fredag 11 november 2011

Det fanns en gång ett sosseparti


Juholt försöker rädda sitt sammanfallande parti. Han utstrålar handlingskraft. Men han har ju inga idéer. Allt han säger berör partitaktik och image, såsom medverkan i TV:s debattprogram. svd svd svd dn dn dn dn exp exp ab

Det parti Håkan Juholt leder heter Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. Det grundades 1889. Väglett av idéer om demokrati, nivellering och arbetarmakt valde man en reformistisk, legal väg för sin agenda. En revolutionär fraktion bildade ett eget parti 1917, vad som med tiden blev SKP och långt senare VPK och V.

Sossarna stod för en stark stat och ett starkt försvar. Tidigt i regeringsställning valde man att gynna det egna landet och folket. Liberalism och kosmopolitism, bankirvälde och konsumism motarbetades. ”Gör din plikt, kräv din rätt” var slagordet. I förening med Bondeförbundet lotsade man landet genom 30-talets kriser. Andra världskriget klarades kompetent under Per-Albin Hanssons statsministerskap i spetsen för en koalition med höger, folkpartister och bondeförbundare. Under efterkrigstiden styrde sossarna mer eller mindre ensamt; man saknade egen majoritet men utövade hegemoni som vågmästare, slutande uppgörelser till höger och vänster. Resultatet blev förhållandevis nöjaktigt med bibehållen försvarsförmåga och inte alltför höga skatter.

Välfärdsreformerna kom slag i slag: ATP, sjukförsäkring, daghem, högre utbildning, allt offentligt finansierat. Men allt detta skapade på sikt kravet på ännu mer av samma sort, det Erlander kallade ”förväntningarnas missnöje”. Sossarna hade gjort felet att portionera ut för mycket godsaker på en gång, något redan Machiavelli varnade för. En furste bör utföra obehagliga saker i ett svep men behagliga saker utsträckt över tiden sa han. – Vi fick flyttlasspolitik, betongförorter och vänstervridning av kulturlivet, en nedmontering av tro, trygghet och tradition. Olof Palme tenderade att vrida allting krokigt och sabotera mycket av det som var bra med Sverige, ja även det som varit bra med socialdemokratin. Mångkultur = mångproblem var den visa som börjades då.

Idag är sossarna ett oidentifierbart allmänliberalt parti som är för än det ena, än det andra. Försvaret är nedmonterat, Sverige är en lakej i händerna på internationella bankirer, massinvandring är idealet och svensk tradition ska motverkas till förmån för multikultur, dvs en ansiktlös nonkultur. Sålunda har vi blivit vad Sven Stolpe (i Olof Buckards version) varnade oss för: ”ett livlöst, dreglande, knapptryckande folkhem där ingen talar om något så urbota fånigt som kultur”.

Håkan Juholt har för sin del inget nytt att komma med här. Han har en persontyp som ”går fram i media”, han är ”snubben man gärna vill sitta ner och ta en öl med”. I alla fall var han det tills före uppdagandet av hans bidragsmaximerande bruk. Nu är han bara "ännu en elitsnubbe". Nu har han ingenting! Bara tomma ord och taktiksnack.

Men kanske vaknar Juholt en dag och börjar värna svensk tradition, tro och trygghet. Kanske finns en hård kärna av svensk gubbsturighet, kärring mot strömmen och enkelt bondförstånd bakom denna karismatiska fysionomi. Huvudfåran i svensk politik av idag är mer internationalism, mer EU, mer finansimperialism, mer FN, mer NATO, mer av allt icke-svenskt. Kanske kommer väljarna en dag att straffa den som erbjuder mer av denna vara och då kanske Juholt vaknar. Men jag tror ärligt talat inte att han kommer att vakna. Kombinationen normalbegåvad politiker i tanketomt parti - det leder ingen vart, bara till stagnation och förfall.

Relaterat
Lotta Gröning, S-ideolog
Vänsterpartiet

11 kommentarer:

oskar sa...

