torsdag 28 augusti 2014

Idag


Hej.



Här kommer jag att tänka på något originellt: vägen är målet.

Ja min själ. "Nog är det mål och mening med vår färd / men det är vägen som är mödan värd" som Karin Boye sa. Klok kvinna det där, hon visste vad som ger tillfredsställelse i livet. Njut av ögonblicket liksom, då blir det fint och bra.




Relaterat
Boye: Kallocain (roman)
Melina Starr häktad, misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Till Smaragdeburg, roman utgiven 2010
Debatt
Ifall ni undrar över bilden så är den tagen på nedre Norrmalm i Stockholm.

onsdag 20 augusti 2014

Frekvenskrig


Ett krig rasar. Ett frekvenskrig. Här ska jag berätta om det. Det hela rör världsläget, globalismen och allt det där.




Globalismen är den kraft som dominerar samtiden. Globalism är realpolitik, PK är i sammanhanget metapolitik. Om det bloggade jag på Motpol 11/8 i år.

Globalismen strävar efter makt. Denna makt utövas dels hands-on, med krig och ekonomi. Dels med propaganda, mindfuck och psykisk påverkan. I den länkade artikeln kallar jag det sistnämnda för "frekvenskrig".

Det är våra inre sinnen som är slagfält här. Vår sinnesstämning, livsanda och mentala frekvens är det som ska påverkas. Enkelt uttryckt: om vi är pessimister så vinner NWO. Om vi däremot är optimister för vår nationella överlevnad så vinner vi.

- - -

Om vi frihets- och Sverigevänner tar itu med NWO-besten med självförtroende, lugn och klokhet så höjer vi våra frekvenser. Men om vi går runt och ser pessimistiskt på allt, då sänker vi frekvensen och är lovligt byte för globalismen. Pessimister kommer att förlora frekvenskriget, optimister kommer att vinna det.

Termen "frekvenskrig" kan tyckas gåtfull. Men jag utreder den även i ett inlägg på Motpol. Jag la upp detta inlägg 11 augusti i år.

- - -

Fler exempel på frekvenskrig av idag är detta: att angripa en nationalist på stan, han försvarar sig, och i media vinkla det till ”nu växer sig våldsam nationalism starkare”. Vi har sett exempel på sådant under året som gått. Den verkliga händelsen IRL är underordnad, allt beror på mediaspin, hur det uppfattas och vad vi anser om det hela.

Vi har även haft Disqus-affären. Mer om den i nästa stycke.

- - -

I december 2013 avslöjade Expressen genom så kallad ”data mining”, identiteterna bakom användare på nätkommentars-instrumentet Disqus. Vanliga svenskar, som trodde att anonymiteten på Disqus var att lita på, blev uthängda på grund av sina invandringskritiska och SD-positiva åsikter. Operativt hade denna affär rätt stor effekt. SD:s opinionssiffror gick ner från 12% till under 10% ett tag (ty enligt Sentio/juli 2014 är de nu tillbaka på över 12%). Förre chefen för Expressen opinion, P. M. Nilsson, beskrev Expressens tilltag som att man ”bekämpar sina fiender”. Dvs SD i form av dess gräsrötter.

Notera språkbruket: "bekämpar sina fiender". Detta är inte normalt, detta är inte ett fredligt tillstånd. Detta är det krig som råder idag = ett frekvenskrig.

- - -

Det om detta. Mitt basic message i det hela får bli: ta handen från datormusen, ta ett djupt andetag, strunta i propagandan och höj dig mentalt. Och du ska gå segrande ur frekvenskriget.




Relaterat
Motpol: Globalismens natur
NWO:s elitklubb
Stilen i morgondagens media
Jordkrönikan
Enhörningens Tid: en fantasy för den nya epoken

torsdag 14 augusti 2014

Caza: The Ark


Hallelujah.



It's nice to buy things, put them in your library and see them "sweeten through the years like wine". To see them grow and develop, see them take on new meanings. Like: you buy a book, read it in 1987, then save it and read it again in 1992, 1998 etc, and all the time the work takes on new colours, new meanings, new dimensions. It's some sort of alchemy: "the alchemy of consciousness and time" as Ellie would have it.


Anyway: it's fun to buy books and magazines and re-read them over the years. And here I have a magazine just like that, Heavy Metal from February 1983. It runs the poem "The Ark" by the French artist Caza, a graphic rendition of a poem by one Francois Bazzoli. I've read it again and again since the eighties and each time it astounds me.

It's about an ark, a stony vessel fastened to the ground, going through epochs of water, earth, air and fire. It's very majestic, the images perfectly mirroring the words, words like:

The Ark.

The Ark is closed... waiting.

The antediluvians, guided by the immemorial voice
of a myth, are already there.

That's the beginning, showing The Ark going through torrential rains and then getting drowned completely - "a shipwrecked cathedral". It's sleeping with the fish as they say. Then the water recedes, exposing the ark to the light of day:

The Ark reappeared on the earth's surface, covered
with slimy excrement and silt, enclosed in anticipation
- immobile.

The closed ark: shrine and prison, mountain and temple,
chest and skull. Arcane.

... And, under the petrified matrix: deaf ripening, slow
sculpture, secret maturation - transmutation.

The colours at the beginning were greyish violet. And the water epoch was green. Then the epoch of earth and sand becomes ochre yellow; The Ark is worn down by the desert winds, severe abrasion seeming to dissolve it completely. But then a new epoch dawns, transforming The Ark into a reddish violet gem:

Resurrection: in the sparkling air, it is The Ark! Delivered
from its origin of chalkstone, the rarified nave reveals
its silvery chrystallizations to infinity. (But still opaque.
The time of revelation hasn't come yet, prince.)

(Thus, the age of air: of clear and cold night, of
purification, of coagulation - a chrystalized psalm.)

(Millions of years frozen in the instant of dawn.)


Then the sun goes nova and everything falls apart, literally:

And see: what boils under the shell, this terrible lava of unleashed gods and spirits of the underworld, spring up and are united with the fires of the howling sky, in the incandescent apotheosis of a cosmic copulation.

Everything burns and desintegrates, except, of course, The Ark. The glorified nave withstands it all, just quietly sailing away into the abyss. Stars fade and die in this era of emptiness, akâsha, the fifth element. Only The Ark remains, attracting matter and contracting into a cosmic egg. Everything ends with a Something orbiting a center, a rainbow coloured orbit with lights in the dark:

Thus, prince, The Ark will not open onto the outside
- it is abolished as well as the inside. It turns in on its
entirety - inverts itself, and is revealed.

So... so here is the one that was integrated with eternity.

Here is where opposites converge... here, finally
recomposed, the ultimate principal of the living
universe, Alpha and Omega...

Here is THE ARK.

Period.

And Genesis.

In other words, this is a work of genius. The original poem might have been in Italian or French, but the actual version to me has echoes of a poet like T. S. Eliot.

Furthermore, no human beings are depicted in "The Ark". No humans are part of the story -- and yet it's so moving. We see some lizards at the beginning, we see the odd fish -- but other than that it's just water, earth and air. Pictures and words cooperate seamlessly, merging into a new amalgam. It's alchemy!




Related (in Swedish)
Information om "Eld och rörelse"
"Eld och rörelse" på Dropbox
Satir: Dick Harrison existerar inte
Novell: En dag i statsminister Neros liv
Novell: Näringsminister Annie L. möter sin överman

torsdag 7 augusti 2014

Svensson: Stjärnskeppens banérförare


Här ser ni en bild på Gorgon Magazine nr 4. Det kom för ett tag sedan. Det nya numret är nr 5, upplagt ganska nyligen. Tjugofemte juli för att vara exakt. Och där, i nr 5, är jag med.




Jag har fått en novell publicerad. Den heter "Stjärnskeppens banérförare". Den publiceras i sci-fi-tidningen Gorgon Magazine nr 5. Gå hit till Gorgons hemsida. Det är ett inlägg som länkar dels till onlineläsning, dels till nerladdning av numret som pdf. Det är gratis.

Du finner min text på sidan 29 i magasinet [i pdf:en specifikt, s 15]. Novellen utspelas 2064. Huvudpersonen heter Viviann Sack. Hon är fänrik i europeiska rymdflottan. Från basen Stratopia i Sveriges inland ska hon delta i en rymdfärd till Arcturus IV. Mål: att söka intelligent liv.

Novellen skildrar Vivianns sista dag på jorden innan resan. Under hennes sysslor berättar jag osökt om världen år 2064, en värld i fred, reformerad från vår tids materialism och lobotomi till andlighet, samarbete och omvårdnad. Man lever dock inte som mediterande helgon, man utvecklar teknik och vetenskap, och Vivianns rymdresa är exempel på det.

- - -

På s 52-53 ges en intervju med mig där jag berättar om novellen och om mina influenser. Jag nämner namn som Dick, Asimov, Heinlein, Niven och Jünger.

I övrigt i detta nummer finns det noveller av Markus Helmersson och Emelie Eliasson. Här är en länk till Gorgon magazine med uppgifter om hur du laddar ner numret ifråga.

Not: "Stjärnskeppens banérförare" låg uppe på denna blogg i vintras som en följetong, som "Viviann Sack -- kvinna år 2064". Den är sedan länge nerplockad. Gå alltså till Gorgon och hämta senaste numret för att få läsa denna rafflande historia.




Relaterat
Gorgon Magazines hemsida
Dick: The Man in the High Castle
Niven: Ringworld
Ernst Jünger om konst
Senaste numret av Gorgon Mgz

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (57) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (171) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (99) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)