söndag 11 december 2011

Den där norrmannen


Den norska polisen har kollat upp Breiviks spelvänner. Man har förhört folk som spelade World of Warcraft och Call of Duty online med mördaren. Jag tvivlar på att dessa personer kan vara särskilt "heta". Men polisen måste göra sitt jobb, man måste följa alla ledtrådar som finns, även de synbarligen futila. dn dn

Man kan säga: polisen gör sitt jobb och undersöker alla möjliga ledtrådar. Och massmedia gör sitt jobb och rapporterar om dylikt. Media gör det vecka ut och vecka in. Och tjänar stålar på det. Breivik drar läsare helt enkelt.

Så jag får en viss känsla här... Alltså: hela tiden, vecka ut och vecka in är det samma sak: MSM publicerar nyheter om Breivik utan att be om ursäkt, utan att ägna någon som helst tanke åt de 77 döda på Utöya och i Oslo. Att säga att de profiterar på död, handlar i död är väl att ta i. Men jag har sedan Breiviks dåd inte sett en, inte EN enda ursäkt från någon av våra stora tidningar. Jag har inte sett en rad från någon chefredaktör för hur man sörjer de döda, för hur man fortlöpande är medveten om att Utöya och Oslobomben är tragedier och att man tjänar multum på det hela.

Skrivs våra tidningar av robotar kanske, av järnmänniskor och titaner som bara ska ha fram nästa nyhet, och nästa och nästa om Breivik...? Och läses de av samma titaner, självrättfärdiga människor som bara skriker på hämnd och blod...? Någon pietà eller eftertanke har jag inte sett i andra bloggar som skrivit om Breivik. Jag har bara sett självbekräftande helgonglorior och brännmärkningar av oliktänkande. Jag har sett självgoda vänstermänniskor hölja sig i rättfärdighet, inget annat.

Men jag själv då? Vad har jag för pietetsfullt att komma med? Döm själva men detta skrev jag tidigare i år, strax efter dådet:
77 människor har ljutit en våldsam död. 77 människor har stupat, mördats. 77 människor har ryckts bort från livet av en galning.

Jag kommer osökt att tänka på Clannads låt, temat till TV-serien "Harry's Game". Den sjungs på iriska men jag har alltid tolkat refrängen som mourn the dead, "sörj de döda". Det är i alla fall vad man måste göra nu, sörja de döda. Clannads låt är för sin del mycket suggestiv. Den måste höras, kan inte beskrivas.

Sorg och vrede svallar efter attentatet. Något liknande dåd kan jag inte åminna mig i Nordens historia. Ett massmord, ett planerat dråp av över 70 personer. I fredstid var det länge sedan ett sådant dödande förekommit på våra breddgrader.

Dådet är exempellöst.

Så skrev jag här på bloggen 2 augusti 2011. Men det räknas väl inte. Jag är ju varg i veum här, sparkad för att jag bloggade om Breivik. Men för er läskunniga, se citat; jag har så gott det låter sig göras av en människa hedrat offren. Nu väntar jag på att fler ska göra det. Tills dess accepterar jag inte kritik, som i denna kommentarstråd, som att jag är en "förbannad råtta" som ska be om ursäkt i evigheters evighet och sedan vara tyst.

Men jag kommer inte att vara tyst. Jag kommer att följa Breivikfallet under våren. Det är min målsättning. Och jag kommer att dra de slutsatser jag vill. Jag går inte i någons ledband. Jag har yttrandefrihet. Försök ta ifrån den om ni kan. Det misslyckades nyss.

Jag hedrar dödsoffren, jag håller frid inom mig. Breivik är en herostratisk våldsman, en drogad titan. Hans analys åsido så är jag främmande för detta explicita krigande. Men visst är det krigsaktiga tider vi lever i. I november skrev jag följande här på Galaxen:
Det är krigsaktiga tider, spärrar och portar, hårda tider. Fienden lyssnar, en terrorist kan bo i varje buske. Men själv är jag ju härdad som få inför dylikt krigssentiment, jag har ju mer eller mindre levat i det sedan 80-talet och den nystart som kalla kriget fick då. Invasionen i Afghanistan, nertystad av dåtidens svenska MSM-elit och kulturskribenter från DN och Expressen till Aftonbladet, dock reell med ett samtidigt hot mot Sverige på Sovjets nordflank, ja, detta krigssentiment har liksom påverkat mig. Och Falklandsöarna, Beirut 1983, Grenada, lumpen, Gulfkriget och privata krig som "Eld och rörelse" och "Camouflage", fullbordade i jämnhöjd med den multikultismens kulturkamp som nu rasar, gör att jag tar eventuell sentimentsterror med ro. Säg att det är krig, vem bryr sig, det rasar i vart fall inget krig inom mig.

Det är mitt budskap för idag: slut fred inom er, då kan kriget inte nå er.

Relaterat
Sverige Idag: sparkad för att ha bloggat om Breivik
Breivik för otålig
Norge: sagoland
Svenssonaffären
Le Corbusier, "Stilleben", 1920

8 kommentarer:

Kristian sa...

Då kan man tydligen se fram emot nya expeditioner in i gråzonen.

Bra att du ändrar förutsättningarna för projektet något:

"Tills dess accepterar jag inte kritik, som i denna kommentarstråd, som att jag är en "förbannad råtta" som ska be om ursäkt i evigheters evighet och sedan vara tyst."

Det finns ingen anledning att låta det anonyma näthatet få fritt spelrum.

Perra J sa...

slut fred inom er, då kan kriget inte nå er.

Mycket bra sagt. Tack.

Pappan sa...

Bäste Lennart Svensson,
På vilket sätt menar du dig ånyo vara om att blogga på ett inkännande sätt om Breivik?

Pappan

Pappan sa...

(ordet ENSAM föll bort)

Fri pdf sa...

@pappan: utveckla. Jag förstår inte vad du menar. Var i inlägget säger jag mig vara ensam om att kunna blogga om Breivik...?

Anonym sa...

Skrivet av han som kalalr Breiviks dåd för "onödigt", "överdrivet" och "boyish"..

Mycket respektfullt indeed.

/Anonym 10:53

Fri pdf sa...

Och du då Anonym 1053, var har du uttryckt din respekt för offren? Var?

Anonym sa...

Ingenstans. Jag har heller inte uttryckt nån illa dold beundran för Breivik och hans politiska ideer. Go figure.

/Anonym 10:53

Etiketter

A-Z (5) abb (82) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (50) aktufall (7) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (27) att vara Svensson (226) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (18) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (11) bing (294) biografi (16) bloggish (59) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (12) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (34) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (2) esoterica (117) etni (13) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (119) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (25) ipol (67) islam (6) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (24) kuro (2) libyen (18) link (32) lite litteratur (96) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (10) mena (42) multiversums mytolog (5) natio (66) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (14) oneline (1) ori ett lag (53) pil (5) poesy (46) politikka (192) pr (52) pred (3) Priest (14) prophecy (21) rymd (2) sanskrit (9) sf man minns (99) small candies (125) Smaragdeburg (6) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (15) tempel (31) Tolkien (4) topp5 (8) typer (15) USA (18) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)