Operativ Kunskap i följetongen om Melina Starr

Jag har skrivit ett flertal romaner. Alla dessa är i någon mån filosofiska stycken med en Aktiv Person i huvudrollen. Med andra ord: dynontologi, i en eller annan form, förekommer ofta. Här ska jag se till Melina Starrs dynontologiska ögonblick.

Många av mina romaner har dynontologiska inslag. Man kan till exempel säga att Pilgrim i "Till Smaragdeburg" (2010) har drag av Operativ Kunskapare där han ger sig av från depressionens Metallstad, ut i de ontologiska markerna för att nå Smaragdstadens frid och jubel, och där han på vägen möter Kloka Personer och Diverse Folk som säger Ett Och Annat. Och visst finns det liknande drag i ”Antropolis” (2009) och ”Camouflage”.

Men termerna ”dynontologi” och ”operativ kunskap” nämns inte där. Det gör de däremot i ”Melina Starr – agent i befrielsen av Sverige”. Den gick som följetong på denna blogg 2013 och ringar in detta med att vara ett agerande jag i ett evigt varande nu.

Vad gäller Melina så är hon en frilansande säkerhetskonsult i Sverige idag. Det hela börjar på våren 2013. Melina har tagit avsked från sitt arbete som kriminalinspektör. Istället ska hon få anställning i en privat firma, Svenska Relä. Dess chef. Topsy Lindblom, är en gammal bekant. Han har lärt Melina en del om de hemliga projektens värld. Dessutom är han esoteriskt lagd. Och operativt. Han meddelar henne i mars att hon ska få börja jobba som Operativ Kunskapare. Och medan hon väntar på det avgörande meddelandet reflekterar Melina:

Väntan skulle ägnas åt brainbuilding, sinneskontroll och mental höjning. Det hade hon sysslat med ända sedan i oktober, sedan hon tagit avsked från kåren [= polisen]. Hon hade under vintern uppdaterat sig på strategisk information, tränat och mediterat. -- Hon skulle bli operativ kunskapare. Men hon levde redan operativt. Hon kom osökt att tänka på ett mantra från Aeon Flux, den smala, animerade hjältinnan i en framtidsvärld. Mantrats mening, dess kärna var dessa svar som Aeon gav på frågor från sin fiende Trevor Goodchild:

Trevor: You’re skating the edge...
Aeon: I am the edge.
Trevor: You’re out of control…
Aeon: I take control.
Trevor: What do you truly want…?
Aeon: You can’t give it, you can’t take it, and YOU JUST DON’T GET IT…!

Detta var numera även Melinas credo, hennes mentala fokuserings-ramsa. Men hon var ingen stridsdåre, ingen s&m-chinona som Aeon Flux.

Melina gestaltar sitt liv som Operativ Kunskapare. Som när hon i kapitel 11 sitter häktad, misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse. Hon frias för brottet. Men under häktestiden funderar hon över detta att vara Operativ Kunskapare. Och detta är hur det hela rullas upp:

En dag på häktet, en grå junidag, tog Melina några papper och skrev med en kulspetspenna. Hon hade ingen dator. Häktesceller har normalt inte det. Hon skrev i alla fall ner sin livsfilosofi, sitt credo som människa och Operativ Kunskapare. (...) [I] hela sitt liv hade hon bedrivit operationer som sysslat med kunskap, operationer som hade en ideell sida. (...) [S]krivande på häktet en dag i juni, blickande ut över stockholmska hustak genom fönstret skyddat av sitt stålgaller, sammanfattade hon sin dynontologi i dessa tre punkter, ej rangordnade, blott avsedda att ha som tumregler. De bestod av ett konstaterande, en uppmaning samt en något gåtfull rad, den sista. Perukstockar kunde ha svårt för dylik vaghet. Men detta var inte ett dokument för dem, det var ett credo för handlingens män och kvinnor som ville ge sitt handlande en intuitivt filosofisk inramning. Punkterna var:

. Det finns bara här och nu.
. Ta ansvar.
. Ett liv, ett andetag.

Den sista punkten betydde annars att man alltid hade tid att ta ett djupt andetag och lugna ner sig. Ett sådant andetag var värt lika mycket som ett liv. De andra två punkterna var mer eller mindre självförklarande. Att agera i nuet gav klarhet och nykterhet, det gav skärpa åt även skenbart banala stunder. Och att ta ansvar, well, vi är alla ansvariga för det vi gör. Vi har fri vilja att göra si eller så. Då bör man bejaka det och ta ansvar för det: ”att vilja och välja det valda” som Kierkegaard sa. Man kunde även utvidga detta med ansvar till den tyska arméns Verantwortungsfreude, ansvarsglädje. Det vill säga att ta på sig sådant som inte direkt var ens eget ansvar. För en operativ kunskapare var detta grundläggande. Ute på fältet hände mycket som inte gick att förutse. Om då agenterna alla hade ansvarsglädje minimerade man risken för misslyckande.

Mer kunde sägas om Melinas väg som Operativ Kunskapare. Hon strider mot kloner, hon tar sin tillflykt i Berlin ett tag, hon gör det ena och det andra. Så detta får räcka. De givna citaten anger den dynontologiska tonen i denna följetong. Det hela förenar esoterism med agentverksamhet, en unik mix för svensk fiction idag. Denna berättelse finns i sin helhet på min blogg.




Relaterat
Melina Starr häktad, misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Till Smaragdeburg, roman utgiven 2010
Melina Strider mot kloner
Dynontologi, ett sätt att leva energismart