Svenssongalaxen: Rapport från Cultura Aetatis event på Ristorante Grappa i Stockholm, 11/6 2025

Vi har tidigare gjort reklam för ett förlagsevent i Stockholm. Nu kan det meddelas att det avhållits. Och att jag var där. Och här är rapporten.

Det drog ihop sig till ett event. Och självklart skulle jag närvara. Jag och min kokbok spelade en roll i det hela.

Det började med att jag fick info av förlaget. Detta var ungefär i medio maj. Och jag tackade genast ja till att närvara.

Det skulle handla om en öppen tillställning på en krog i Stockholm, Ristorante Grappa. Detta är en liten men stilmedveten krog av italiensk typ. Där skulle jag och Cultura Aetatis andre författare i sammanhanget, Anders Amnéus, presentera våra böcker. Och sedan skulle det vara mingel och möten med de läsare som kommit dit. Och signering och försäljning av titlarna ifråga, Den historiska maten samt Amnéus' Makt och påverkan.

Det hela skulle börja 1830 men förlaget skulle vara på plats från 1730.

+++

Jag nickade instämmande åt denna info, tog den till mig, och ordnade med min resa enligt denna tidsplan.

Annonseringen på internet höll hela tiden intresset uppe.

Och resfebern började komma: den sedvanliga nojan inför om allt skulle klaffa. Alltså mitt högst privata grubbel gällande själva resans detaljer.

Men ett bra botemedel mot resenoja är att göra resan med hyrbil. Då är man 100% säker att man kommer i tid dit man ska. Med tåg och flyg gäller inte denna regel. Inte i Norrland.

+++

Att besöka ett event är ju bara trevligt. Men att, med 40 mils resa, hålla vad man lovar är en annan sak. Men ledordet för detta företag, denna resas konkreta detaljer, "yrkestrafiken" så att säga, var alltså seger. Det skulle bli ett triumftåg. Det var min sinnebild.

Jag skulle, kan man säga, "inta Stockholm"... jag hade aldrig tidigare besökt staden i egenskap av författare. OK, jag var här 2010 och 2014 men då hade jag bara egenutgivna böcker att pusha. Nu var det frågan om böcker av högre dignitet.

+++

Aktuell dag, 11/6, for jag härifrån strax efter 10. I solsken, i en grå Volvo V60 B4 AWD Cross Country. Det var en på alla sätt perfekt bil. För E4-färd i Norrland måste man till exempel ha fartresurser för omkörningar. Och det hade denna bil kan jag intyga.

+++

Resan ner kan man orda mycket om. Mycket att kåsera och reflektera om. Här kan det räcka med att säga: resan gick bra och jag gled in i Stockholms stadsrum vid fyratiden. På sträckan Solna-Norrtull hade det förvisso varit både regn och bilkö. Men jag hade planerat min tidsram med marginaler. Så någon stress var det aldrig frågan om.

Jag körde världsvant genom Vasastans klart överskådliga stadsrum; Sverige har förvisso stadsplanering. Sverige är ett välordnat land med heroisk arkitektur och avancerad teknik. Det gynnade min resa hela vägen, kan man säga.

Jag körde omsider in på en parkering jag rekat i förväg via internet, betalade och uppsökte en bekvämlighetsinrättning som låg alldeles intill. Det var ett sjukhus.

Med andra ord: jag hade intagit Stockholm.

Jag hade "gjort entré i staden till kinesisk och indisk musik"...

Blommor regnade från himlen.

Och ljuset ledde mina steg.

+++

Allt hade klaffat med min resa så jag var vid gott mod. Klockan hade nu passerat fem och jag kunde i normal takt promenera till St Eriksgatan 86 och Grappa. Det var mulet och lite friskt men regnet hade upphört.

+++

Väl inne på Grappa mötte jag Boris Benulic och Roland Casselbrant, förlagets representanter. Lite småprat vidtog och allt var trevligt. Lokalen ifråga såg ut som på reklambilderna, rött med schackrutigt golv (alkemiska färger, rött, vitt och svart), men akustiken var kanske inte perfekt. Men det fick man ta. Det var en tjusig Stockholmskrog med allt man kunde begära i dryck- och matväg. Vilken gav gästerna till eventet osökta tillfällen att beställa vad de ville ha medan de lyssnade på visdomsorden som snart skulle presenteras.

Eventets själva anledning var att pusha för förlagets böcker. Men jag hade med mig några egna ex ur min samling friex, alltså allting utom kokboken. Och medan jag väntade på att eventet skulle börja så uppsökte jag folk i publiken och frågade om de villa ha en bok av mig -- fakta, fiktion, engelskt, svenskt, ni får som ni vill. På detta sätt kunde jag ge bort, med signatur, några ex av DDD samt RR.

