söndag 8 mars 2015

Science fiction: på denna blogg: länkar


Jag gillar science fiction. Denna genre har alltid varit en ledstjärna för mig. Man kan även kalla den "fantastik". Hur som helst har jag recenserat min beskärda del av fantastiska böcker här på bloggen. Genom åren har det blivit en del: man ser i andanom framför sig ett veritabelt länkbibliotek. Här ska jag försöka guida er genom detta bibliotek.




1. Teknokrater

För moderna, tekniskt sinnade sf-författare kommer jag osökt att tänka på en sådan som Frederik Pohl. Dennes berättelser är mycket rymd, högteknik och utomjordingar, ofta med en tanke på att det ska vara drabbande och episkt. Han lyckas inte alltid med det, som jag påstår i länken.

En mer helgjuten sf-man, en som är mer medveten om sina begränsningar än Pohl, är Larry Niven. Med dessa begränsningar skapar han ändå odödlig symbolism som den artificiella jättevärlden Ringworld. Mer om detta i länken.

En finurlig teknokrat synes mig Arthur C. Clarke vara. Han hade alltid en öppning mot esoterism och det gudomliga, samtidigt som hans berättelser var nyktra och strikt vetenskapliga. Slå det om ni kan.

En höjdpunkt i modern sf är i mina ögon "Neuromancer" av William Gibson. Den så kallade cyberpunkrörelsen var egentligen bara denna enda roman. Ty Gibsons övriga romaner var lite lama och övriga författare i denna rörelse var inte lika stilmedvetna och drabbande som Gibson.




2. Stilen

En remarkabel krigsbok är Robert Heinleins "Starship Troopers". Nog sagt.

Heinleins polare Isaac Asimov hade likt Clarke en viss majestätitsk lyftning trots nykterheten och den enkla prosan. Och likt Clarke och Niven var Asimov medveten om sina begränsningar som stilist.

A. E. van Vogt var generationskamrat med Asimov och Heinlein. Alla debuterade i decembernumret av Astounding. van Vogt var dock en mer gåtfull, mer stilmedveten författare, även om han inte var någon James Joyce eller Ernst Jünger. Men van Vogts berättelser tenderar att stanna i minnet.

När det gäller stilmedveten sf så hände det en del på 60-talet. Michael Moorcock redigerade tidskriften New Worlds och sprängde gränser. (Länken ifråga handlar dock mer om hans fantasyromaner, som är goda de med.) Jim Ballard förekom ofta i New Worlds och tog sf till tidigare osedda marker, dock samtidigt mer vardagliga eftersom han bara skrev om människor här och nu. Det märkliga finns mitt ibland oss, det är Ballards budskap från industriområden, forskningsstationer, motorvägar och flygplansvrak.




3. Allting finns

Nu lite arkaiska tongångar. Robert Holdstocks "Mythago Wood" skildrar hur en forskare dras in i en skog inpå knuten, ett tillhåll för mytiska varelser, tomtar och huldror: the deeper you look into it, the deeper it looks into you. Denna recension rekommenderas starkt, denna bok är unik: en fantasyroman med ett bärande idéinnehåll, Jung och arketyper och skogsäventyr. Det kan inte bli bättre än så här.




4. Svensk fantastik

En svensk fantasyroman som ännu lever är annars "Maktens vägar" av Bertil Mårtensson. Den är en trilogi med heroiska förtecken men skiljer sig ändå från Tolkien i sitt direktare tilltal, sin svenskhet och elegans. Kolla upp!

Mårtensson för mig osökt in på ämnet svensk fantastik idag. Vill ni veta något om Granström, Alf Yngve och Bjällerstedt-Mickos ska ni klicka på den länken. Det skrivs mycket fantasy och framtidsaktigt i detta land. Kultursnobbarna ignorerar det dock. Tidigare i höst kunde till exempel Horace och Stig Larsson sitta i TV:s Babel och säga, "det finns ingen svensk sf idag"...! Det kan man förstås säga om man är ignorant, blind och döv för Wela förlag, för Alf Yngves och mina texter, för Anders Fager och hela fantasygänget.

Horace och Larsson är obildade. Det beror på att de inte läser denna blogg och därmed inte får tillgång till alla länkar till fantastik som finns här. Vilka länkar? Ja, dessa har jag ägnat detta inlägg att berätta om. Läs om från början ifall ni missat dem.




Relaterat
Min sf-studie: Science Fiction Seen from the Right (2016)
Katedralbyggare och kritiker