Framtidens banérförare: dynontologin

Jag är en samtida filosof. Jag har skapat DYNONTOLOGIN.

Här ska jag berätta om min filosofiska lära, dynontologin. Jag hade en kort, tredelars följetong om det nyss.

Dynontologin är i alla fall en lära för folk som är trötta på ironi och sarkasmer. Det är en aktiv, segerrik filosofi, en etik för människor som agerar -- och samtidigt spänner av. Det är en lära i hur man söker vila i handling, hur man lever energismart och gudsomedelbart.

Härmed några dikter jag skrivit i ämnet. Man kan säga att de fångar dynontologins själ. Programmatisk, deklamatorisk dikt för Operativa Kunskapare -- i livet, i tillvaron.

Dikt nr 1 handlar om Jag Är-impulsen, en central del i läran:

Jag Är –
Asmi yad asmi –
Ego sum qui sum –
I dessa ord finns allt –
du själv, tillvaron – Gud –
allt lever och andas i en
glorifierad formel, lätt
att ta med, lätt att recitera
på badstranden, i bilkön,
i hängmattan: JAG ÄR.

Dikt nr 2 har en vision om ett dynontologiskt emblem: en treuddig stjärna med visdomsord inskrivna. Jag gillar nämligen att ha bilder för mitt inre, det hjälper en att tänka. Det är symbolism i aktion:

Viljestyrka, God Vilja och Här och Nu,
inskrivna i en stjärna med
Jag Är som centrumpuck –
detta är läran i ett nötskal,
detta är vårt stolta symbol som
ska flamma mot skyn...!
I lysande parader över ängar och
marker, genom städer och över vidderna,
över Avgrunden och ut i kosmos –
överallt ska vår stolta symbol skina fram.

Och stjärnskeppens banérförare blir en
man och en kvinna med vindblås i håret
under den skinande treuddiga stjärnans symbol
med Jag Är i mitten och Viljestyrka,
Här och Nu och God Vilja på uddarna,
skrivna i eldskrift. Hängivet ska vi åka genom
släckta metropoler mot en ny dag, ett evigt
här och nu i en kosmisk kakafoni av
dynontologisk briljans, acceptans, positiv
gestaltning, holism och fritt syre, där universum ska
andas till måttot ”Ett Liv, Ett Andetag”.

Det var väl en rungande dynontologisk flaggsång, eller hur...? – Nu avslutar jag denna dikthörna med ett sista verk.

Andens aristokrater skrider värdigt
genom tillvarons liv i operativ excellens,
med komfortzonen lämnad bakom sig
och holismens hängivenhet glittrande
i spåren av detta oändliga äventyr –
en oändlig cirkel, ett evigt nu, ett
gränslöst här, en ny högtidlig yra
av ljus och tid, rum och vilja, tanke
och halleluja. Höj dig mentalt genom
att ständigt gestalta, ständigt agera,
ständigt vilja, ständigt välja att vilja
ett liv i harmoni och kringsyn,
hängivenhet och stillhet, sinnesro
och fromhet, omedelbarhet och
differentiering.

Höj dig genom dynontologi,
höj dig mentalt eller gå under. Och i slutet
av resan skiner en grön stad, och mot nattens
gröna himmel speglas nattens gröna hav,
och den som har ögon ser för sitt inre
den eviga lärans oändliga sanning:

Jag fäster mig vid Intet, så jag har Intet
att försvara.

Med ”intet” menas ett mentalt balanserat tillstånd, ett glorifierat ”intet” som likväl kan vara ett odefinierbart Något.




Relaterat
Dynontologi, del 1
Jag Är: grundläggande formel
Fula bilar
Bloggarkiv: alla inlägg här på Galaxen
Melina Starr -- agent i befrielsen av Sverige