tisdag 2 juli 2013

Melina Starr -- agent i befrielsen av Sverige (del 12 av 17)


Sverige har levat under PK-ismens stövel i över 30 år. Men nu kommer en ny kraft i det metapolitiska spelet: företaget Svenska Relä och dess kunskapare Melina Starr. På grund av delaktighet i raiden mot DriCo har hon suttit häktad för allmänfarlig ödeläggelse. Men nu, verkar det, kan hon ta del i den verkliga befrielsen av Sverige.
Del 1: Melina Starr
Del 2: Egon Dribbling
Del 3: Doris Burg
Del 4: Four Winds Bar
Del 5: Amafortet
Del 6: Raiden mot DriCo
Del 7: Berlin
Del 8: Promenad i Köpenick
Del 9: Militariamässan
Del 10: Hemresan
Del 11: Misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Del 13: Upprensning
Del 14: Raggidus Munkon
Del 15: Tallarna i skogsbrynet
Del 16: Topsy
Del 17: Fri


Melina satt inlåst i en knapp månad. Hon var, som jag sa nyss, misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse. Sedan blev det rättegång. Där försvarade sig Melina galant; hon behövde ingen advokat, hon trodde sig kunna tala för sig själv. Hon hade ju varit polis och kunde en del juridik. Att ta kontakt med Topsy för hjälp gick såklart inte. Då skulle hennes inblandning i det hela ha bekräftats. Hon kunde varken ringa eller maila honom, för sådant kunde avlyssnas och buggas.

Rättegången började i Stockholms Rådhus den 12 juni. Men det presenterades i rätten inga bevis på att hon varit vid DriCo. Dribbling själv vittnade till exempel inte. Han var överhuvud taget inte längre i landet. Men det fick Melina veta först senare. Mer om det strax.

Man hade inga bevis mot Melina. Däremot kunde hon, inför en fullsatt rättegångssal, länka in processen på den svenskfientlighet och antivitism som Dribbling bedrev. Tillfrågad av domaren vad "antivitsm" var svarade hon:

"Den Dribbling som sägs äga DriCo är antivit. Och antivitism, det är att motverka de vita folkens existens, att förneka den rentav. Och det strider mot FN-stadgan. Paragraf 15 säger att varje individ har rätt till en nationalitet."

Domaren, som var kulturmarxist likt Dribbling, nappade på betet. Melina kunde då lägga ut texten om ett och annat. Och hennes slutsats i sammanhanget blev:

"Antivitism är terrorism, det är förberedelse för folkmord, det bryter mot FN-stadgan och det bryter mot konventionen om rasism, känd som ICERD.”

Domen i fallet, om Melina gjort sig skyldig till allmänfarlig ödeläggelse, blev "icke skyldig". Domen kom den 14 juni. Hon tog T-banan hem och gick och la sig tidigt. Den första hela dagen i frihet var lördagen den 15 juni. Denna morgon vaknade hon efter en god natts sömn. När hon slog på datorn fanns där ett mail från Topsy. Det sa ”kom till avdelningen”. Det betydde Svenska Reläs kontor på Östermalm.

Kul, tänkte Melina. Nu ska vi rensa upp! Hon hade inte hört något från Topsy när hon suttit häktad. Men hon tänkte: ”no news is good news”.

Melina fortsatte dagen med att vattna några blommor. Sedan ställde hon sig vid fönstret, lapade sol och hittade friläget. ”Jag tar emot Kristi solkraft”, sa hon. ”Jag är världens ljus. Jag förvandlar varje cell i min kropp till en ljuskropp.”

När hon mediterat klart satte hon sig vid skrivbordet. Hon slog på datorn, surfade och kollade att världen gick mot befrielse: disclosure var på gång i USA, det monetära systemet återgick till guldbackning, samhällsdebatten gick mer och mer i nationell och identitär riktning och samnationalism var ordet för dagen.

