söndag 26 mars 2017

Svensson: The Painter (flash fiction)


This is an ultra-short piece by Lennart Svensson, the author of many classics. Among them are the essay "Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man" (2015) and the novel "Redeeming Lucifer" (2017). -- Now it's time for the short story "The Painter", a stunning event in a social reality.




An artist had painted a picture, a quaint scenery with a path leading off into a pine forest. The brushwork was vivid and the illusion of reality enthralling. In fact, the artist was so pleased with the work that he invited his friends over for a party to admire it. They joined him in his house the same night.

So there he stood in front of the painting, the artist, telling about the work. He was so enchanted himself by its suggestive powers -- so before his guests knew he stepped into the picture and started to walk along the path, turning around and waving as he disappeared into the forest to the soughing of the trees.

The guests were astounded. They started to discuss the disappearance of the artist, however, deciding to remain in the atelier and hang out. And for sure there was some drink left, white wine, and there were crisps: one with taco spice, one with bacon flavour and, la pièce de résistance, ”sour cream and onion”.

So you could say that, after the circumstances, it was a successful evening.




Related
Info about "Redeeming Lucifer"
More Short Stories on this Blog
The New Improved Sun (poem)
Who Are the Ascended Masters?

onsdag 22 mars 2017

God Listens


Welcome to this entry.




Mother Teresa once got the question: When you pray to the Lord, what do you say?

"Nothing, I just listen."

"And He, what does He say?"

"Nothing, He just listens..."




Related (in Swedish)
Nya Dagbladet recenserar "Ett rike utan like"
En asiatisk briljans över västerlandets konstans
Antropolis: diorama
Meningslösa drömmar

fredag 17 mars 2017

Zeitgeist Realities


War scare around...? Do people believe in an impending, all-out war...?




Some people say: war is imminent.

To them I say, go and join up then. "Join up or shut up...!" Or build a shelter in your backyard. Else I cannot take these prophets of disaster seriously.

The fact is, the war trend is going down since WWII. See here. There won't be a large scale war in MENA, Ukraine -- not anywhere. And that's a major change in the world's mental climate.

I mean, the Trump administration might talk about getting to grips with Iran. But -- the "window of opportunity" for starting a war against Iran is said to have closed already in 2007 or was it 2008. For instance, the American public won't have it.

Then, the Trump administration might want to rearm. But -- under Obama, the US defense already saw massive disarmament. In 2012, he cut down the Army substantially. 2013 saw the cutting down of the Navy and the Air Force.

So a rearmament would start at a comparatively low level. A 10% increase in US military spending isn't the end of the world.

- - -

Long-term changes say that major war is a thing of the past. These kinds of changes, along with Obama's massive disarmament, are mostly made without broad public reporting. MSM seems rather bent on scaring people and saying that war is imminent. A shot fired in a Syrian desert is like Stalingrad to them.

I mean, come on. In general it's a peaceful world and has been since 1990. The NWO kinda reversed it in 1996-2003. They went for chaos and destruction with 9/11, Afghanistan and Iraq. But now we're back on a more peaceful track.

OK. The US has intervened in Syria as of March this year. They have three battalions of Army Rangers in spiffy Stryker combat vehicles, they have Green Berets around. Is this escalation? Or a way to end the Syrian war?

You never know. But a major war, there won't be.

So put up or shut up -- join up, or shut up...!




Related
No Risk for Major War
Details
Good Cop, Mad Cop
The Swedenborg Machine
Science Fiction Seen from the Right
Pic of church ruin, Italy

torsdag 16 mars 2017

Nya Dagbladet recenserar "Ett rike utan like"


Den första recensionen av min svenska historik har publicerats.




Nya Dagbladet är en oberoende nyhetssajt på nätet. Man har även en kulturdel och i den har min svenska historia, Ett rike utan like, nu recenserats.

