måndag 19 maj 2008
Välviljans gränser
Det händer att man behandlar författare här i sf-tråden, författare man inte har så mycket att säga om. De tillhör inte ens favoriter längre, man orkar inte läsa om deras böcker - men ändå finns det alltid något att säga om dem, deras verk inbjuder till associationer åt det ena eller andra hållet.
Sådant är mitt credo: att alltid försöka säga något positivt och affirmativt, även om smått likgiltiga författare.
Men till och med jag går bet ibland. Till och med min välvilja har gränser.
Som när det gäller Brian Stableford.
"Brian Stableford" tänker man först, låter hippt och dannt, låter brittiskt och härligt. Credibility som i en liten ask!
Så tar man upp "To Challenge Chaos" och försöker läsa, uppammar entusiasm inför denna rymdresa - men man finner bara oceaner av ord, ord, ord, meningar som famlar i tomma intet utan att få något sagt. Det är nog välformulerat och propert, vilket gör en än mer frustrerad; detta är inte hackwork-dåligt, Lionel Fanthorpe-dåligt, utan middlebrow-dåligt. En författare som "kan skriva" men som bara lämnar en tom och utsugen. Välformulerat snömos.
Eller ta "Asgårds gåta", om en planet med underjordiska nivåer. Det är dialoger, samtal, prat om det ena och det andra i denna roman. Handligen drivs fram av tungsint babbel, till exempel om hur jobbigt det är att raka kroppen, få på sig rymddräkt och sedan leva i denna rymddräkt i en vecka: det är jobbigt. Jobbigt, fattaru! Det är synd om folk i denna roman.
Jag har inget emot realistiska detaljer i framtids-sf, men då ska det vara lite mening med det hela. Ge relief åt framtidsvärlden. Här får man bara tomgångsmessias och energisug. Denna bok suger energi!
Så har vi "The Growth Of The House of Usher" i en 80-tals Interzone. Har försökt läsa den upprepade gånger, men stupat på uppgiften. Pretentiös dynga. Jag kan inte med denna fina, retoriska, välunderbyggda syntax; jo, i händerna på nån som har något att säga är det ljuvligt, men Stableford har ju inget att komma med: han saknar substans. Därför blir denna drivna stil extra motbjudande i hans händer.
Stormvarning utfärdad. Stablefords texter är stendöda. Snyggt omslag på den avbildade boken dock, men det är ju inte hans förtjänst.
Relaterat
Science fiction från höger
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Etiketter
A-Z
(3)
abb
(29)
aktuellare böcker
(106)
aktufall
(54)
alga
(3)
Antropolis
(17)
apatia
(5)
ar
(7)
att vara Svensson
(99)
Ballard
(10)
begr
(5)
berättelser från Rokkana
(4)
Bhagavad-gîtâ
(1)
bilbabbel
(10)
bild
(17)
bing
(99)
biografi
(4)
bloggish
(19)
Castaneda
(12)
conspi
(10)
Dick
(3)
Eld och rörelse
(26)
en gatas melankoli
(4)
En novell om Babylon
(4)
esoterica
(40)
etni
(5)
fantasi-fantaså-fantasy
(5)
film och TV
(3)
Gripenbergs sol
(4)
historia in nuce
(39)
hårdrocken rockar hårt
(15)
ipol
(13)
Jünger
(12)
konsten att slå en tennisserve
(5)
lite litteratur
(58)
Lovecraft
(10)
Melinas resa
(8)
memoarer
(8)
natio
(48)
ondit
(15)
ori ett lag
(31)
poesy
(37)
politikka
(42)
pr
(38)
Priest
(10)
sanskrit
(14)
sf man minns
(67)
small candies
(88)
Smaragdeburg
(5)
speng
(4)
Stratopias gåta
(48)
sve
(4)
svens11
(10)
tempel
(17)
topp5
(6)
typer
(15)
USA
(6)
uselt
(6)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar