fredag 15 juni 2012

Amerikansk skiffy


Jag har varit inne på science fiction rätt mycket i mina dagar. Skiffy har alltid tilltalat mig, och då i synnerhet amerikansk skiffy. Därför denna artikel med en titt på folk som E. R. Burroughs, Heinlein, Jones och andra. Bilden ovan antyder vilka böcker det gäller.

Jag sitter här och tänker på amerikansk sf. En viktig underströmning i denna är science fantasy, stories om svärdsfajter på främmande världar. Senaste exemplet i denna genre är kanske Jack Vance med sina ptaiier och checheeker, och på filmduken har vi ju Star Wars och deras laserfäktande, urgamla rymdskepp och exotiska världar. Ej att förglömma Blixt Gordon, en sprakande film från 1980 och en flott serie från 30-talet. Alex Raymonds variant var ju verkligen sagoaktig sf.

Ännu ett stort namn inom dylik amerikansk science fantasy är Edgar Rice Burroughs. Läs om hur John Carter korsar svärd med gröna, sexarmade monster... Visst finns det påhittiga miljöer och finurliga enskildheter i dessa böcker. Och själve Brian Aldiss gör ett tappert försök att ärerädda Burroughs i sin "Trillion Year Spree"; han jämför en sen H. G. Wells, "Men Like Gods" från 1923, med en sen Burroughs, "Synthetic Men of Mars" från 1940 - och finner då att den förra är torr, seg och utan riktig gestaltning, medan den senare är rik på miljöer och berättarglädje. Den hypade Wells skriver torrt, han gestaltar inte, medan Burroughs låter formglädjen flöda.

Må så vara - men Burroughs levererar ju samma recept i varje bok medan Wells åtminstone hade något ideellt nytt att säga. Jag kan beundra originaliteten i Aldiss' försvar, modet att kritisera en författare som automatiskt får pluspoäng i översikterna, oavsett om denne (Wells) bara skriver en pamflett kamouflerad till litteratur. Men samtidigt är det så att den ideella kärnan i en text är viktig, att bara leverera äventyr om än så läckert förpackade håller inte. Att formrikt gestalta en djup innebörd, det är idealet. Wells var där i början av sin karriär. Burroughs var aldrig djup men hans "Thuvia, Maid of Mars" har liv.

Man kan säga: var sak har sin tid, även äventyret. Och nog har jag haft min äventyrsperiod, symboliserad av Moorcock som ju var en stor Burroughsdiggare.

- - -

En sf-bok jag alltid älskat är "Universum ockuperat" ("This Island Earth", 1952) av Raymond F. Jones. Vilken poesi finns det inte i den strama, gestaltrika inledningen med Joe Wilson som sitter på sitt kontor på ett elektronikföretag, ser ett raketplan landa på banan utanför och tänker: "Så kan bara en ingenjör landa"... Själv är Wilson upptagen med en försändelse han fått med komponenter av ett okänt slag: "Catheriminerör med endiokomplex på plus fyra och högresistenta kondensatorer". Den som inte ser poesin i detta, denna poesi i sak, är blind.

Med dessa delar uppmanas Wilson iaf bygga en "interocitor", som väl färdig visar TV-meddelanden från en grupp kallad "Fredsingenjörerna". Så följer utvecklingen mot en galaktisk intrig. Jag måste säga att början är bäst i denna roman; miljöerna med labb, elektronikverkstäder och ingenjörskontor är väl fångade.

- - -

Vill man läsa om patrullstrider på främmande planeter ska man läsa Joe Haldemans "Det eviga kriget" ("The Forever War", 1976). Ständigt dessa patrullstrider, vare sig det är på jorden eller i rymden; få författare har känsla för nivå, för kritisk massa när det gäller krigsföretag. Ständigt detta "Black Hawk Down" om det världsavgörande i vad tio personer upplever på en krigsskådeplats, never mind massverkan. "Kellys hjältars" lilla sneakpatrull ses som krigsoperation par preference, Navarone och örnnästen och annat Kleinkrieg blir för läsaren inbegreppet av krig. Och det är trist. Därför ville jag i "Stridsmiljö 2500" skildra något större förband.

Nåväl, ska man vara ärlig är det är inga tiomannapatruller Haldeman skildrar. Det är typ kompanistridsgrupper. Alltid något. Och allmänt är denna roman rätt okej, Haldeman behandlar sina miljöer och episoder förhållandevis grundligt. Den är ett måste för den som vill veta hur man iklädd rymddräkt skjuter grk med direkt riktning. Det är en i allo bättre bok än förebilden, Heinleins "Starship Troopers" från 1959; dess inledningskapitel må ha sin actionladdade charm men därefter träder magister Heinlein in och föreläser om nödvändigheten av militärdiktatur... gäsp. En liten ynka actionscen på slutet blir en blek sortireplik, ett försök att rädda anrättningen: "Oj då, man är visst skönlitterär författare och inte perukstock, få se nu, vad ska vi ge läsaren så att han vill komma tillbaks för mer...?"

- - -

I en tidigt recension av "Neuromancer" (Science Fiction Chronicle, 1984) sas att Case är en dataoperatör på det psykiska planet, han kan överföra själva sitt medvetande till datanäten. Det framstod som exotiskt då men är idag allmängods inom sf: att logga in sig i cyberspace, ge sig ut i virtual reality. Man kan säga: vad kul att den faustiska anden här fick ännu ett obegränsat medium att projicera sitt ego på, vidare ständigt vidare, "y mas, y mas", mot nästa Eldorado bortom horisonten och så nästa och nästa... "Like city lights, receeding"; Case gråter av lycka när han återfår förmågan att surfa i denna eter, när han åter kan rusa hän mot virtuell horisont, krossa "military ice" och ränna uppför och nerför datagenererade aztekpyramider... Det är den faustiska anden, Spengler och dans.

- - -

Om Gibsons bok har jag skrivit tidigare slår det mig. Därför över till något annat, och det får åter bli sf med fantasyprägel som jag berörde inledningsvis. Nu är det C. L. Moores "Shambleau" det gäller, en lovvärd stilodyssé på ett koloniserat Mars. Det sägs i början av denna 30-talsnovell att antikens myter har verklighetsbakgrund, och whadda ya know, hjälten Northwest Smith träffar strax på ett väsen som visar sig vara antikens Medusa. I mer eller mindre humanoid form.

Moore gör så gott hon kan med detta upplägg, skildrar naturalistiskt hur det ormande håret lever och har sig - men hur lyckat det är vet jag inte. Det får mig snarast att tänka på C. S. Lewis' diktum om fantastiskt litteratur och dess begränsningar: "Describing odd things in an odd language, is about one oddity too much!" Detta träffar även såna "stora stilister" som Mervyn Peake, Gene Wolfe och Zip Delaney. Nån måtta på ord-onanin får det vara. Lösningen är förvisso inte Lewis bleka kåsörsprosa, men han har en point. Ibland är det enklaste det bästa; skönheten trivs i många former men bäst i det enkla.

Där har ni dagens skiffymeny, serverad och blandad i vår à la carte. Vi har tittat på amerikansk sf, fantasterier från igår om en möjlig morgondag. Och om vi bara ligger i och drömmer intensivt kanske dessa visioner blir verklighet: "Vi går inte under på våra drömmar utan för att vi inte drömt intensivt nog", som Jünger sa i "Eumeswil" från 1977.

Relaterat
Frederik Pohl
Larry Niven
Arthur C. Clarke
"Neuromancer"
Robert Heinlein
Isaac Asimov

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (12) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)