- - -

Melina var klar med dagens kunskapande, dess teoretiska del. Nu var det dags för praktik. Hon tog på sig en guldsmidd burnus och åkte bort till Avdelningen på Östermalm. Där mötte hon Topsy. Han tog emot på sitt kontor. Han var sitt vanliga, blida jag.

"Kul att se dig, Melina", sa han.

"Tack", sa hon. "Och du själv: du har klarat dig från efterspel av den här affären?"

"Vi tar en promenad", sa Topsy. Han ville hålla på säkerheten. Att avlyssna ett kontor som detta var lätt.

Han tog med henne på en promenad. I Berzelii park satte de sig på en bänk under en lönn. Melina fortsatte samtalet:

"Du har klarat dig från rättsväsendet?"

"Ja", tydligen.

"Och du hörde om min häktning?"

"Ja", sa Topsy. "De hade inget case mot dig. Så jag avstod från att kontakta dig; allt gick ju bra."

"No news is good news."

"Precis. Den där tjallaren trodde han var i USA och att han kunde få en fet belöning för att gola. Men han hade inte räknat med att behöva vittna i en rättegång. Då hade hans egen del i detta belysts."

"Så vad hände sedan?" sa Melina. "Efter raiden?"

Topsy sa:

"Myndigheterna har inga bevis mot mig. Deltagarna i Operationen Caesar Grön har planenligt spritts för vinden. DriCo har upphört med verksamheten. Vår exekutiva aktion var effektiv."

Melina sa:

"Dribbling är svenskfientligheten personifierad. Han tänkte ta över hela landet med svenskfientliga kloner. Att ha varit med om att stoppa det gör mig stolt."

"Samma här", sa Topsy. "Kloningsprojektet stoppades effektiv av oss i Operation Caesar Grön."

"Förresten, vad blev det av svärdet och ringen?" sa Melina.

"De förvaras på hemlig plats. De kan bli symboler för en ny era för detta land: Sigurd drakdödarens skatt och svärd, förvarat i en ny helgedom. Det låter något, va?"

"Verkligen. Men för att återgå till Egon Dribbling. Hur går det för hans andra företag, Svenskfientligt Centrum?"

"Här har något oförutsett hänt: SFC har lagts ner...! Utan att jag behövt röra ett finger. Dess kontor i Vasastan har nämligen ödelagts och övergivits. Det var en oförutsedd bonus, sannerligen. Det gula funkishuset stormades av en uppretad folkmassa. Det skedde den 12 maj. När det gick upp för folk att SFC inte vill Sveriges väl, tvärtom, att SFC är en vidrig, antivit operation, då tog det hus i helvete. Svensken reste sig mot sina förtryckare, bröt sig in i Vasastads-kontoret, slängde ut möbler och dokument. Och personalen tvingades fly från taket i en helikopter."

"Wow", sa Melina. Hon tänkte: begreppet "antivitism" var visst redan etablerat i debatten, även innan hennes vittnesmål i rätten. Men det hon sa där torde ha hjälpt till att sprida det, att sprida information om Dribblings märkliga agenda.

Topsy fortsatte:

"Nu har Dribbling flytt utomlands. Det gör saker och ting lättare. Men befrielsen är inte slutförd än. Vi inom Svenska Relä ska fortsättningsvis arbeta med att motverka det svenskfientliga sentimentet i detta land. Vi ska göra det med metapolitisk verksamhet. Du vet vad det är, eller hur?"

"Ja", sa Melina. "Jag har varit metapolitiskt aktiv som få på sistone. Jag har, som du beordrade mig, kollat den juridiska sidan av det hela. FN-stadgan och så vidare. I protokollet för den rättegång jag var i nyss kunde jag tala om antivitism, om dess straffbarhet enligt FN-stadgan och så vidare."

"Bra!" sa Topsy och log ett sällsynt leende. "Jag måste kolla upp domen. Så du har hela metapolitiken klar för dig, även i en vidare bemärkelse? Du vet, några fler raider blir det inte, inga fler exekutiva aktioner..."

