måndag 31 januari 2011

Lovecraft och etnicitet


Varje gång jag skriver om H. P. Lovecraft brukar jag få en kommentar från signaturen Magister som anmärker på diverse fel i inlägget. Jo jag vet vem du är och vi har träffats IRL, no hard feelings, jag bara retar mig på detta robotaktiga felletande och aldrig ett vänligt ord. Sån é ja.




Det ska handla om H. P. Lovecraft och ras. Man behöver inte leta så länge innan man träffar på diverse rasrelaterade passager i hans fiktion.

Vad gäller raselement hos HPL kommer jag spontant att tänka på novellen "Arthur Jeremyn", aka "The White Ape" (1920). Där ska efterforskningar till ättlingen till en Afrikaresenär leda till upptäckten att denne har en apa som förfader. Det rör sig alltså om simianska anor i rätt sent led här, inte om något darwinskt koncept.

En möjligen besläktad story är "The Lurking Fear" från 1922, om inavlade bergsbor som med tiden förvandlats till aplika varelser. Detta är ett bra exempel på en lite bisarr, icke-PK Lovecraftnovell.

Allmän motvilja mot sydeuropeiska invandrare visar Lovecraft i sina New York-noveller, som "He" (1925). Lovecraft bodde själv i staden ett tag men han hatade den kan man lugnt säga. Han avskydde trafiken, stojet och nyinflyttade italienare och greker, han hatade stressen och den moderna arkitekturen. Allt blev till honom en skräckvision av framtiden där själlösa horder rör sig till djävulsk musik, visat i just novellen "He". I samma story finner dock berättarjaget lite lindring i att vandra bland New Yorks bakgator och se på gamla hus och lämningar från koloniala tider.

- - -

Under kolonialismen var det bra säger HPL, under engelsmännens välde styrde de anglosaxiska folken med sin känsla för "freedom, justice and moderation". Sedan kom annorlunda folk från Sydeuropa och förde med sig kriminalitet och laster. En novell som skildrar detta visar en by vid kusten som blomstrar under 16- och 1700-tal, sedan blir allt sämre. Bygatan går från god kultur och hästkärror till degeneration och biltrafik. Novellen heter "The Street" och är en tidig novell, publicerad 1920. Lovecraft levde för övrigt 1890-1937.

Novellen "The Street" är en pärla även stilmässigt; den undviker årtal och geografiska namn och för därmed över berättelsen till ett tidlöst, nästan symbolsikt plan. Gatan -- The Street -- blir därmed till den arketypiska gatan i vilken stad som helst, gatan i Varjestad - den blir din gata, skildrad från urtid till nutid.

Lovecraft var förvisso poet också. Och vad han ansåg om de svarta i USA visas av följande rader, med prosaöversättning av mig:
When, long ago, the gods created Earth,
in love's fair image Man was shaped at birth.
The beasts for lesser parts were next designed;
yet were they too remote for humankind.
To fill the gap, and join the rest to Man
the Olympian host conceiv'd a clever plan
a beast they wrought, in semi-human figure,
filled it with vice, and called the thing a n-gg-r.

När gudarna för länge sedan skapade Jorden / skapades människan till kärlekens avbild. / Sedan skapades djuren för smärre roller, / men de var för långt avlägsnade från människan. / Så för att överbrygga klyftan till människan / kom de Olympiska gudarna på en smart idé; / de skapade ett djur, en halvmänsklig figur / som de fyllde med laster och kallade n-gg-r.




Relaterat
Lovecraft: Skuggan över Innsmouth (2008)
Lovecraft: The White Ship, Celephais, Polaris

6 kommentarer:

Goten sa...

Kul! Ska gå igenom dina Lovecraftlänkar.

Läste "Pickmans modell och andra noveller" förra året och har inte läst något liknande på många år. Vilken täthet i språk, i känslor, bilder och berättarrytm.

Vilka fler borde jag läsa?

Hans imperiedrömmaer och rasism är intressanta i rätt tidsperspektiv, men bekommer mig inte särskilt.

Anonym sa...

Rasismen i Lovecraft är inte central, mest en krydda.

I min Lovecraftlänk recenseras de flesta Lovecraftböcker som kommit på svenska. Alla är bra men novellsamlingarna kanske att föredra (vissa av böckerna är kortromaner).

Annars om du läser engelska torde vilken slumpmässig antologi som helst vara bra. Han skrev iofs poesi också, ibland lite stel, mycket versfotsexercis, men bra ändå.

/svensson

Magister sa...

Del 1:
Jaha. Min policy är visserligen att inte fatta vinkar, men eftersom syftningen är såpass tydlig får jag väl ta upp den kastade handsken ändå.

Jag beklagar att du med rätta tycker att du har fått för lite ros av mig. Min enda förklaring är att jag har sysslat med Lovecraftforskning i närmare 16 år och under den tiden har läst det mesta av den samtida sekundärlitteraturen på engelska, så jag har sett det mesta redan. Däremot anser jag att du genom ditt bloggande om Lovecraft fyller en viktig folkbildningsfunktion, vilket kanske gör mig extra mån om att du ska få till detaljerna rätt. Även utan tillgång till nämnda sekundärlitteratur kan man åstadkomma underverk med hjälp av Internet -- i detta fall är www.hplovecraft.com din allra bästa vän (en sajt som jag själv konsulterar flera gånger i veckan).

(För övrigt letar jag inte fel; jag är tillräckligt insatt i ämnet för att upptäcka dem automatiskt på samma sätt som man lägger märke till ett felstavat ord.)

Och tyvärr är det så att postar man något på Internet kan man ge sig fasen på att någon dryg jävel (i detta fall jag) dyker upp och rättar en. Jag råkar själv ut för det emellanåt (och vid samtliga tillfällen har jag gjort mig förtjänt av det), och då är det bara att tacka för upplysningen. (Om du har tillgång till min Dunsany-artikel i Minotauren så kan jag avslöja att det finns minst ett überpinsamt fel i den som jag önskar att någon hade påpekat för mig innan den gick till tryck.)

Jag kan dessutom påpeka att min styrka som Lovecraft-amatörforskare är just min talang som felfinnare och tack vare detta rykte har jag redan blivit anlitad som korrläsare av tre amerikanska utgivare av Lovecraft och Clark Ashton Smith. Jag drar mig faktiskt inte för att upplysa världsledande auktoriteter inom ämnet om att de har fel, och de brukar vara tacksamma över att jag påpekar det. (Visst, det är en tacksamhet som ibland är utspädd med irritation, men när det gäller fakta om Lovecraft är jag beredd att ta den smällen.)

Magister sa...

Del 2:
Lovecraft och rasism är ett knivigt ämne och jag applåderar dig för att du lyckades täcka dess grunder så kortfattat. Ställer man frågan "Var Lovecraft rasist?" och svarsalternativen är förbehållslösa "ja" eller "nej" måste svaret bli "ja". Sedan finns det bakgrunder och förklaringar som man kan skriva flera hyllmeter om. Inte heller var han särskilt konsekvent heller; han spydde galla över "flottiga italienare" men den italienskfödde Mariano de Magistris som lånat pengar av Lovecrafts familj och alltid betalade regelbundet som ett urverk uppfattades av Lovecraft som "en sann latinsk gentleman". Lovecraft gjorde en del mycket obehagliga uttalanden om judar och flirtade med nazismen i början av 30-talet, men han gifte sig med en judinna (Sonia H. Greene), höjde Samuel Lovemans poesi till skyarna och tog NAPA-ordföranden Hyman Bradofsky i försvar när missnöjda NAPA-medlemmar utsatte Bradofsky för antisemitiska påhopp.

Vad beträffar "Facts Concerning the Late Arthur Jermyn and His Family", så får sig även den vita "rasen" en känga i den. Den vite mannen visar sig ju vara genetiskt kompatibel med den mystiska människoapan, vilket enligt S. T. Joshi pekar på ett nära släktskap mellan dessa apor och den vite mannen.

Det kan vara svårt att tro med tanke på dess orgier i blodsutgjutelse, men "The Lurking Fear" skrevs faktiskt på beställning av en tidskrift med humortema! OK, parodin kan som du säger missuppfattas, men det var svårare att göra det i den kontext i vilken novellen ursprungligen publicerades.

"He" är en mycket intressant novell i det avseendet att den är mycket självbiografisk; Lovecraft hade själv vid ett tillfälle träffat en excentrisk lokalhistoriker under en av sina nattliga promenader som visade honom spännande gamla gränder och bakgårdar i Greenwich Village.

När det gäller "The Street" måste jag (sorry!) rätta dig på ett par punkter (och en del av detta rör detaljer i texten och inte i sekundärlitteraturen):

1) "The Street" publicerades i amatörtidskriften The Wolverine 1920, alltså under Lovecrafts livstid: http://www.hplovecraft.com/writings/fiction/s.asp
2) Novellen dateras med tvekan till 1920. Den kan omöjligt vara skriven före 1917, eftersom Lovecraft inte skrev några noveller mellan 1908 och 1917, och av de som skrevs tidigare är endast "The Beast in the Cave" (1905) och "The Alchemist" (1908) bevarade (med undantag för novellerna från hans barndom). Dessutom innehåller novellen referenser till ryska revolutionen, så även den inre kronologin kan dateras tämligen väl.

Vad gäller "On the Creation of Niggers" så säger den en del om vad Lovecraft tyckte om svarta år 1912. Men Lovecraft var ingen statisk person, och den man som drog sitt sista andetag på morgonen den 15 mars 1937 var inte densamme som skrev den där dikten (som för övrigt aldrig publicerades under hans livstid). Lovecraft anno 1912 led fortfarande av sviterna av det nervsammanbrott som gjorde att han inte kunde ta studenten 1908. När Lovecraft (1936 års version) konfronterades med saker som han skrev så sent som 1924, avfärdade han den yngre versionen av sig själv som "en pompös åsna". OK, han ansåg fortfarande att de svarta var andra klassens medborgare, men han kunde också åstadkomma vänliga (om än pinsamt stereotypa) porträtt av dem i t. ex. "The Case of Charles Dexter Ward".
Ett tips på en bok som jag själv ser fram emot väldigt mycket är Lovecrafts brev till James F. Morton som kommer i april -- Morton var medborgarrättskämpe och ställde gärna Lovecraft mot väggen angående hans rasism. Tyvärr finns inte särskilt många av Mortons brev till Lovecraft bevarade, men jag antar att man kan få ut en del av att läsa Lovecrafts sida också.

MVH
EVL

Anonym sa...

Tack Magister, jag visste nog att du var på G...

Som sagt var det dig jag antydde i början. Men jag gillar ju samtidigt att få veta saker och ting, få fakta rätt, så du är såklart alltid välkommen att kommentera.

Så jag noterar synpunkterna/korrigeringen på "The Street" och "On The Creation Of Niggers". Jag låter mig gärna rättas, bara man har en gnutta gentlemanship i sig - som även du visat dig ha.

/svensson

Olof sa...

Det är givetvis fullständigt oproblematiskt att Lovecraft var både rasist och antisemit. Man måste inte tycka om negrer och judar för att vara en bra människa.