onsdag 10 oktober 2012

Vår tid nu: propagandakriget, Sverige, 2012


"Vi har vår tid nu, 1977" sa Magnus Uggla. Det var då det. För nu har vi VÅR tid, 2012.

Jag tycks vara bannad från David Nessles blogg. Jag kan inte kommentera där längre. Galaxen har strukits ur bloggrollen.

Men Nessle har inte meddelat mig detta. Vad nu då, kåsörernas kung saknar ord när det ska tas itu med en radikal...? Men det gick väl inte att utrycka bannbullan tillkrånglat nog, dvs på sant Nesslemanér. Andra gamla sf-fans som bannat mig har ju i alla fall förmått meddela mig saken.

Nessle kan inte uttrycka sig längre. Är det för radikalt och höger är det för jobbigt tydligen. Men själv har jag ännu förmågan att formulera mig om dagens on dits.

Jag har ännu åsikter om det här landet. Och det är framför allt: landet saknar mer eller mindre regering. Vi befinner oss, som Guillaume Faye sa, i ett interregnum. Under tiden styr media med diktatoriska metoder som skapar rädsla och misstro. Metoden heter "bedriv massinvandring" och "karaktärsmörda den som motsätter dig det hela". Det är ganska effektivt.

Misstro är ordet. Vi ska, som Thomas Nydahl framhållit, främmandegöras för varandra. Misstänksamheten har nått ända in i familjerna som Jünger sa. Se t.ex listen överst på denna blogg, inlägget "Sprickorna i muren" och dess kommentarsfält. I juli i år hade jag där en intressant ordväxling med min kusin. Temat var huruvida jag som identitär var en usel person och han, underförstått, var en hyvens prick som gjort ett mångkulturellt livsval.

Det låter skojfriskt när jag nämner det nu. Men det var inte alls kul att bli defamerad så här av en släkting kan jag meddela. Rena infrakriget, psykkriget, sinnesterrorn. Jag är inte bitter på vederbörande som individ pga detta. Jag förlåter honom hans misstänkliggörande av mig, förlåter honom detta hans karaktärsmord på mig i sommarsolens sken. Min kritik vänder sig mot dagens regim och hur den, genom replikväxlingar som dessa, fått misstänksamheten att nå ända in i familjerna. Kusiner fås att bli främlingar för varandra pga politiska ställningstaganden. Jag väljer att ha åsikter om invandringen men blir för det sedd som varg i veum av min bror. Är ni stolta nu, PK-regim...?

Vi har gjorts till främlingar för varandra. Metoden heter massinvandring. Och de metapolitiska metoderna för att driva hem denna policy är mindfuck, hjärntvätt, känslomanipulation och propaganda. Det har, som sagt, varit effektivt hittills. Men på sistone verkar mångkulturalismen ha förlorat lite styrfart. Jag förutsåg tidigare i år PK-ismens död. Jag vidhåller min prognos. Invandringens nackdelar har börjat diskuteras ganska fritt, även i MSM. Se t.ex denna Flashbacktråd för en översikt.

Där sas ju också häromdagen att "Play" fått Nordiska rådets filmpris. Det var glädjande: Ruben Östlunds film av hur invandrarbarn utnyttjar sin offerroll för att stjäla mobiltelefoner av svenska barn är unik. Det är en mörk skildring, men en nödvändig skildring. Heder åt dig Östlund, grattis till ditt pris. Det är välförtjänt. Med eller utan pris är "Play" ett av de få verken i Sverige idag som verkligen skildrar hur sjukt det här samhället är, hur låst och uppfuckat umgänget mellan oss blivit tack vare fjärrinvandringen och hur "invandraren" blivit "en medborgare höjd över all misstanke".

Relaterat
Massinvandring eller inte...?
PK är död
Segrar i det tysta
Guillaume Faye: Archeofuturism
Ruben Östlund: "Play"

5 kommentarer:

Magnus Broden sa...

Hej Lennart,
1) Mina kommentarer till dig baserar sig enbart pa vad du sjalv, svart pa vitt, skrivit i din blogg.

2) Nar du definerar Svenskar enligt hudfarg, blir det sjalvklart problematiskt i familjer med blandad etnicitet. Genom detta utesluter du ju oss ur gemenskapen, och "ratten till landet".

3) Svenska staten eller nagon annan "sammansvarjning", har inget som helst att gora med vad jag skriver.

Din kusin Magnus

Svensson sa...

Åhej åhå. Du övertolkar som vanligt. Jag har velat lyfta de etniska svenskarna. Det innebär inte att man vill införa en etnokrati. Det förklarade jag i kommentarerna här.

Jag vet inte på hur många språk jag ska förklara detta.

Magnus Broden sa...

Det ar en ENORM skillnad pa vad du uttrycker i dina kommentarer och vad du FAKTISKT SKRIVER i dina artiklar. Det ar forstas BRA.

Men laser du overhuvudtaget vad du sjalv skriver? Pa ett annat stalle har du skrivit ett langt brandtal dar uttrycker forakt for att Mona Salin skulle ha besokt Wawahs "Kyrka", samt skriver en massa underligheter som mojligtvis skulle kunna passa in pa fundamentalister, inte pa den stora majoriteten moderata muslimer i sverige (och aven varlden). Du avslutar arkeln med att raljera over den "kreol kultur" (eg ras/etnisk blandning) som du anser haller pa att utvecklas.

Ingen som laser din text, kan pa nagot satt forsta den som att du bara "vill lyfta fram" etniska svenskar", eller "Ar stolt over din egen kultur"

Svensson sa...

Jaja. Man kan misstolka den polemiska tonen här på bloggen. Gud är dock mitt vittne på att jag aldrig avsett att håna varken muslimer eller islam per se. Jag har träffat massor av muslimer och aldrig, säger aldrig, nedvärderat dem för vad de är, varken IRL eller på bloggen. Mina texter angriper, i förekommande fall, det samhällsklimat som stämplar varje form av islamkritik som islamofobi och rasism.

Jag kan be om ursäkt för tonläget i vissa fall, om det nu skulle ha fått någon att tro att jag vill ha en nazistat med utvisning av invandrare på programmet. Jag hävdar att det är övertolkning men OK: jag är medveten om att stilen här har varit hård ibland. Men jag ber inte om ursäkt för att jag kritiserar Mona Sahlins antisvenska politik, eller för att jag vänder mig mot det samhällsklimat som stämplar invandringskritik som rasism, eller det kulturklimat som anser att det traditionella Sveriges historia, konst och litteratur är fascistiska och bör förbjudas. Det sista är gällande norm på våra kultursidor och universitet kan jag upplysa.

Jag är en politisk skribent. Då måste man renodla stilen. Man kan inte alltid lägga in disclaimers så att ingen känner sig kränkt.

Magnus Broden sa...

Men nu har du har du ju en "stil", som inte stammer overens med vad du faktiskt verkar vilja saga. Det blir ju bara motsagelsfullt, snarare an "renodlat".

Effekten blir att du inte far fram vad du verkligen vill saga.

Om du nu tex vill kritisera Mona Salin, maste det val vara battre att peka ut saker som hon gor fel, snarare an saker som pa inget satt skulle kunna anses vara ett angrepp mot "Svenskheten"? (Tex ett beok till Wawahs kyrka)

Etiketter

A-Z (5) abb (4) ahma (6) aktuellare böcker (56) aktufall (7) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (234) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (18) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (286) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (31) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (60) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (52) poesy (47) politikka (170) pr (44) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (97) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)