Det är skribenten Carl Svensson (ej släkt med mig) som läst boken och bland annat säger:
Det är en bok där författaren är tydlig med att han har ett radikalkonservativt och traditionalistiskt perspektiv i sitt skrivande och att han tar avstånd från ständigt skuldbeläggande vänstervriden historieskrivning. Författaren själv beskriver sitt verk som ”historien om det traditionella Sverige i en tid när varje aspekt av detta förnekas av Makterna” och menar vidare att vår långa fascinerande historia är någonting att känna stolthet över – inte skam och självhat.
Recensenten skriver även:
När man kommit förbi författarens förord och åsiktsförklaring så slås man snabbt av att Lennart Svensson har ett underhållande och lite annorlunda språkbruk som lockar till vidare läsning. Boken känns mer personlig än de flesta som avhandlar historiska teman och det märks också att Svensson har humor och distans till många av de skeenden och personligheter som han går igenom.
Liksom detta:
Ett rike utan like ska nog framförallt betraktas som en lättillgänglig historik skriven ur ett idag närmast unikt perspektiv där författaren dels vågar vara personlig och dels så tydligt deklarerar att det här är vi, det här är vår historia och det är ingenting vi ska skämmas för utan tvärtom inspireras och stärkas av.
Hela recensionen finner du här.




Relaterat
Info på denna blogg om boken
Jag och Flygrevyn
Gustaf Tenggren målade bakgrunderna till Snövit

onsdag 15 mars 2017

Wisdom of Ages


Hereby a summary of esoteric holism.




We live in the grey area of "Kali Yuga seguing into Sat Yuga". It's a situation of leaving death and iron behind, looking forward to life and light.

In this era you must match the platform.

And you will do this by acknowledging these lines from Hindu thought:
. samam sarveshu bhûteshu (BhG XIII.28) (the same in all beings)
. avibhaktam vibhakteshu (BhG XVIII.20) (the undivided in the divided)
. eko devah, sarvabhûteshu gûdhah (SvUp VI.11) (one god, hidden in all creatures)

- - -

. ashariram sharîreshu (KathUp II.22) (the disembodied in the embodied)
. tat satyam, sa âtmâ, tat tvam asi (ChUp VI.8.7) (this is truth, this is âtman, this is you)
. idam sarvam, yad ayam âtmâ (BrhUp II.4.6) (âtman is everything)
. anyo 'sâv, anyo 'ham asmîti; na sa veda (BrhUp I.4.10) ([a man saying,] "god is one entity, I another," he doesn't know)

- - -

. tat srishtvâ, tad evânupravishat (TaittUp II.6.1) (having created this, he entered it)
. yatra tv asya sarvam âtmaiva (BrhUp II.4.14) (where everything is his Self (... with what will he then reach out, hear, understand?).)
. ekadhaivânudrashtavyam (BrhUp IV.4.20) (as one you shall see it)




Related (in Swedish)
Sanskrit
Eld och rörelse (2007)
Pic: unknown palace in unknown city.

söndag 12 mars 2017

Will to Power


I've re-discovered will, as it were. -- Edit, September 2017: the book intimated in this post is out now.




The world has forgotten the meaning of will. In ancient times it was called Thelema. As in, ”genethêto to thelema sou” = thy will be done = the will of God.

True will is always akin to divine will. To will is to will the good.

This man knew back in the day. Q.v. the Gospel of Philip, verse 64: ”Will doesn’t make them into sinners, but lack of will does”.

Will is will to the good; lack of will is desire, bound for the dark.

In modern times Nietzsche rediscovered will. He was on to something when he glorified Will, when he reduced all of ethics and metaphysics into Will, the Will to Power over Yourself.

Of this, you can read in my forthcoming book: "Actionism -- How to Become a Responsible Man". -- Edit, September 2017: the book in question is out now.



Related
Actionism -- How to Become a Responsible Man
Short Stories on this Blog
Secular Hymns

måndag 6 mars 2017

Drag åstad till ÅVC på berget


Enligt Paulus nås frälsning genom "tron allena". Sola fide. Handlingar spelar ingen roll. Men är det så...? Härmed i alla fall en berättelse om hur man når frälsning genom handling.




Mitt rum var ostädat, där rådde kaos, där var ej ordning. Förtvivlad uppsökte jag min guru. Han satt som vanligt på sin parkbänk och mediterade. Och när jag berättade om mitt bryderi lyssnade han och sade sedan:

"Min son -- du ska städa upp, sortera skräpet i högar och sedan dra åstad till ÅVC på berget."

"ÅVC på berget?" sa jag förbluffad. "Vad är det?"

"Det är Återvinningscentralen. En kommunal inrättning som befriar oss från gammalt groll, tar hand om vårt skräp. Ett tempel som befriar oss, frälser oss. Som renar oss från materialismens slagg så att vi kan leva i idéernas sublima värld."

"Jag förstår," sa jag konfunderad. Kunde det verkligen stämma -- fanns en så gudomlig inrättning här i vår lilla stad...?

"Du skall därför bege dig till ÅVC," fortsatte gurun, "det är vägen, sanningen och livet. Och när du kommit till ÅVC ska du slänga trä i trä, metall i metall, porslin i deponirest och brännbart i brännbart. Och när du gjort det ska du se hur ordningens sol går upp i ditt liv -- harmonins och skönhetens sol, den sol som blott lyser på en välstädad, sopsorterad lägenhet."

"Store guru," sa jag, "jag tackar för ditt svar. ÅVC tycks vara svaret på mina böner...! Men -- vad gör jag till exempel med plast jag vill slänga? Skall det slängas bland plastförpackningar?"

"Icke," sade gurun, "Plast av sedvanligt slag -- som leksaker och hushålllsutensilier -- må sorteras som brännbart."

"Verkligen?"

"Ja, ty det omfattas inte av producentansvaret för plastförpackningar...!"

"Jag tackar åter för ditt svar!" sade jag, bugade, gick hem och sorterade. Och sedan lastade jag min 940 och körde den till ÅVC på berget, den legendariska Återvinningscentralen. Och väl där slängde jag trä i trä, metall i metall, porslin i deponirest och brännbart i brännbart. Och så nådde jag frälsning; lyst av ordningens inre sol körde jag bilen tillbaka till min lägenhet vid ån. Och hemkommen i lägenheten var jag en ny människa, nya tankar föddes ur den renhet min lägenhet nu blivit ett inbegrepp för.

Jag var, kan man säga, drabbad av renhet. Tomhet speglades i Tomhet och blev till en ny Fullhet.




Relaterat
Svenska stories
Ambrose: Eisenhower -- Soldier and President (1991)
Arméstaben: SoldF 1957
Poe: Den gyllene skalbaggen (1962)

fredag 3 mars 2017

Antropolis: Place du Carrousel


Hereby some more pictures of my Anropolis diorama. -- Härmed fler bilder från dioramat Antropolis.




Place du Carrousel är en ärevördig plats i Antropolis' landskap. Det är en knutpunkt, ett fokus och en cirkulationsplats. I romanen finns den bland annat omnämnd så här, i kapitel 8, när Jenro Klao och Viveka Fjäder går hem till henne:
Framåt elvatiden släntrade vi bort genom Commersia, över bron och tog till höger vid Place du Carrousel, och gick Luftvärnsgatan norrut till hennes lya. [s 36]
Och i kapitel 16 möter Klao en konstnär, Tim Parill, som bor vid denna rondell:
[J]ag drog ner på stan för att träffa Tim Parill. Han bodde i mellersta Habiton, vid Place du Carrousel. Detta var en rondell (...) en av stadens knutpunkter. [s 64]
På kartan här nedan ser ni Place du Carrousel till vänster om floden, samt norr om regementet och parken.


Och nu blir det en smärre bildexposé över denna plats och dess environger. Håll till godo.























Relaterat
Antropolis: bilder
Antropolis: Fullkomlighetens palats
Köp romanen Antropolis

Eld och rörelse -- en textuell verklighet


Krigszonen kallar...




1.

Jag skriver Zonen, jag gestaltar ett krigarliv i
evokativa scener och passager. Jag målar med grönockra,
läderbrunt och kanvasgrått, jag spänner upp min segelduk
och glider bort i skymningen; jag längtar till Landet som
inte är, ty allt som är är jag trött att begära.

Jag rör mig i Terra Incognita, i Zonen, Stridszonen,
Ingenmansland -- i Landet som inte är, Det hemliga landet: Landet.




2.

Landet. Går i Landet. Stöter på pansarvrak,
skyttegravar, ser tomhylsor i diket...

Landet. Går i Landet.
Kommer till Punkt 567, ser
de övergivna byggnaderna.
Vad allt är ofattbart
och längesedan.
Furir P, var är du nu...?
Stupad som alla andra.
Kaptenen, korpral L,
Desto, Ärransiktet --
stån upp för att kämpa ännu en dag
i Landet...!

Landet. Går i Landet.
Går genom tempel och trädgårdar,
genom sjukhus och f-platser,
genom staber och förråd,
hela tiden sökande Den Omöjliga Friheten --
friheten på barrikaderna, friheten på
patrullstigarna, friheten i befälsbunkern
klockan tre på natten med kartor och
k-pist, kaffesurr och bondtobak...

Landet. Går i Landet.
Går över flygbaserna, hör
motorernas rytande, ser bomblastade
jabos lyfta för insats mot arribatt,
truppsamling, förråd, marschkolonn.
Jag går genom städerna, över ruinhögarna,
genom huskulisserna, ser klagande finger
mot skyn och en hund som springer lös.

En dörr som står och slår --
En gardin som fladdrar --

Landet. Går i Landet.
Pansarkolonner möter,
fasta blickar, fasta handslag,
dunk i ryggen och honnör.
Jag går i Landet, går genom
all världens stridszoner, hem till
ett Gudshus bland gröna ängar --
ett hus att bedja i, att leva i.
Frälsningen finns. Men vägen går
genom Landet, Zonen,
Stridszonen, Landet som inte är.

Landet, Landet. Jag går i Landet.
Jag minns mitt gamla granris, vapenfett,
segelduk och k-pistmagasin med ”36 patroner
som brinner av, jag vill inte längre va’ din slav”...
Landet, eviga Land av tusen sjöar och tusen åsar,
tusenmila skog och tusenmila slätter, städer, byar...
Land av kust och hav, land av berg, av öken...
Land av sten, land av jord. Land av blommor och leenden,
land av död och sand, land av benpipor och avsprängda träd,
land av krutgas och trotyl, nabit och dynamex.

This is the dead land
This is cactus land --

Landet. Går i Landet. Jag går som
en zombie genom stridande zoner,
”fully dead, at last, and wonderously alive!”
Jag går, jag åker, jag flyger i natten
som ett moln över staden,
speglar mig i fönstret till ett brunrappat hus --
”kastar en stråle in i ditt rum
av evighet och mysterium --
men innan du fattar vad du ser
försvinner jag och är ej mer” --
ty jag svävar vidare över Landet,
över batgränser och b-linjer, över
floder och berg, över stridslinjer
och etappområden, med
mål fiendens fältarméer och
riktning evigheten.




3.

"Vorwärts über Gräber" i Hans von Seeckts anda --
eld och rörelse, anda och disciplin -- skyl och skydd
och skottvidder, ut och gestalta liv och död på öde
vidder, gråzon, stridszon, ingenmansland -- evig strid,
evigt existens på gränsen -- evigt tillstånd vid stormavstånd --
det är livet liksom -- alltid på gränsen, alltid i vila,
alltid på G -- för evigt och evigt --

You're skating the edge -- I AM the edge.

You're out of control -- I TAKE control.

You're playing god -- I AM god.





4.

Knax och knurg i Dorisburg. Jag tar kontroll, jag är gud.
Eld och rörelse, anda och disciplin, skyl och skydd och skottvidder.