"Jag förstår", sa Melina. "Nå, men jag har allt klart för mig. Metapolitik är vägen. Som att argumentera för samnationalism, tala för varje folks rätt att leva i sina ursprungsländer, traditionens betydelse och så vidare. Självklarheter."

"Men inte för kreti och pleti, som hjärntvättats i 70 år av antivit propaganda."

"Visst. Men operativt är det bara att sätta igång då?"

"Ja", sa Topsy. "Vi har förberett en del medan du satt häktad. Du ska få jobba med Raggidus Munkon. Som du väl träffade i Berlin?"

"Ja", sa Melina, "det gjorde jag."

"En nya andlig era ska dagas. Inte bara svenskvänlig propaganda ska vi sprida. Utan även andliga tongångar. Fullt ös med frälsning, nåd, ego sum qui sum och allt det där."

"Topp!" sa Melina.

- - -

Man återvände till Avdelningen, Svenska Reläs kontor på Östermalmsgatan 30. Väl där tog Topsy befälet över en grupp nyanställda kunskapare. Han gav dem order för dagen: gå ut på stan och informera om Sverigevänliga attityder. När gruppen avmarscherat gick Melina in på sitt kontor och väntade på att Raggidus Munkon, legendaren, skulle komma. Hon nynnade och tänkte på pleroma, harmoni och dans. Fällande upp sin hätta, skådande i fjärran, sa hon:

"Jag är en mycket gåtfull kvinna."

Sittande i meditativ stillhet tonade hon in på tidlösheten. Mycket händer nu, tänkte hon, stora förändringar är på gång. Sverige, ja hela världen, ska befrias. Och jag är med i omdaningen. Men mest arbete görs genom att vara stilla och andas.

Vid niotiden kom Munkon, legendaren från Berlin, klädd i röd mantel och grå tunika. Det blev ett kärt återseende. De blev faktiskt kära, de två: Munkon var den lugna kraft som Melina behövde som balans just nu.

- - -

Man gick till pentryt, tog kaffe och satte sig matbordet. Munkon sa att staden är i kaos. Men det var ett kreativt kaos: negativism fanns inte längre, media skrev sanningen. Stockholm dessa dagar var en rik stad, en fet stad. Gyllene spiror tornade upp sig i morgonsolen. Sveriges väl predikades i gathörnen. Hela internet var provitt. Svenskfientliga krafter besegrades överallt med välriktade, samnationella argument. Att hylla sitt eget som svensk innebar inte att man såg ner på andra folk. Men att hylla det svenska innebar att svenskar hade ideell företrädesrätt till detta land. Svenskar har, kan man säga, sedvanerätt till Sverige och allt vad det står för.

Så lät argumenten dessa dagar. Inte bara Svenska Relä drev dem: nyckelpersoner inom kultur, media och akademi hade även fattat dem. Men stadsdelen Söder, PK-ismens högborg, höll ännu stånd i antivitism och självhat.

Det fanns inget mer att göra idag. Med Munkon gick Melina därför ner på gatan där en blågrön Saab 9-5 stod parkerad. Man satte sig i fordonet. Munkon körde in i city, tog bron över till Kungsholmen och zackade bort till Doris Burgs hem. Väl uppe i hennes våning satte sig alla på balkongen och drack safirvin i yuccapalmernas skugga. Se det var väl ett kärt möte i en tidlös stad, en osökt samvaro för tre arketyper i skinande gestalt...?

Det var kärt. Det var harmoni, inspiration och ett fritt flöde av idéer, planer, uppslag. Staden brusade av liv. Media hade slutat mörka; kritik av invandring, PK-ism och mångkulturism var plötsligt tillåtet igen. Böcker av Nietzsche, Evola och Jünger recenserades och diskuterades brett. Dagspolitiska kommentarer av Mikael Jalving, Karl-Olov Arnstberg, Gunnar Sandelin och Julia Caesar refererades och kommenterades i TV. Radio hade program om det traditionella Sverige. Samnationalism var formeln för dagen: hur detta att vara stolt över sitt land och sin kultur kunde harmoniera med andras stolthet över sina länder. Du omhuldar ditt, jag omhuldar mitt: på den grunden kan vi tillsammans styra världen.

