tisdag 9 juli 2013

Nygamla tider


Här ska jag tala om synbarligen gamla urkunder, men med aktualitet. Därför rubriken "Nygamla tider".


Man måste tro på något här i livet. Det räcker inte att, som Anders Borg, bara vilja ha tillväxt. Men det är vad som ligger till grund för massinvandringen: ökad befolkning! Så bra! Så rika vi blir!

Något mer måste till än tillväxt, uppåtpekande kurvor och fulla matvagnar på ICA. Man måste ha ett andligt credo.

Man kan i den genren inspireras av italienaren Julius Evola. Han var transcendentalist. Han ansåg att den sanna verkligheten står över vardagsverkligheten. Han sa: vår värld har instiftats från ovan och och bör vara inriktad mot detta "ovan" -- detta andra, denna eviga dimension som är källan för ideal som lag och rätt, självuppoffring, mod och måttfullhet.

Evola har skrivit en rad böcker. Bland annat "Ride the Tiger". I den, liksom i alla sina böcker, hävdar han att världen måste styras av eviga ideal. Den kan inte styras av materialism och nihilism.

- - -

Evola var bland annat påverkad av den indiska urkunden Bhagavad-gîtâ. Den talade om detta med självbehärskning och mod. Och den gjorde det i termer av, ska vi säga, apatia. Detta grekiska begrepp står inte i den boken, men det beskriver attityden, det centrala budskapet. Krigaren Arjuna uppmanas strida utan tanke på sin personliga säkerhet, utan tanke på lön eller straff, seger eller förlust. Det är sann apatia, uttryckt på klingande sanskrit.

Detta har jag skrivit om på bloggen. Jag har, som Evola, alltid ansett att vi måste beakta tillvarons vertikala dimension: dess eviga, överindividuella sida. Som Bhagavad-gîtâ visar oss. Inriktad på Gud, som är inom en, kan man leva liknöjd för lycka och olycka, seger och förlust. Men man ska för den skull inte driva vind för våg. Man måste ha vilja något också: viljans triumf är ledmotivet, för Evola och mig och alla andra transcendentalister.

- - -

Vi kan inte bara leva i vardagsvärlden och prata om tillväxt, materialism och konsten att bereda jorden för sådd. Sådd är nog viktigt, men vi måste även dyrka livet -- och det som är mer än liv, själva livets källa. Och en som hade koll på livets källa i det eviga ljuset var Emanuel Swedenborg. Här är en länk till en tråd med biografi, recension av Drömboken och annat: allt du ville veta om "Nordens Buddha". Ska man nämna mer om liknande inlägg på bloggen så har vi till exempel denna tråd som berättar om en pilgrimsresa jag gjorde 2010. Den ställdes till Stockholm och bestod i att gå runt till olika kyrkor och bese dem, ägna sig åt privat meditation i deras stilla, manande rum av tegel och puts, av marmor och ädelträ, av guld och koppar.

För att precisera: jag går inte i kyrkan på söndag. Jag dyrkar ingen yttre Gud. Gud är inom en. Men jag gillar att bese tempel i våra städer. För de är symboler för tillvarons vertikala dimension. Pilgrimstråden handlar om det.

Som ni ser är jag en bred adept: jag tar in både Evola, kristendom och swedenborgianism. Och mer därtill: här har vi till exempel bloggens Castanedainlägg, som var den första andliga tråd jag startade. Äldsta inlägget är här från hösten 2007. Andlighet, religiositet och new age har med andra ord grasserat här på bloggen under hela dess existens. För bloggen startades nämligen just denna tid, i det kulna november i nådens år 2007.

- - -

Vi lever i nygamla tider. Synbarligen moderna idéer om nihilism och materialism ger vika för äldre, andliga läror som Bhagavad-gîtâs och andra. Vi måste ha ett credo, något att tro på -- något mer än bara liv och rörelse, mer än bara vardagens goda. Vi måste se till det eviga goda. Julius Evola är i det läget en god ciceron anser jag. Och här har jag ett inlägg på min Motpolsblogg som presenterar hans läror, både vad gäller hans politiska och andliga åsikter. Men hans politik var grundad i det andliga så det är meningslöst att dela upp hans credo i "politik" å ena sidan och "andligt" å den andra. Hans, och mitt, idealsamhälle har den andliga dimensionen osynligt inlemmad i sig.


Relaterat
Julius Evola -- andligt sinnad högertänkare
Evola: Metaphysics of War
Castaneda: A Separate Reality
Södergrans krigsdikter
Boye: Kallocain
Illustration: J. - C. Mézières

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (58) aktufall (11) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (58) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (98) small candies (141) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)