lördag 21 oktober 2023

Rockmusik: hur opinionen svängde

In Swedish. -- Lite musikprat på höstkanten kanske värmer upp...?




Det är dags för något lättsamt på bloggen -- något glatt, något underhållande.

Jag menar, det får vara nog nu med allt tal om trotyltyfoner, världsundergång och extatisk dans med huldror och oknytt i månens sken.

Nej -- nu måste vi söka oss till dagsljusbelysta marker. Till välkända nejder. Såsom svensk efterkrigstid.

Ja där ska vi idag flamsa runt.

Nåja, flamsa ska vi inte. Detta är en seriös analys.

Så här va... hur rockens triumf speglas i svenska nidvisor.

+++

Låt oss ta en titt på den irrelevanta och föråldrade humorduon HasseåTage. De var blanknötta vänsterister med miljonvillor och inget annat.

Vad jag nu tänker på är detta: innan HasseåTage gjorde egna revyer skrev de material åt andra. T.ex åt Kar de Mumma-revyn Har den äran 1958, där Lars Ekborg häcklade Elvis.

Numret “Tonåringarnas älskling eller Elvis the Pelvis” är skrivet av Hasse Alfredsson och Tage Danielsson och driver med rockmusik, som man tror är en kortlivad trend. “Det går som fröken vet med elektricitet / därför darrar jag som en brännmanet”...

Rocken är kortlivad... det var åsikten. Många trodde detsamma då. Ty även Povel Ramel drev med rock i låten “Rock’n roll, tra-la-la-la”, sjungen av Martin Ljung som rockartisten “Rock-Fnykis” 1958.

Och Tore Skogman sjöng i samma anda “Pop i topp” 1965: “allting ska gå med elektricitet, pop-pop, pop i top-topp...”

Det implicita budskapet var: rock, det är ju bara en fluga; denna elförstärkta musik, så löjligt... riktig musik spelas av storband med smörsångare i täten. Jazz är fint och av evig giltighet, rock är bara en dagslända.

Men ack vad fel de hade. “You can’t kill rock’n roll”; rock’n roll is here to stay... Som populärmusikstil övertrumfade rocken jazzen ganska fort från slutet av 50-talet och framåt. I Sverige tog det kanske lite längre. Men 1965, när Tore Skogman gjorde sin rock-parodi, var rocken på väg att bli etablerad – visad bl.a i att hans parodilåt ändå var en rocklåt. De tidigare nämnda parodierna i denna text var ju jazzlåtar.

"Pop i topp" var en rocklåt. Och kom i en odödlig cover med Dag Vag på 80-talet. Ett bevis för att den var gångbar i rocksammanhang. Ty Dag Vag spelade rock -- "transkontinental rockreaggae", men likafullt rock.



Reaterat
Min svenska historia
Om Asimov
Böcker

Inga kommentarer: