tisdag 21 februari 2012

Grekiska grillfängerier


Nu ska man besluta om något nytt stöd till Grekland. Jag vet inte vad det är och jag bryr mig inte. Om det moderna Grekland kan jag säga: jaja, betala nu greker, man kan inte leva över sina tillgångar. Jag ogillar i och för sig att plutokrater och finanshajar försöker sko sig på detta, och på att vi i norr måste betala notan, men så värst mycket mer bryr jag mig inte. Jag gillar Grekland för dess antika kulturs skull. Jag har skrivit en hel bok om det, se här. Det är ett blogginlägg med länkar till en viss fil, ja till både en pdf och en e-pub-fil om man ska vara exakt. Allt fritt och gratis och så där. svd

Ur sagda bok tänkte jag citera ett stycke. Det handlar om bevingade ord sagda av greker. Antikens athenare, spartaner och andra hade förmågan att uttrycka sig koncentrerat och vitsigt. I Herodotos' åttonde bok berättas till exempel hur Athen skapat sitt imperium under Perserkrigen; Themistokles seglar då till Andros en gång för att uppbära en viss avgift, pressa staden på pengar helt enkelt.

- Bäst att ni betalar, säger han till staden, för vi athenare har stöd av de mäktiga gudarna Övertygande och Tvång.

- Så bra, säger andrierna. Själva har vi bara två värdelösa gudar, Fattigdom och Oduglighet, så vi kan inte ge er några pengar...

Det var, kan man säga, ett exempel på humorn som den underlägsnes vapen. Vad gäller andra repliker från det klassiska Athen kan man ju nämna politikern Thukydides, ej att förväxla med historikern med samma namn. Denne politiker Thukydides fick en gång frågan vilken av honom och Perikles som var den bäste brottaren, på vilket han svarade:

- Varje gång jag bryter ner honom slår han mig genom att hävda att han aldrig var nere, och han kan till och med få åskådarna att tro det!

Detta kan åskådliggöra grekernas talang för advokatyr, ordvrängeri. Mer i den stilen finner jag i en episod i Alexanders' liv; makedonska armén befann sig i Persien, och en viss Kassander försvarade sig mot några personer som anklagade hans far Antipater för något. Alexander avbröt honom då och sa: "Vad menar du? Säger du att dessa män inte lidit något ont, utan har rest hela vägen hit för att komma med falska anklagelser?" Kassander svarade då att blotta faktum att de rest så långt från dem som skulle kunna motsäga dem, kunde tala för att anklagelserna var falska. Alexander skrattade då och sa att detta påminde honom om vissa av Aristoteles' sofismer vilka kunde användas på endera sidan av en fråga, både för och emot.

Ännu ett exempel i genren är detta, givet av Bjöl/Hjortsö. På 100-talet f Kr hade Rom underkuvat Hellas och inbjöd diverse av dess kulturidkare för att förgylla Rom, bland annat en filosof som hette Karneades, ansedd som tidens skarpaste hjärna och bäste talare:
Han fick företräde för senaten, som han lovade en serie föreläsningar över ämnet rättfärdighet. I den första skildrade han entusiastiskt rättfärdigheten som den enda hållbara grundvalen för staten och lagarna. Därpå bevisade han att rättfärdigheten var en utopi, för om den fanns i verkligheten skulle romarna göra avkall på sina erövringar. Detta skulle visserligen vara rättfärdigt, men också dumt, och något som var dumt kunde inte vara en dygd.

En som på detta sätt kunde göra svart till vitt ansågs farlig av senatorerna; man sände Karneades åter till Athen, "där hans dialektiska färdigheter på sin höjd kunde påverka en samling ofarliga akademiker"...

Nyss talade jag om Perikles som bland mycket annat startade det peloponnesiska kriget, vilket 30 år senare vanns av Sparta. Dess ledande man var vid tiden Lysander som åtnjöt stor beundran Hellas runt; han sägs ha varit den förste levande man man reste statyer över. Men han var ingen idealmänniska, snarare bedrev han sin politik med list och svek, men så var också hans valspråk: "Vad lejonskinnet ej täcker måste lappas över med rävskinnet."


I april 404 hade Lysander satt punkt för peloponnesiska kriget genom att erövra Athen. Det sägs att han då sände ett meddelande till Spartas styresmän med följande lydelse: "Athen är taget." Då kom svaret: "'Taget' hade varit nog." Detta skulle symbolisera spartanernas faibless för korthuggna fraser, lakonismer, så kallade efter landskapet Lakonien där Sparta låg. Men Plutarkos säger för sin del att anekdoten är påhittad; i själva verket fick Lysander svaret vad han skulle göra därnäst, demolera de Långa murarna et cetera.

En lakonism bland många möter oss i Xenofons fjärde bok, då "de tappra 10 000" äntligen nått Svarta havet på sin marsch och ska fira detta med idrottslekar. En spartan får i uppdrag att ordna en brottningsring men han gör det synbarligen halvhjärtat, låter inte röja av platsen från stenar och annat. På frågan om man verkligen kan brottas på en plats med så mycket knölar och buskar, svarar denne: "Dess mindre lust har någon att lägga sig"...

Fler spartanska lakonismer är dels den från Thermopyle, där någon sa att fienden är så talrik att hans pilar kommer att förmörka skyn. "Bra", sa då en viss Stelios, "då får vi strida i skuggan"... Och när någon vid ett annat tillfälle gjorde sig lustig över spartanernas korta svärd, blev svaret: "För oss långa nog att nå fienden".

Detta var ett utdrag ur min bok. Kapitlet heter "Pengar luktar inte" - bevingade ord och berömda repliker. Boken heter "Skallet från den kapitolinska varginnan". Den har funnits som fri pdf sedan hösten 2009. Många har läst och gillat den. Du finner länkar till pdf:en och en e-pub-fil här.

Relaterat
Alexander den store var en makedonsk människa
En spartansk lösning
Fokion var athenare
Grekisk infanterist: korintisk hjälm
Dikotomin Ares-Athena kan lära oss ett och annat
Bilder: Norrland 2011.

2 kommentarer:

Anton St sa...

Härliga anekdoter. Utan tvekan blir jag lockad att läsa vidare i boken. Jag har förövrigt läst din bok, Antropolis, och kan bara berömma. Riktigt bra! Tack för att du skickade den till mig, och för att du dessutom signerade den.

Fri pdf sa...

Tack, roligt. Jag funderar endera dan på att lotta ut några böcker här på bloggen, dock ej Antropolis som numera finns att köpa i bokhandeln.

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (60) aktufall (20) alga (3) Andersson (2) Antropolis (20) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (61) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (116) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (98) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (100) small candies (142) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)