en säregen värld. I norr har vi Skogen, en mossig mörkmård som sprider dunst och dimma, fanstyg och konstigheter, hemvist för Överjägmästaren och hans skaror. Hit ska råttfångaren från Hameln till sist ha begett sig, liksom den blev tillflykt för Villon efter domen, skingrade rövarband, kättare och stugsittare.


Söder därom ligger Campagnan, en fri betesmark med arkaiska bondgårdar, befolkade med troget folk såsom Belovar, herden bland herdar. En man att lita på, både i dryckeslaget och i striden.

Söder om Campagnan reser sig så Marmorklipporna, en ås bevuxen med ginst och lejongap, lupiner och timjan, och befolkad av ödlor som solar sig på klipporna under middagstimman. Här bor också Otho med sin broder berättaren, blomstersamlande goddagspiltar med hjärtat på rätta stället; de har kontaker både i Campagnan och nere i städerna, hamnstäderna vid Stora Marina. Bortom detta vatten kan man ana Burgunds rika länder och vänder man sig mot norr kan man se berg och glaciärer.

Så ser geografin ut i Jüngers "På Marmorklipporna", ett härligt fantasiland men med band till vår värld. Det är ingen Tolkienvärld, ingen sagovärld. Namn som Linné, Villon och Hameln nämns. Det är en verklig värld, bara på ytan overklig och sagoaktig. Den har viss bäring på sin samtid (1939) med hotande nazism och ondska. Men som sant konstverk är boken mångtydig. Den kan även användas på vår tid med sin nihilism och hotande krig, sin materialism och nedvärdering av andligt liv. Huvudpersonerna lever som munkar "men utan löfte". Man lever med bildning och naturstudium på dagordningen, man umgås med stora andar från förr. Detta är synnerligen oppositionellt och kontroversiellt idag.

Dock tar det hela fart på slutet. Berättaren drar i strid mot Överjägmästarens horder. Idyllen dukar under men en räddning anas på andra sidan sjön. För läskunniga människor är detta friska tider. Boken saknar rak handling, den är mer som en föresläsning vissa sträckor, men hur rik är den inte. Den är annorlunda.

Relaterat
Besök på Godenholm
Der Arbeiter
Eumeswil
Bilden överst är J. C. Dahl, "Fra Hjelle i Valdres", 1850.

2 kommentarer:

Perra J sa...

Jag sprang faktiskt på "På Marmorklipporna" här om dagen och slog till, mest för att jag hade i åminne din vurm för författaren, men också därför att jag fann beskrivningen fascinerande. Ska strax läsa den, återkommer kanske med kommentar.

Tyskspråkiga författare låg i fokus på bokmässan, och där stod jag länge och bläddrade i österrikaren Thomas Bernhards böcker, också en kontroversiell författare! Läst nåt av honom?

Svensson sa...

Inget av Bernhard, nej. Goethe, Jünger, Heinrich von Kleist, det är mer min favoritkedja.

Etiketter

A-Z (5) abb (82) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (50) aktufall (7) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (27) att vara Svensson (226) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (18) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (11) bing (294) biografi (16) bloggish (59) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (12) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (34) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (2) esoterica (117) etni (13) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (119) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (25) ipol (67) islam (6) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (24) kuro (2) libyen (18) link (32) lite litteratur (96) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (10) mena (42) multiversums mytolog (5) natio (66) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (14) oneline (1) ori ett lag (53) pil (5) poesy (46) politikka (192) pr (52) pred (3) Priest (14) prophecy (21) rymd (2) sanskrit (9) sf man minns (99) small candies (125) Smaragdeburg (6) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (15) tempel (31) Tolkien (4) topp5 (8) typer (15) USA (18) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)