Man satt på balkongen. Melina sa:

"Ju mer man vandrar i staden dess mer lik sig själv blir den. Den är ett energimönster, ett psykiskt engram, en förkroppsligad Mandelbrotmängd."

Munkon sa:

"Stockholm, stolta stad! Den är skönt rallad och vallad, ligger i en brunblek nejd, gyllengrön och bourgogne. Där lever Melina, där lever hennes groda, där lever prins och pan, grejtatjockt och finstrimlat."

Doris sa:

"Landet lever. Allt dansar runt i celest harmoni. Det är slut på svenskfientlighet, nihilism, materialism och fraktionell bankverksamhet. Halleluja."

Befrielsen av Sverige hade börjat.


Del 1: Melina Starr
Del 2: Egon Dribbling
Del 3: Doris Burg
Del 4: Four Winds Bar
Del 5: Amafortet
Del 6: Raiden mot DriCo
Del 7: Berlin
Del 8: Promenad i Köpenick
Del 9: Militariamässan
Del 10: Hemresan
Del 11: Misstänkt för allmänfarlig ödeläggelse
Del 13: Upprensning
Del 14: Raggidus Munkon
Del 15: Tallarna i skogsbrynet
Del 16: Topsy
Del 17: Fri


Relaterat
SF-Bokhandeln: Antropolis
Autointervju
Jalving: Absolut Sverige (2012)
Evola: Ride the Tiger (1961)
Fuller: The Generalship of Ulysses S. Grant (1929)
Östermalmsgatan

Inga kommentarer:

Etiketter

A-Z (5) abb (84) abbm (6) abbX (4) ahma (6) aktuellare böcker (59) aktufall (21) alga (3) Andersson (2) Antropolis (19) apatia (10) ar (28) att vara Svensson (236) Ballard (11) begr (7) berättelser från Rokkana (14) Bhagavad-gîtâ (6) bilbabbel (20) bild (12) bim (10) bing (287) biografi (16) bloggish (60) Blue Öyster Cult (4) camo (4) Castaneda (22) conspi (5) Den musiske matlagaren (14) Dick (7) dune (8) Eld och rörelse (33) en gatas melankoli (11) En novell om Babylon (4) eng (4) eso (3) esoterica (116) etni (3) fall (4) fantasi-fantaså-fantasy (20) film och TV (42) flytten (3) gambla fiina versepos (4) gld (7) grek (10) Gripenbergs sol (4) heinlein (4) historia in nuce (121) hårdrocken rockar hårt (39) intr. mus (34) inva (1) ipol (48) italia (3) japan (3) Jünger (75) Jüngers liv (10) Kierkegaard (2) konsten att slå en tennisserve (17) Kristus (22) kuro (2) libyen (18) link (30) lite litteratur (97) ljus (6) Lovecraft (15) Maiden (9) mangs (2) Melinas resa (8) memoarer (9) mena (40) multiversums mytolog (5) natio (63) Nietzsche (4) niven (3) nuochda (1) Ohlmarks (5) ondit (15) oneline (1) ori ett lag (53) poesy (47) politikka (177) pr (46) pred (3) Priest (14) prophecy (19) rymd (2) sanskrit (11) sf man minns (100) small candies (142) Smaragdeburg (5) speng (6) stein (4) Stratopias gåta (63) survi (6) svens11 (10) Sveriges störste poet (8) Swedenborg (3) symbol (4) Syrien (17) tempel (27) Tolkien (4) topp5 (9) typer (16) USA (17) uselt (8) van Vogt (9) Vandra mot ljuset (1) vju (4) zeppelin (2)