Bertil Malmberg och Härnösand

Dessa rader skrivs i Härnösand. Jag bor numera i Härnösand, Porten till Höga Kusten. Det gläder mig ofantligt att denna stad också är Bertil Malmbergs hemstad. Malmberg är antagligen 1900-talets störste svenske diktare. Någon direkt Norrlandsdiktare var han inte, han flyttade söderut rätt snabbt, men i alla fall. Härmed en titt på Malmberg och födelsestaden.

Bertil Malmberg var poet och akademiledamot, död 1958. Han skrev diktsamlingar som ”Klaviatur”, ”Dikter vid gränsen” och ”Men bortom marterpålarna”. Han föddes i Härnösand men flyttade ifrån staden som skolpojke.

Men åren i Härnösand var viktiga för Bertil Malmberg. Han såg dagens ljus här den 13 augusti 1889. Fadern, Teodor Malmberg, undervisade i franska på läroverket. Modern hette Hanna Roman. Man hade det relativt väl ställt. Den unge Bertil ville tidigt bli författare och han läste böcker av Esaias Tegnér, Bengt Lidner och Erik Johan Stagnelius. Redan som åttaåring präglades han till exempel av Zacharias Topelius, av dennes dikter som idag är bortglömda. Men Bertil fångades av sagoromantiken och skrev även ett brev till den store. Senare upptäckte Bertil den moderna poesin i form av Heidenstam, Fröding och Karlfeldt. En stor favorit var Oscar Levertin.

Åren i Härnösand var viktiga för Malmberg. Han återvände gång på gång till dem i sina verk, mest tydligt i romanen "Åke och hans värld" (1924). "Härnösand" nämns förvisso inte i texten, bara "den lilla stad högt mot norden, där Åkes fem år hade förflutit". Dock: med sin skildring av alla personer som kommer i Åkes väg - den lungsjuke Kalle Nubb, Olsson-Hjelms vars son var mördare, den livshatande baptisten Ebenholz, rektor Godemarks barn, pastor Ödmark och den vansinniga kusinen Anne-Marie - tecknas staden i förbifarten. Det är 1800-talsstaden med trähus och hästskjutsar, vedkaminer och träindustri, som var betydligt större då än nu: "Såg vid såg jag såg"... (Not: Jag vet att Sehlstedt skrev detta om Alnön i Sundsvall, men det var i alla fall på 1800-talet och det fångar den västernorrländska miljön vid tiden.)

I centrum för "Åke och hans värld" står förstås Åkes värld, Bertil Malmbergs barndomsvärld med alla sina fantasier och föreställningar. Det är en bok om ett barn, ingen barnbok. Det är en hjärtevärmande sak, lite ålderdomlig i stilen men ännu läsvärd. Ljus och skugga omväxlar, det är ingen idyll. Det blev en bra film av den 1984 i Allan Edwalls regi. En TV-film gjordes även 1959 i regi av Bengt Lagerkvist.

Malmberg skrev på 1950-talet ett antal memoarböcker. I "Ett stycke väg" 1950 skildrar han till exempel Väja, bruksorten norr om Kramfors. Här bodde farmor, gift med en brukspatron. De bebodde herrgården och Bertil präglades av besöken här, han ansåg sig vara herrgårdsfolk. I sin andra diktsamling ("Uppgörelse och löfte", 1911) beskriver Malmberg sin tidiga kärlek till litteraturen, och biblioteket som skildras är herrgårdens i Väja:

När jag än var barn och ljusens vekar
brunno skumt i åldrigt bibliotek,
ljöd, där glömsk jag stod av dagen lekar,
klassisk sång ur mörka skåp av ek.
Stum jag dröjde vid de gamla banden,
där ett folk har sina skatter tömt,
sakta smekte gossehanden
över gyllne ryggar ömt,
sakta tog jag så en bok ur raden,
läste med mitt hjärta överfullt,
firade, när tyst jag vände bladen,
diktens svårmodsrika offerkult.

Malmbergs förebilder var som antytt det borgerliga Sveriges stora namn, Heidenstam med flera. Hela Malmbergs diktning hade också klart borgerliga drag, som retorik och bildning, höga principer och religiösa inslag. Där fanns ofta parker, höstliga parker där diktaren såg sin värld falla samman i skönt vemod. Det var, kan man säga herrgårdsparken i Väja som spökade; se dikterna "Parkerna", "Vinterpark" och "Min park med tuktade gångar".

Mycket kan sägas om Malmberg. För att avsluta denna artikel med stil väljer jag dock att citera just "Min park med tuktade gångar". Den är helt enkelt mästerlig, med eller utan Härnösandspåverkan:

Min park med tuktade gångar
och träd, vilkas sus
drömmer om gångna släktled
och hägnar ett människohus

den går sakta över i skogen,
som mörknar tätt invid.
Så glider mitt eget vemod,
präglat av ord och tid,

präglat av minne och tanke
- så glider det
över i själens vildmark
och blinda stiglöshet.

["Flöjter ur ödsligheten", 1941]

Relaterat
Undergångsromantik
Science fiction från höger
"Actionism" -- presentation på svenska
Ett rike utan like (2017)

Bilden av Härnösands domkyrka är tagen av mig LS. Sedan jag skaffade mobilkamera i vintras har bloggen fått en mer personlig touch tycker jag. Idealet är kanske att låta de flesta bilderna på Galaxen utgöras av eget material, kanske nio av tio...? Kul är det iaf att ta bilder på saker och ting, böcker och vyer, med baktanken att publicera dem på bloggen.