lördag 29 oktober 2011

Ett nytt Saratoga?


President Obama sägs ligga bra till inför valet 2012. Han har vad som behövs: karisma och pengar. Han sägs ha 90 miljoner dollar i kassan, mer än de republikanska kandidaterna har tillsammans. svd

Personligen ogillar jag Obama. Jag tycker han är medioker, en svag ledare som tycks mer intresserad av att spela golf än åhöra politiska referat. Han ser inte ut som en ledare. Han försvinner bredvid generaler och utrikesministrar. Men han kommer nog att vinna ändå. Han är ju framtidens man: obestämd i etnicitet, religion och åsikter, kan presentera en polerad yta men har noll substans.

Polerad yta och massor av stålars: så köper man ett presidentval. Obama lär ställa till med ett veritabelt Saratoga för sina motståndare. Mitt Romney är mormon, en synnerligen suspekt gruppering om man får tro Bill Schnoebelen (som varit med, se denna pdf där han talar om Romney och mormonernas planer för det framtida USA). Ron Paul är ärlig men orealistisk som kandidat (för gammal, för libertariansk). De andra kandidaterna vet jag inget om.

Obama ger väl sin motståndare ett saratoga. Det blir en defivitiv seger, en avgörande seger, inget småfippel. I USA:s valkretsar gäller "winner takes all", ingen proportionalitet. Och om vi ska tala med Clausewitz så var Saratoga ett slag av typen ”förintelseseger”, ett där ena parten helt utmanövreras och inringas. Det är en strategisk seger, en seger att bygga vidare på, medan en ”ordinär seger” inte leder någon vart. Så härmed lite OT om slaget vid Saratoga 1777.

Bakgrunden till Saratoga var annars den att engelsmännen hade en grandios plan: att från sina båda baser Kanada i norr och New York i söder skära de upproriska kolonierna itu, bryta förbindelsen mellan de båda rebellägren New England och Virginia. Det skulle ske genom att erövra den så kallade Hudsonlinjen, alltså Hudsonflodens nord-sydliga dalgång. Det såg nog bra ut på papperet och hade kanske fungerat i Europa, i pastoral landsbygdsterräng, men i den amerikanska vildmarken var planen svår att effektuera. Dessutom kom den avsedda anfallskolonnen från New York aldrig iväg, dess styrkor var ute och seglade för operationer i söder, så general Burgoyne i Kanada gav sig ensam ut på sitt anfallsföretag.

- - -

Det var i juni 1777. Burgoynes styrka var 7 000 man varav hälften tyska legotrupper. Man intog fort och stödjepunkter under marschen söderut men försvagades av att behöva bemanna dessa. Man sinkades också av att rebellmilisen fällde träd över vägen samt av inre slitningar, bland annat i form av bråk med de indianer Burgoyne hade med sig. Och så var det detta med terrängen vilket påverkade förråden: man kunde inte här som i Europa proviantera och furagera medan man gick, det fanns inga välmående bygder med bönder att pressa eller köpa varorna av, för detta upstate New York var rena vildmarken vid denna tid.

Det var sensommar och Burgoyne befann sig nu i orten Saratoga vid Hudsonfloden, staten New York. Han försökte ta ett förråd vid en plats kallad Bennigton, 30 km bort; dett detachement avdelades för uppgiften, men det besegrades av rebellerna och Burgoyne förlorade 500 man och fyra kanoner på kuppen. Han resterande styrka var nu endast 5 700 man. Rebeller hade hade för sin del 14 000 man i området, milis och regluljära trupper under Horatio Gates. Denne ordinäre general kompletterades av Benedict Arnold som varit i hetluften ända sedan 1775, en sann kämpe som bland annat sårats i benet i det misslyckade fälttåget mot Kanada. – Burgoyne ville nu bryta sig ut från Saratoga för att nå de styrkor han trodde var på väg från New York, men Gates hindrade honom genom att gruppera på en viss höjd som behärskade aktuell väg. Höjden hette Bemis Heights. Innehavet av höjder är för sin del en grundbult i klassisk taktik, även om det på dagens stridsfält kan vara farligt att gruppera där eftersom de tenderar att dra till sig artillerield.

Hindrad på detta sätt försökte Burgoyne kringgå fiendens vänsterflank, men detta upptäcktes av Arnold som bad Gates om tillåtelse att slå undan detta hot. Därvid stötte engelsmännens kringgångsstyrka, grenadjärer och lätt infanteri, samman med den amerikanske överste Morgans kår, bland annat bestående av Dearborns lätta infanteriregemente. Man stötte ihop i gläntan Freeman’s Farm; jänkarna engagerade rödrockarnas högerflygel och center och striden böljade fram och tillbaka i timmar med nbajonettanfall och hård arrield, allt ägande rum i svår, skogig terräng. Idealet för ett fältslag är som alla förstår ett fält, öppen terräng där man har överblick; så har det alltid varit i krigshistorien, igår som idag. Arnold sände för sin del nyanlända förstärkningar till platsen men något avgörande nåddes inte; Burgoynes legoarmé gav sig inte så lätt och var möjligen på väg att få övertaget.

- - -

Resultatet av denna dags strider var 300 man i amerikanska förluster och 600 för britterna. Bland de sistnämnda var många officerare som blivit mål för rebellernas jaktgevär. Detta var den berömda Frontier Gun eller Kentucky Rifle, en långpipig räfflad pjäs som var mer träffsäker än den traditionella militära musköten; den senare var mer till för att avge samlade eldskurar än enstaka, dödande skott. – Gates hade för sin del reserver att ta av medan Burgoyne hade inga, men hans armé hade förvisso sin anda i behåll där man slog läger på slagfältet och Gates oroade sig för förnyade anfall. Burgoyne levde på hoppet att undsättare skulle komma från söder, från New York längs Hudsonfloden, och nu var det så att Clinton lämnat staden med en arméstyrka för att möta Burgoyne men den skulle inte hinna fram i tid.

Andra stridsdagen var den 7 oktober. Med endast 1 500 stridsdugliga återupptog Burgoyne anfallet och återigen lanserade Arnold motanfall. Burgoyne retirerade så medan Arnold ansatte honom, trakasserade honom innan han hunnit konsolidera sin nya ställning. Därmed går vi fram till 9 oktober då britterna retirerat ytterligare, till sitt basläger; (med endast 3 500 man på fötterna och) omringad av 20 000 man kapitulerade Burgoyne och överlämnade sin värja till Gates. Därmed hade rebellerna vunnit en rejäl seger, utplånat en engelsk armé i ett regelrätt fältslag, och effekterna lät inte vänta på sig. Fransmännen fick nu upp ögonen för rebellernas stridsförmåga och snart sände man en flotta med trupper över till Amerika, ett helt avgörande tillskott till en seger. På kort sikt betydde Saratoga att engelsmännen inställde vidare angreppsföretag från Kanada. Dock hade engelsmännen fortfarande New York som bas och därifrån kunde man lansera amfibieoperationer i stort sett vart man ville. En dylik operation företogs till exempel 1779, då Cornwallis landsteg i södern för att omvända denna landsända till lojalismen.

Saratoga utkämpades i skogig terräng. Bortsett från det var det ett gammaldags slag med fältherren överblickande hela sin armé, men vid samma tid hade de europeiska arméerna växt så pass att de måste delas upp i divisioner. Ledningen blev svårare och större staber måste till för att bistå generalen i hans beslut. Dock var de europeiska slagen ännu under Napoleonkrigen rätt överblickbara, från en central utkikspunkt kunde man se hela drabbningen. Operationerna på denna tid har kallats ”en punkt på jakt efter en annan punkt”; många slag under inbördeskriget var av denna typ. Men i detta krigs slutskede ser man embryot till kontinentala frontlinjer och omöjlighet att överblicka ett slag från en punkt.

