torsdag 14 juni 2012

Jag bloggar om Breivik och står för det



Breivik ska dömas av norska staten. Troligen till livstids dödsstraff. svd dn dn




Jag heter som alla vet Lennart Svensson. Se bild. Jag jobbar på en krog i Härnösand, belägen vid Resecentrum. Detta är en nyhet, sannolikt av riksintresse. Det måste det vara, för när jag jobbade på MIUN i höstas blev ju det anledning till ett TT-telegram. Vad ska ni kabla ut i år då? "Svensson jobbar som diskare på lunchkrog. Skandal! Ska gästerna behöva stå ut med högerextrem disk?"

Det var mitt bloggande om Breivik som omsider gav mig sparken från detta MIUN. Ska samma sak hända nu? Sparkad för regimkritik? För att ha skrivit sådant som detta, detta och detta...?

Bring it on säger jag. Kanske får vi en "Svenssonaffären 2.0". Förra gången det begav sig ökade ju läsarna markant. Nu har jag iofs fortsatt på denna höga trafiknivå men man vill alltid nå fler.

- - -

Vad gäller den förra Svenssonaffären, den i höstas, så var det som sagt så att jag jobbade på Mittuniversitetet = MIUN. Jag var praktikant där med början september. Eftersom jag bloggat om Breivik, och det gjorts under arbetstid, avslutades praktiken i november. Jag ansågs ha brutit mot MIUN:s värdegrund. Jag lydde under protest, tog min hatt och gick. Jag skrev om det på bloggen och såg fram mot en lugn tid i väntan på nästa praktikplats. Jag var ju på denna tid arbetslös med aktivitetsstöd. För att få det måste man ha s.k praktik. Man måste ha sysselsättning, ordnad av AF eller kommun. Jag fick korn på en ny praktikplats något senare denna höst. Det var som lärarassistent på en mellanstadieskola. När jag väl träffat rektorn och pratat med henne så var det december och det beslöts att jag skulle börja nästa år, på vårterminens första dag i januari 2012. Det gjorde jag också och var där några veckor. Sedan gick jag på ett jobbcoachningsprogram i en månad. Sedan fick jag fast jobb i en privat firma, mitt nuvarande krogjobb.

Åter till hösten 2011. Det var i november jag kickades från MIUN. Jag bloggade om det hela (ici) och trodde saken var ur världen. Men icke. Någon på TT satt tydligen och läste min blogg, anade ett scoop och skrev om mitt fall. DN publicerade så notisen den 17/11 2011. Jag blev alltså omnämnd i ett TT-telegram. Det finns att läsa här och lyder:
Sparkad för Breivik-stöd

En praktikant vid Mittuniversitetet i Härnösand har tvingats att sluta efter att i sin blogg ha uttryckt stöd för den norske massmördaren Anders Behring Breivik.

– Jag blev uppmärksammad om hans bloggande under förra veckan, säger Tomas Berglund, prefekt vid institutionen, till SVT:s Mittnytt.

Mannens högerextrema åsikter stred enligt Berglund mot allt vad universitetet står för. Han hade även bloggat på arbetstid.
Det var allt. Mitt namn nämndes inte. Någon bild på mig hade de heller inte lyckats få fram. Men varför denna uppståndelse? Jag har inte uttryckt stöd för Breivik. Jag har bara bloggat om honom. Det var detta inlägg som var aktuellt medan jag var på MIUN. Jag skildrar där hur Breivik kan ha tänkt, hur han gick i krig mot multikulturen, men jag säger ju där, i "Breivik var för otålig", att jag är emot våld:
Men - det är mitt basala budskap - jag tänker inte svara med privat våld mot detta. Jag svarar på ett ideellt och metapolitiskt plan, utnyttjar min germanska rätt att fritt yttra mig på tinget.
Där har ni sanningen, DN, TT, Mittnytt och alla. Ja visst, mitt avpolletterande nämndes i lokal-TV också. Ett slags sammanfattning av affären ges här.

Jag sparkades. OK, de hade visst stöd för detta avskedande när det begav sig. Jag säger i aktuellt inlägg att, visst, jag bloggade på arbetstid. Avpolletteringen är inte lönt att bestrida. Men utöver det förbehåller jag mig rätten att yttra mig, även om Breivik, utan att det ska klassas som "stöd" bara för att man inte fördömer honom på varje rad. Att kalla samhällsanalys för extremism är att överreagera. Jag drev och driver denna fråga som bloggare för att visa på yttrandefrihetens gränser. Jag själv är oväsentlig. Det är vad jag representerar i denna fråga - rätten till fri åsiktsbildning, inskriven i grundlagen - som är intressant.

- - -

Jag var som sagt med i TV. Tänk TV, jag är odödliggjord...! Synd bara att man pixlade bort mitt vackra ansikte. Man försökte i alla fall nedsvärta mig som extremist, man försökte tysta mig med detta TV-reportage, utmåla mig som ett monster. Men se den gubben gick inte. Istället fick jag stöd från internet. På Flashback startades t.ex en tråd om mig. Ett inlägg som verkligen gladde mig var signerat Lakejtjej. Hon skrev:
Svenssons kontroversiella blogginlägg om Breivik må innehålla någon flagrant tveksamhet [...] men att resonera kring Breivik utan att i varje mening uttrycka avsky är inte att "hylla" eller "stödja" våldet som metod. Att dela Breiviks "islamofobi" och hans uttryckta vilja att bevara den nordiska kulturen finns det 100.000-tals nordbor som gör utan att därför ta till vapen och våld.
Mina analyser av Breivik med allt vad det innebär (dåd, världsbild, rättegång) har jag fortsatt med sedan denna ödesdigra november 2011. Se här och
här för några nyare analyser. Jag resonerar och analyserar. Detta vill eliten inte ska ske tydligen. Man försökte stoppa mig. Men man misslyckades. I'm still kicking!

Eliten försökte stoppa mig men misslyckades. Trafiken på bloggen bara ökade ju och jag slapp ifrån det trista MIUN. Kanske försöker de igen, kanske jagar de mig från mitt nuvarande jobb. Då kan jag bara säga: go ahead punk, make my day.




Relaterat
Breivik enligt Varricchio
Arntzen mot Breivik
Svenssonaffären
Svensson: biografi
"Eld och rörelse" åter tillgänglig
Redeeming Lucifer
"Det röda massanfallet"
"Trotylstorm i öster" (2018)

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag upprörs över att Breiviks mamma inte tog kontakt med sjukvården när insåg att han blev mer och mer "tokig". Hon gav upp när han visade sig i sin uniform... Pappan tog avstånd från honom.. Han svek sin son också. Därför ska de känna ansvar för vad de INTE gjorde.

Svensson sa...

Nja... Visst har föräldrar alltid ett ansvar. Men vad hade sjukvård kunnat göra. Breivik hade inte velat gå till en shrink, det kan jag nog intyga. Varken som barn eller som vuxen (uniformerna kom cirka 2010, då var han ju 30 år remember).

Pappan var hård. Han sa t.ex att sonen efter dådet borde ha dödat sig. Det är bland det värsta jag hört en fader säga någonsin... säga att ens son borde ta livet av sig...!

Familjen Breivik är en konstig skara...