Brinnande magnesium --

Konstgjort månsken, strålkastare mot molnens undersidor --

Segelduk, skofett, najtråd --

- - -

9, 80, 84, 120. 150, 500, 800. Min fader var en ung soldat, den
skönaste man fann. Vid femton år gevär han tog, vid sexton var han man.

Brandmedel. Eldkastare. Spräng- och tändmedel. Förstöring av bro, av väg, av vägtrumma.

Tat satyam, sa âtma, tat tvam asi.

Tad âtmanam evâved: aham brahmâsmi.


I am god.




Relaterat
Eld och rörelse: fri pdf
F. G. Granlund om boken
Fler hyllningar
Boken recenserad på Motpol hösten 2016

torsdag 2 mars 2017

En asiatisk briljans över västerlandets konstans


Härmed en berättelse om en social verklighet i dagens Sverige.




Jag tog härförleden min Lexus (plural Lexi) och körde denna asiatiska briljans över västerlandets konstans, de asfalterade vägar som följer de sänkor som dräneringsmönstret från senaste istiden lämnat efter sig. Körande till min stuga i Långviksmon nådde jag slutligen destinationen -- där jag gick in, gjorde upp eld, tog fram den gamla Haldan och knackade ner dagens dikt:
När som ödestimman för Tredje Riket slog
Wunderwaffen över himlen drog:
V1, V2, och plan av Messerschmitt,
farkoster nästan av sagoaktigt snitt --
intrikat koncept, på finurligheter rik
ty de skapte dem med alien-teknik.
Sedan gick jag ut i markerna och mötte knytt och oknytt, vättar och odöda. "Be för oss" sa de odöda och jag sa åt dem: formulera ordet "ljus," då kan ni också skapa en vision av ljus. Således kan ni gå mot ljuset.

Nejden lyste upp i en oförlikneligt sken och vålnaderna vandrade vidare in i detta. Och vad gjorde jag då...? -- Jag gled ner till sjöstranden där jag beundrade stillheten, skogsbrynet och de blånande bergen i fjärran.




Relaterat
Eld och rörelse: fri pdf
Wilcock: The Source Field Investigations
Castaneda: A Separate Reality (1971)
Castaneda: att vara krigare
Målning: Robert Svensson

onsdag 1 mars 2017

Plattityder


Härmed en sammanställning plattityder. Dvs. klichéer. Enjoy.




Ett fint liv åstadkoms med gemensamma ansträngningar.

Generell information gynnas av utvecklingen.

Allt flödar samman i högtidlig yra, eldad vid sefirens fläkt.

- - -

Samarbete bör ske lokalt, nationellt och globalt.

Allmän strävan gynnar utvecklingen i stort och smått.

Synergieffekter uppstår i ett positivt bejakande av inre reserver.

Den inre energin ökas om den tas till vara som en styrka.

Ser man sig som stark blir man stark.

- - -

En ny tid gryr i samarbetets gröna ängder. Skleros och inside-the-box-tänk dör ut, nu kommer ett nytt spel med nya möjligheter. Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna, det är nog ett värdigt måtto for en ny tid, det är vi väl alla överens om eller hur?

- - -

Om alla hjälps åt går det bättre. Böj på knäna, ta ett djupt andetag. Fokusera. Allt går bara man vill.

- - -

Staten garanterar lycka till alla. Vi måste dock ta gemensamma tag för att skapa ett tryggare och mänskligare samhälle. Vi måste skapa en god utbildning för människorna i det här landet. Utvecklingens framsteg måste prioriteras. Vi måste trygga vår livsmedelsförsörjning enligt gängse praxis.

- - -

Landets vandel bedrivs i allmänna samhällskategorier.

Relevanta händelser speglas i media.

Allmänna sammanställningar informerar medborgarna.




Relaterat
Eld och rörelse: fri pdf
Jag och Flygrevyn
Katedralbyggare och kritiker
Vägsträcka vid Indalsälven