- - -

Saratoga var kolonisternas första stora seger i frihetskriget. Den andra var Yorktown, efter vilken fred slöts 1783. Jänkarna hade vunnit sin självständighet. Vad gäller frihetskriget i sig kan ett och annat meddelas som folk i regel inte känner till. En sak var att entusiasmen för det hela ofta var rätt låg, folk i gemen brydde sig knappt, oavsett alla filmbilder som visar oss jublande folkmassor och brännande av kungens bild in effigie. Många var lojala med engelska kronan och de flesta levde under måttot ”vänta och se”. Vidare var sammanhållningen mellan kolonierna löslig, man ville för Guds skull inte bilda en enhetsstat som slogs mot England för det vore alltför diktatoriskt. Efter kriget försökte man bedriva sin befriade nation som en löslig federation men det gick inte, anarki höll på att bryta ut. Man fick kort sagt gå åstad och bilda Amerikas Förenta Stater, USA. Under kriget yttrade sig den lösa sammanhållningen på olika sätt, till exempel i att kongressen inte kunde tvinga enskilda kolonier att bidra med förnödenheter till trupperna, de måste övertalas till det. Ett ohållbart sätt att bedriva krig men på något sätt gick det.

Om man varit ljumma till kriget medan det pågick så var man desto ivrigare patrioter efter det. Veteranföreningarna huserade 100 000-tals medlemmar, ofta folk som bara deltagit några dagar i en viss kampanj; då var man veteran. Kärnan i armén var de reguljära trupperna som hade låg status för legotrupper ansågs inte rumsrena i denna fria republik: sådant var en europeisk kvarleva, ett på sin höjd nödvändigt ont.

Relaterat
Obama: medioker man
Little Bighorn
Amerikanska frihetskrigare i Airfix' tappning.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Glöm inte att Obama övertog ett land i ekonomiskt, politiskt och moraliskt förfall - efter George W Bush.
Obama har kanske inte riktigt hållit måttet men han har gjort ett försök att vända skutan. Kanske visar det sig så småningom att Obamas roll var att kratta manegen för nästa president, som förmodligen blir en mer hårdför typ.

Intressant att läsa om slaget vid Saratoga! Jag har råkat bo några gånger på hotell Saratoga i Palma de Mallorca - ett bra och välbeläget hotell även om jag nog väljer det närbelägna Jaime III nästa gång - och förvånande mig över att man döpt ett hotell i Palma efter - som jag trodde - ett amerikanskt krigsfartyg. Och jag har ändå gått omkring och trott att jag är ganska historiskt allmänbildad! Så småningom kollade jag dock vad Saratoga stod för, och fick ortens och det där utkämpade slagets betydelse under frihetskriget klar för mig. Din skildring ger mycket därutöver, inte minst den slagfältshistoriska aspekten. Tackar!

PB

Svensson sa...

Obama är den siste av sin ätt, en marionett för en plutokratisk, kosmopolitisk elit som vill förslava världen. Hela världen ska bli "The United States", det där som förr var "The United States of America". Kolla upp detta på internet, det heter inte "United States of America" längre, det heter officiellt "United States"!

Man ska inordna hela världen som "The United States", med en själlös, chippad, moronisk befolkning av konsumenter. Men det kommer inte att lyckas. Folk vill vara fria, de går inte på den gamla svindeln längre.

Sentimentet har svängt, there are signs of a sea change. Även om det är mäktiga intressen bakom Tea Party och Occupy Wall Street så kommer det hela att eskalera till verklig revolution, verklig förändring. Den förändringen heter ANDLIGHET som övervinner dagens MATERALISM.

Tack för beröm. Jag gillar att ge lite längre artiklar ibland. Det sticker om inte annat ut i cyberspace. Allt ska ju vara så kortfattat och twittrat idag.

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (12) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)