Tack för denna och ala andra otroligt intressanta och välskrivna artikel. Jag kanske inte håller med om allt men frågeställningarna är alltid intressanta. Fortsätt med det goda arbetet!

Anonym sa...

Intressant beskrivning av sossrna och historien. Välkommen till den nya socialkonservativa rörelsen med nationalromantiska förtecken.

Svensson sa...

Tack Oskar och Anonym. Inspirationen för fortsatt bloggande är stor och om Gud vill ska jag fortsätta att driva bloggen genom 2011, mot 2012 och bortom.

Och du Anonym, om du är nykommen till denna blogg så kan jag tipsa om dessa länkar till diverse radikalkonservativa nationalismer av min hand.

Anonym sa...

Om jag tillåts svära lite i kyrkan, så vill jag säga att det finns stora fördelar med en avreglerad världskapitalism. MEN det krävs att de som agerar här utövar stor självdisciplin. Se t.ex på Italien som nu tvingas betala höga obligationsräntor på sin statsskuld. Många, i synnerhet på vänsterkanten, tolkar detta som att giriga utlånare vill jäklas med landet. Men det är inte så... Räntan är blott ett mått på risken att låna ut, och Italien med sin misskötta ekonomi anses alltmer riskabelt för utlånarna. Med rätta! Och detta är till 100% landets eget fel. De har lånat för mycket, helt enkelt. Statsmakterna måste reformeras så att statsskulder inte accepteras utom möjligen i vissa tillfälliga nödsituationer. Men detta är kanske inte möjligt inom ramen för demokratin. Folk, och stater, vill helt enkelt konsumera utan att producera. Som det nu är finansieras välfärdsstaterna i hög grad genom att skuldsätta framtida generationer. En form av landsförräderi, enligt min mening. Men folket väljer sina ledare...

Det positiva med allt detta är att euron näppeligen kan överleva krisen. Detta misslyckade politikerprojekt!

/Non serviam!

Svensson sa...

@Non Serviam: Italiens och Greklands skuldproblematik påminner mig om USA 2008. Där hade man alltför beredvilligt lånat ut pengar (gett bolån) till folk utan större förmåga att betala tillbaka. Dåliga krediter knäckte USA:s ekonomi då. Detsamma tycks mig vara fallet med Italien och Grekland: bankerna har alltför gärna lånat ut till dessa lata konsumister, de övriga EU-staterna har köpt deras statsobligationer som om de hade något värde.

Lån till länder utan hög arbetsmoral, det kanske är problemet. Italien har satt sig i denna sits och de får stå sitt kast nu.

Euron är som antytt ett bakvänt projekt. Först skapa en gemensam marknad och valuta, utan det politiska ramverk som håller ihop statsbygget? Det går inte. EU är en alltför löslig klubb med för stora ambitioner.

Anonym sa...

Ja, som jag ser det är USA 2008 och Europa idag i princip delar av samma utdragna kris.

Det finns flera tankevärldar i mitt huvud. Jag har tidigare betecknat mig själv libertarian (som du kanske gissat), och i det perspektivet är händelseutvecklingen vi nu ser helt naturlig och väntad.

Men mitt perspektiv är numera vidare. Jag tänker i dessa dagar på Spengler... Det vi ser nu kan vara slutet (eller åtminstone slutfasen) på Västerlandets ekonomiska dominans. Kanske vi även får sätta en slutparentes för demokratin i vår del av världen. Och göra upp bokslutet för den faustiska civilisationen.

När jag läser din blogg får jag en känsla av att du är inne i liknande tankebanor. Dessa aningar, blott aningar...

Priset för många års dumheter kan bli gigantiskt, men det måste betalas.

Anonym sa...

Glömde signera: Eder Non serviam!

Svensson sa...

@Non Serviam: En ny fas stundar, helt klart. Jag tror det blir "mindre materialism, mer andlighet" som gäller. Västerlandet överlever, dock förändrat. Kristendomen, i sin esoteriska form, ökar i betydelse. Den kristendom vi har idag, även frånräknat PK-anpassningen, är rätt exoterisk dvs ceremoniell och vardaglig.

Här är en tråd med mina profetior. "Profet" kan låta pretentiöst. Jag vet det. Därför avstår jag från tvärsäkra omdömen och utsagor. Men sina aningar om den utveckling som förestår har jag nog. Jag är i grunden positiv: finns det liv finns det hopp (spes ets, dum anima est). Och internet är fritt och den hårda diktaturen låter vänta på sig. Dock har vi en mjuk diktatur, typ, "tillåt internet, vi får se hur många som bryr sig", men det kan jag leva med.

Vad som gör att min sida vinner är att vi har en positiv agenda: kristendom-traditionalism-bejaka din kultur. Regimen vi slåss mot är ju helt och hållet negativ: anti-vit, anti-tradition, anti-andlighet. Därför kommer den att gå under. Essentiellt har den redan mött sitt Stalingrad. Jag befinner mig alltså idag strategiskt "efter Stalingrad". Sentimentet har vänt.

Dock måste man här komma ihåg det japanska ordspråket, "efter segern, spänn hjälmen hårdare om huvudet". Ty även efter Stalingrad måste Konjev och hans mannar strida. Man fick inget gratis. Men som sagt, en vändpunkt hade skett och det gick lättare nu. Det var utförsbacke, medvind.

Anonym sa...

Du skriver: "Vad som gör att min sida vinner är att vi har en positiv agenda: kristendom-traditionalism-bejaka din kultur. Regimen vi slåss mot är ju helt och hållet negativ: anti-vit, anti-tradition, anti-andlighet. Därför kommer den att gå under."

Min uppfattning är att väljarmajoriteten har lurats att tro att den förda politiken (anti-vit, anti-tradition etc) är "modern", "progressiv" vilket de uppfattar som positivt. Följaktligen blir den agenda som du beskriver som positiv tvärtom negativ i väljarmajoritetens ögon.

Så jag kan inte se något skäl till att den agenda som du kallar negativ men väljarmajoriteten kallar positiv skulle förlora under överskådlig tid. Och med överskådlig tid menar jag tills Sverige kommer att kollapsa av rent objektiva orsaker.

PB

Anonym sa...

Jag såg först nu att du illustrerat denna artikel med en bild av en mycket elaborerad modelljärnväg. Mina tankar går då till begreppet social ingenjörskonst, som socialdemokraterna väl anammade tidigt, bl a genom makarna Myrdal, En "socialingenjör" som t ex Alva Myrdal håller väl på och pillar i verkligheten, så som en modelljärnvägsbyggare pillar med sin avbild av verkligheten. När jag tänkt färdigt denna tanke slår det mig emellertid att du kanske menar något helt annat med ditt val av illustration? Kunde vara kul att veta.

PB

Svensson sa...

PB: ja, ungefär så. Bilden associerar för mig även till arbetare, industri osv, med röda lok som osökt accent.

Sedan gällande bilder, så försöker jag när jag fotar att hitta "intetsägande motiv" typ närbilder av blommor, löv, stenar, snapshots på gator och detaljer på hus. När jag tar foton av foton i böcker blir det motiv som har den där lite arketypiska kvaliteten. Det är en dragning åt detaljer, udda men mångtydiga föremål osv.

Det är en hel vetenskap. Men kul som f-n. Jag köpte mobilkameran i januari och bloggen blev bättre av det hela.

Vidare vad gäller bilder så får de gärna vara mångtydiga. Men de får inte direkt kontrastera mot innehållet. Men ibland gör de kanske det också. Så summa summarum, ibland ids man inte leta den optimala bilden utan slänger in första bästa, och med tiden får den stå kvar.

Dieselloket av Bilal som illustrerade den senaste Breivikartikeln var en sådan bild. Den hade inget med Breivik att göra, det var bara en snygg och lagom gåtfull/intetsägande bild som kunde ha passat som illustration till många inlägg. Men nu stitter den där och ska förhoppningsvis inte användas igen. Jag tar ju hela tiden nya bilder för placering på bloggen.

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (56) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (171) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (99) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)