lördag 7 april 2012

Esoterisk bakgrund: I begynnelsen


Världen håller på att omdanas. Vissa förändringar till det bättre har skett. Det blir inga fler krig: inga fler Irak, inga fler Libyen, inga alls...! Läs här för att få veta vad som gäller. Plutokrater och bankirer avpolletteras, media kan inte ljuga längre, gräsrötterna säger ifrån. Och allt har esoterisk bakgrund. Som gudstroende är detta mammas gata för mig. Jag har genom åren fått min beskärda del av esoterica. Märkliga händelser och högre verkligheter är vardagsmat för mig. Och nu ska jag presentera min hypotes om hur det var i begynnelsen.

Alla vill veta hur det var i begynnelsen. Varje filosof med självakting måste besvara denna fråga. Gör man det inte är man en fanflykting från sanningen.

Jag är Gudstroende. Men det räcker inte med att säga "i begynnelsen var Gud", för det vet alla. Så vad var före Gud?

Om detta finns det en hypotes i en bok som heter "Vandra mot ljuset". Det är en kanalisering från 1900-talets början. Adlibris har den. I denna bok får vi på ren svenska förklarat hur allt började; Rigveda och gnostiska urkunder i all ära, de behövs också för en mystiker, men följande utläggning, baserad på VML, är den bästa heltäckande förklaringen på tillvarons ursprung jag läst.

Hur var det då? Hur var det i begynnelsen? Jo, enligt VML ska det ha varit som så att i begynnelsen fanns fyra ting: ljus och mörker samt vilja och tanke.

Ljuset doldes i början av mörkret. Och mellan ljus och mörker fanns tanken och viljan - eller ska vi säga Urtanken och Urviljan, eller Tanken och Viljan. Ni fattar: elementära krafter.

Av oförklarliga skäl drogs tanken och viljan mot varandra. De valde omsider att bege sig mot ljuset. Slutligen nådde man målet varmed ljuset ökade i styrka och spred sig. Vilja och tanke var nu förenade och ett gåtfullt väsen uppstod, ett väsen som vi kan kalla Gud. "Gud danades av tankeviljans kraft", det är en originell trop eller hur, det har ni aldrig hört förr... men nu har ni gjort det.

Gud ska sedan ha skapat tolv hjälpare skriver VML, vilket jag tolkar som überänglarna serafer, troner och keruber.

Men hur var det med mörkret då? Jo, Gud drog in det i sitt kretslopp "för att låta det genomströmmas av sitt flammande väsen". Mörkret besegrades därmed, men bara initialt. Ty för att allt mörker ska förintas måste vi vänta till tidens ände. Men vi kan bidra till segern genom att tänka ljus...

Sedan skapades fler änglaklasser. Boningar danades åt dem i himmelska nejder. Byggmästaren var Tanken och byggmaterialet var Ljuset. Vi fick flera himlar som det talas om i urkunderna. I den åttonde gjorde Gud ett fäste åt sig själv.

- - -

Var det mycket på en gång det där? Nåväl, härmed några utläggningar av temat.

Ljus och mörker fanns alltså i begynnelsen och de var lika starka. De utövade vardera lika stor verkan på viljan och tanken som dvaldes mellan dem. Dock valde viljan och tanken ljus före mörker. Därmed började tiden, detta var den första händelsen i varat.

Vilja och Tanke strävade mot ljuset, rörde sig mot detta i oräkneliga evigheter. Ljuset ökade i styrka i processen. När tankeviljan approcherade blev ljuset aktivt och tanke och vilja blev medvetna.

Det må vara lite dunkelt allt detta - men förklara själv då hur allt var i begynnelsen...

Ledd av viljan kämpade sig tanken fram, ljuset ökade, och tanken och viljan möttes och förenades. Ljuset bröt fram och omslöt mörkret; detta drog ihop sig till en kärna, en mörk kärna i ljushavet.

- - -

Men vad är då vilja och tanke, vad har de för kännetecken?

Tanken är lika med bibelns Logos, ordet, visdomen och den tysta närvaron. Den kan även liknas med indiernas shûnyatâ, det tysta världsalltet och den ruvande livmodern. Den är en kvinnlig kraft. Viljan åter befruktar och ger liv. Den är en riktad energi som är manlig och manifest, som ger Gud hans gestalt, medan Gud som tanke är osynlig. Tanken är Urvarat medan viljan är den synliga existensen, men båda är ömsesidigt beroende av varandra.

Mörkret då?

Urmörkret var kaos och förvirring, en blind och stum kraft, utan vilja och tanke. Och eftersom dessa valde ljuset måste mörkret slutligen besegras. Gud bestämde sig för att eliminera mörkret, låta det genomströmmas av sitt väsen - och detta kretslopp kan aldrig hejdas, eftersom Gud fullföljer sina beslut. "God keeps his promises" som gospellåten lyder.

Enligt VML är Gud är i kraft av sin vilja ett personligt, begränsat väsen, men i kraft av sin tankes obegränsning, av Logos allnärvaro, är han alltid mittpunkten för all skapelse. Han är universums centrum, både personlig och opersonlig på en gång: "personlig och begränsad genom sin vilja, opersonlig och oändlig genom sin tanke."

Därmed är en klassisk frågeställning löst: är Gud ett personligt väsen eller ett allnärvarande något? Svar: han är båda. Uppdelningen i "panteism" och "tron på en personlig Gud" är onödig, båda dessa är aspekter av en och samma Gud. Gud är som gnostikerna säger ett dubbelväsen, en dyad av tanke och vilja.

Men det betyder förstås inte att han är splittrad, dualistisk eller annat trams. Gud är En.

Relaterat
Chartres har en katedral
Rudolf Steiner
Pilgrim
Samtal med Gud
Castaneda hade sina ess i rockärmen

Inga kommentarer: