Jag har forskat lite i svenska tidningar i print. Typ kommersiella vecko- och månadstidningar. Sektor för sektor, vad finns respektive har lagts ner? Det följande är en ofullständig, ovetenskaplig genomgång, men jag har täckt in det viktigaste anser jag. Generellt kan sägas att tidningar av denna typ går hyfsat. Så stor slakt har det inte varit. Värst har det varit för musik- och datortidningar samt grabbtidningar.
Om vi börjar med musiktidningar så finns det några få svenska sådana på papper. Som Sweden Rock Magazine. Annars fanns Okej 1980-2010, Pop 1992-1999 och Bibel 1998-2000. På 80-talet skrev Schlager och Ritz om musik; dessa två slogs ihop och fortsatte som musikblaska ett tag bara innan det blev en renodlad grabbtidning.
Vilket för oss över till dem dem: grabbtidningar. FHM las ner 2007, Moore 2011, Slitz 2012 (FHM och Moore finns på nätet men det är här ointressant). -- De livaktiga grabbtidningarna är Café med cirka 180.000 i upplaga samt King.
Vad gäller datortidningar så finns PC för Alla plus lite mer. I övrigt har Allt om PC lagts ner (2011) liksom titlar som Datornytt och Min hemdator. Och Internetguiden. Minsann, en tidning om nätet på print...? Att det ens gick är ju förbluffande.
- - -
Kulturtidningar på print är svårt. Det lönar sig aldrig. Jan Stenbeck gav ut Moderna Tider för att ge glans åt sitt företag MTG, utgivning 1990-2002. När han dog togs nerläggningsbeslutet.
Kanske Antonia Ax:son Johnson ger ut Axess (15.000 ex = en rätt liten upplaga generellt, men bra för en sådan tidning) med samma renomméhöjarmål. Dvs den får gå med lite förlust, den spelar ändå rollen av varumärkeshöjare för henne.
Ännu en kulturtidning var BLM (= Bonniers Litterära Magasin). Den gavs ut 1932-2004, vilket var bra länge för en litterär tidskrift som denna. Men idag är det helt poänglöst att ge ut en sådan här smal tidning i print, tydligen; man får som Tidningen Kulturen nöja sig med att närvara på nätet.
Slutligen kan nämnas något om Månadsjournalen, som var en Bonniertidning som hade sin kulturella profil. Den innehöll reportage om författare, konstnärer och designers mm. Den ersatte Veckojournalen 1980, men 2002 var det slut även för Månadsjournalen.
- - -
Vad gäller kvinnotidningar så har veckliga Hemmets Veckotidning uppåt en halv miljon i upplaga (2008). Det är ganska solitt. Några få i denna nisch har lagts ner, som Saxons 1987, men den gick då ihop med Hemmets Journal. För övrigt lever Elle, Amelia och Vecko Revyn liksom Svensk Damtidning (hovreportage), Damernas Värld och Allers.
Sedan har vi heminredningstidningar. Allt i Hemmet och Sköna Hem drabbar läsarna med cirka ett nummer i månaden.
För övrigt så är det inte så många nedläggningar att nämna. Inte ens vad gäller biltidningar. OK-förlagets Automobil las förvisso ner 2012, men samma förlag ger ännu ut Klassiker och Vi Bilägare. Andra uppenbarligen livskraftiga biltidningar är Teknikens Värld, Auto Motor & Sport, Bilsport och Nostalgia. Och Power och Wheels.
Slutligen har vi specialtidningar som Allt om Hobby (gissningsvis uppåt 10 nr/år) och Flygrevyn, 8 nr/år. I övrigt lever tidningar som Affärsvärlden, Allt om Mat, Lektyr, Bra Korsord, Klick, Resumé, Vagabond, Tara och Se&Hör. För att nu nämna några.
- - -
Den svenska underhållningstidningsbranschen tycks i stort leva ganska bra. Männen har Café och biltidningar, kvinnorna har Hemmets Veckotidning och Vecko Revyn, plus en del däremellan. Dessa blaskor kommer nog att leva ett tag för de ger ju ändå något positivt: berättelser om människor, fakta om bilar, recept, modetips etc etc. Man kan använda dem. Att däremot ge ut dagstidningar med krigspropaganda (såsom Syrien), nyheter om senaste eländet och pekpinnar kring vad man får tycka -- det ser jag ingen framtid för.
Relaterat
Svensson i media
Sverige behöver en ny berättelse
Madeliene Lexander, Slitz April 2005
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar