måndag 16 september 2013

Morgondagens media: stil och attityd: man måste kunna skriva


Härmed några tankar kring hur media utvecklas. Fokus ligger på frågan: hur kommer framtidens media att tilltala läsarna, vilken stil kommer den att ha...?


Teknikens framkant heter idag internet. Det vet alla. Printmedia dör. Men hur är det med stilen då? Är det för internetskribenter bara att lägga upp dokument och rewrites? Nej! Man kan inte bara lägga upp förhörsprotokoll och domar. Och rewrites = referat måste vara intelligenta. Till exempel.

Detta med stil, som inbegriper hur man tilltalar läsaren, är en central fråga enligt mig. Är anslaget upphöjt och "informativt" eller går vi mot personligare texter med en viss slagsida åt underhållning och lättsmälthet?

Som sagt: media förändras. Och i den bilden tjänar print ännu pengar men webb ökar i antal läsare.

Men parallellt med detta har vi en förändring i stil och den är delvis oberoende av konkurrensen mellan print och webb. Det handlar om kvällstidningsstilens utbredning: hur hela media, även de gamla morgontidningarna, tagit efter kvällspressens sätt att uttrycka sig på och presentera sig på, såväl format- som redigeringsmässigt.

Och jag anser inte att detta är av ondo.

Det må vara att jag idag starkt ogillar Aftonbladets hela framtoning. Expressen går något -- nota bene, bara något -- diskretare fram. Men under sin levnad från 1946 och fram till 90-talet hade Expressen en sympatisk framtoning. Man var vassa och roliga. Och inte, som idag, svenskfientliga.

Kvällstidningsstilen är dock här för att stanna. Jag menar, den ska inte behöva vara dagens skitdåliga Express och Aftonblad. Men kanske något i stil med 80-talets Expressen. "Den har sting" sa man om tidningen med sin geting-symbol. Alla dagens mediaaktörer har något att lära sig av detta: var vass och kul och driv en linje, men var inte negativ mot landets majoritetsbefolkning.

- - -

Vi har redan sett hur morgontidningarna -- SvD och DN -- har tagit efter kvällspressen. I början av 00-talet var det fysiska formatet: från lakansformat till tabloid. Sedan har man följt efter i tilltal, till att bli ytligare och skriva om kändisar och livsstil (hälsa, semester, renovera köket). Detta, parat med en PK ideologi, gör ju att det unika morgontidningsaktiga försvunnit. Man är tvåa på bollen. AB och Exp är bättre än SvD och DN på att skriva om kändisar, sport, hor och mord.

Detta måste man fatta. Den gammeldags morgontidningen, med sin mer objektiva framtoning, sitt "redovisningsansvar" (man ansåg sig måsta skriva om ett och annat, som "viktiga samhällshändelser") -- det där kan vi glömma nu. Det kommer aldrig tillbaka. Folk informerar sig på webben om sådant.

- - -

Goodby morgontidning. Men kvällstidningsattityden kommer att leva vidare. Dels som underhållning, dels som opinionsbildare. Det bör nymedia tänka på. Att satsa på underhållning och sport går hem i stugorna. Vissa postare på till exempel Flashback tycks tro att media inte behövs, att folk i och med internet automatiskt söker upp sådant som domar och beslut. Men så funkar det inte. Det finns alltid en spjutspets av framåt typer som söker upp detta, tolkar det och gör det läsbart. Idag kan de sedan sprida detta på nätet, som på bloggar. För skribenter behövs. En sållning av all fakta som internet publicerar måste göras. Folk i gemen, random surfare, vill ha det så. De vill, i viss mening, ha det serverat.

Därför behövs media. Om det sedan är i form av nymedia eller ett reformerat gammelmedia återstår att se. Men eftersom den gamla morgonpressen håller på att dö kommer morgondagens media antagligen att bestå av Exp, AB på nätet och diverse sajter plus Flashback och veckliga printtidningar som Nya Tider och Dispatch. Och alla dessa tror jag, i någon mån, har en del att lära av kvällspressens bättre sidor. Som att skriva med attityd och personlighet. Och satsa på nöje, sport och kultur. Mer feel good-material istället för tonvikt på feel bad-nyheter (kriminalitet och krig).

- - -

I detta inlägg avhandlar jag STILEN i nymedia. Man kan säga: visst ska man även idag skriva rakt och utan krusiduller, vare sig det är i betald nymedia eller på nätet. Om jag gör ett gräv och lägger upp ny information om ett möjligt mordfall så är stilen inte viktig (att man kan skriva väl med hela satser och utan stavfel är underförstått). Detsamma om jag sammanfattar vad jag läst på nätet om Syrien och gör ett inlägg om det.

Men i mer personliga kommentarer etc, där måste man som skribent vara personlig...! Det är sådant folk återvänder för. Gamla kvällspressen hade sina Per Wendel, Hemming Steen, Alf Montán, Per Wrigstad, Sten Berglind, Mats Olsson. Folk läste dem inte för att få "dagens nytt", de läste "dagens Mats Olsson". Det är vad nymedia måste grooma: skribenter med personlighet. Det behövs inte primärt, men på sikt. För media är ingen vetenskaplig process, ingen rapportpubliceringsverksamhet. Det är ett tilltal som läsaren med tiden finner förtroende för.

- - -

Det här är inget mindfuck. Det är som med krogar: om du har två krogar i en stad som säljer lika god mat, så kommer dén krog att vinna som har den mest personliga servicen. Förkroppsligat i ägaren som visar sig i salongen och som folk morsar på. Han sprider stämning kort sagt, god stämning. "Nu drar vi till Roffes, där är det alltid ett j-la ös"...

Personlighet och stil spelar roll. Även idag, och även i morgondagens media. Dvs: avgörande är att skriva sanningen och komma med fakta. Utöver det är profil, stil och tilltal viktiga. Fria Tider tycker jag har kommit längst här: vitsiga vinklingar på vad som formellt är "rewrites". Så skapar man värde.

"I come for the facts. I stay for the good atmosphere." Så kan konsumentens mediaval formuleras. Medias stil, attityd och personlighet spelar roll. Även i denna turbulenta tid.


Relaterat
Nymedia: Nya Tider
Att ta debatten om tro och tradition
Det svenska kulturkriget: kampläge: 2013
Här för att stanna: begreppet "etnisk svensk"
Bibliografi
Sammanflödet av Östra och Västra kanalen

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (4) abbX (1) ahma (6) aktuellare böcker (56) aktufall (10) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (11) bim (6) bing (287) biografi (16) bloggish (57) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (4) Den musiske matlagaren (14) Dick (8) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (115) etni (2) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (3) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (33) inva (1) ipol (47) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (61) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (171) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (10) sf man minns (99) small candies (137) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (62) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (26) Tolkien (4) topp5 (8) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)