fredag 16 december 2011

Hela spektrat


Häktesmordet, utpressningshistorien mot kungen, Facebooks globala tentakler som griper om oss alla: allt stavas hot, hot från mördare, hot från gangsters, hot från inframakter som ger oss möjlighet att kontakta vänner men samtidigt kontrollerar oss via detta och samlar fakta om oss, fakta som kan säljas till råare kapitalister som vill sälja sitt skräp till oss. dn dn exp exp exp ab ab

Det är en hotfull värld. Gangsters, mafiosis och cosa nostra agents beyond the sea hotar våra liv, vår ära och vår integritet.

Men det finns EN man som kan stoppa detta. Hans namn är Trygger Disium. Han ger sig ut i världen för att stoppa eländet genom att finna nio klenoder. När han funnit alla ska Fred Råda. Hoppas han. Men då ändras upplägget: han i uppdrag att finna Kerubernas Svärd och dra eld över världen. Och han tänker: varför inte...? Lite renande eld kan inte skada.

Låter detta invecklat? Nå, börja med att läsa här nedan om hur Disium fick de nio första uppdragen. Sedan följer länkar till resten. Det handlar om VÄRLDEN, om HOTEN, om INSPIRATIONEN att göra saker för sakernas egen skull. Med andra ord, hela spektrat.

Men vad gäller Disiums väg till att få dessa nio uppdrag så började det med att han fritt red fram genom världen, utan annat mål än att njuta av ögonblicket. Han red genom cypresslundar, ekskogar och parker, såg molnen gå och dagarna svinna, såg fåglar flyga och vinden kamma gräset på kullar i hans väg. Han var klädd i grön vapenrock och brokor av läder, lågskaftade stövlar och en hatt med brättet uppvikt på ena sidan. Runt livet hade han ett bälte och i en slida satt en dolk med silverskaft. I ett livgehäng bar han sitt svärd, rakt och dubbeleggat.

En vacker dag kom han till en dal bevuxen med blodbokar, sjukt röda träd med mättade löv, löv övermätta på grönska så att de gick i rött. Han skred sakta fram på ryggen till sin grålle, nådde en bäck, stannade, lät hästen dricka och klev av för att själv få en slurk.

Han hette Trygger Disium och var en hjälte. Året var 748 i den madragoriska eran. Disium började för sin del sina dagar som son till en bonde, lämnade hemmet och tjänade som skogsjägare i två år. Sedan drog han söderut och blev legokapten i riket Fluxonia. Därefter mönstrade han av och for runt i världen, och det var under denna fria kringvandring vi mötte honom i början.

När Disium druckit klart reste han sig och fick syn på en bro, en marmorbro som ledde över bäcken.

- En bro, tänkte han, varför en bro över denna lilla bäck...?

Han satte sig i sadeln igen, korsade bäcken och slog in på den väg som ledde vidare från bron. Hästens hovar klapprade mot stenen. Disium såg upp mot den brinnande skyn, kände sig en smula hungrig, men tänkte att mat och husrum kanske stod att finna längs vägen.

Vägen ledde upp på en liten knabbe. Han såg milsvitt omkring sig. Hans blick fångades av ett marmorvitt slott i fjärran, en skapelse krönt av två tornhuvar. En sådan borg tänkte han, den såg mäktig ut. Dit måste jag bege mig och kanske få mig lite god, fet mat till livs.

Disium red vidare längs vägen. Den breddade sig, ledde ut på en slätt och approcherade en vit mur bak vilken anades hus inbäddade i almar. Allt kröntes av slottet han nyss sett, borgen med de två tornen.

Disium red fram till en port i muren. Ingen vakt syntes till.

- Ohoj, någon där? ropade han.

En vakt med spetsig hjälm och spjut i hand dök upp bakom bröstvärnet. Han sa:

- Vem är du?

- Jag är Trygger Disium. Jag är en finnare, jag finner saker. Jag hedrar devas och väktare.

- Väktare, minsann? Du menar himmelska väktare?

- Dem. Och dig.

- Rätt svar! sa vakten. Vi släpper in dig. Du är en from man. Välkommen till Ysidor.

Porten gled upp på knarrande gångjärn, det ena av två dörrblad. Disium tog fram ett guldmynt ur sin pung, gav det till vaktchefen, red in mellan stadens vita hus och började se sig om efter ett värdshus.
Del 2 av denna saga finner du här.

Relaterat
Kerubernas Svärd
Swedenborg
Chartres
Steiner
Lönnlöv

3 kommentarer:

Anonym sa...

Nu undrar man om det har brunnit helt. Litterärt i nivå med en normal högstadieuppsats. Varför?

/Anonym 10:53

Fri pdf sa...

Bara för att reta dig.

Anonym sa...

Nu känner jag mej väl inte så retad, mer frågande sådär..

/Anonym 10:53