+++

Först skulle Amnéus hålla sitt föredrag. Inklusive utfråging av Roland. Sedan var det jag. -- Jag går inte in på Amnéus' dragning men låt mig säga så här: i diskret mening gjorde hans framtoning intryck. Jag hade aldrig träffat honom förr men han visade sig vara ungefär i min generation, med norrlandsbakgrund, Torshammare runt halsen och en dragning till det rustika jämte sin reklam- och social sciences-renommé. Han har dessutom skrivit två romaner om vikingatiden, Röd gryning och Thule.

Jag fick ett ex av hans bok. Och ska läsa den vid tillfälle. Kanske även recensera här eller där.

+++

Sedan var det min tur. Roland skulle ställa frågor till mig. Sedan skulle jag tala fritt.

Jag såg fram emot att stå på scen. Nåväl, någon scen fanns inte, och antalet besökare var cirka tio. Men man måste vårda sig även om små sammanhang. Och rampfeber har jag aldrig haft. Låt mig säga: noja inför att komma i tid har jag, och logistik av allehanda slag ger mig anledning till grubbel, men att väl "köra sin grej" är ju bara roligt.

Jag skulle alltså stå upp och stå i centrum. På den improviserade "scen" vi hade där, i den del av Grappas lokal där vi höll till.

Roland började med att säga:

"Du introducerar begreppet “musisk matlagning” – kan du förklara vad det är, och hur det skiljer sig från vanlig matlagning?"

På det svarade jag att det handlar om att laga mat och sjunga. I bokne berättas om hur Alexandre Dumas den yngre och målaren Courbet träffades för att laga mat och sjunga och det är kärnan i det hela. Man får ha kul när man lagar mat, man får bjuda in konstens gudinnor, muserna, till både kök och bord.

Sedan fick jag denna fråga:

"Du skriver att sann matlagning är “alkemi” – vad innebär det för dig?" Jag sa då att allt högre skapande är alkemi. Skilda ingredienser bringas i harmoni med kreatörens magiska vilja och vision -- i livet i stort, inom ingenjörskonst, i bokskrivande, ja i allt inklusive matlagning. Man förenar disparata element till en högre syntes, en syntes som är större än bara summan av delar.

Sedan frågade Roland mig vilken historisk matfigur som jag skulle vilja träffa IRL? -- Då sa jag: Talleyrand, biskop av Autun och utrikesminister åt Napoleon mm. Han kunde slå på stort, han kunde vara värd. Han var en god förening av konversatör och gourmet. Som berättas i boken.

+++ Sedan fick publiken komma med frågor. Jag kommer inte ihåg i detalj vad det gällde nu, men jag kunde i alla fall prata på. Jag vill mena att jag kände av stämningen bra och bemötte den så gott jag kunde. Som sagt, att stå på scen och hålla låda är inga problem för mig. Det är kreativt, det är i harmoni med mitt musiska väsen.

+++

Sedan fortsatte minglet. Och jag fick signera sålda ex av kokboken. Det var lagom hög energi och "buzz" runt det hela, anser jag. Så det var helt rätt tänkt att hålla detta event. Och jag var glad att kunna närvara.

Det är så här: även i internetåldern, då vi avskaffat möten IRL till stor del, så behövs ändå dessa möten i verkliga livet. Ty de ger en information...! Ja så är det. Man får veta saker och ting man omöjligt skulle få veta annars. Och i denna information inkluderas detta "att ta folk på pulsen". Man får intryck av "hela människan", vare sig det gäller förlagsfolk eller läsare.

Det kan vara så att folk med andra arbeten, och andra sociala hemförhållanden, ogillar affärsresor. Och det kan vara så att jag trivs bra i min vardag här i Hyperborea, fri från reserelaterade åtaganden. Men samtidigt är det bra att ibland lämna sitt marmorpalats och vistas lite bland folk och fä. Så in alles, detta var en skön dag där allt klaffade och jag fick ut det jag skulle av det hela. Jag gissar att även förlag och gäster fick ut något av min närvaro.

Jag skrev på bloggen innan eventet: "jag kommer att vara där, so help me God". Gud åkallas för att ge en återförsäkring; man lovar att komma, så långt man förmår det. Och tydligen var Gud med mig för jag kom ju fram och kunde göra allt som ingick i programmet, och lite till.

+++

I blogginslaget som gör reklam för detta event stod även att Alexander Kieding, ännu en Cultura Aetatis-författare, skulle dyka upp. Men han fick förhinder och kom inte.

+++

Kvällen led och det var dags att tänka på hemfärden. Som långresenär var man då tacksam att en hyrbil väntade på en; det gjorde att man slapp sådant som "futilt väntande på tågplattformar, bussterminaler och liknande".

Jag tog alltså avsked av arrangörerna och gästerna. Och vandrade ut i den grå kvällen. Och nådde inom cirka en kvart aktuell parkering. Och drog iväg i min undermaskin. Lite regnstänk kom, men det upphörde snart.

Jag körde norrut. Och den nedgående solen stod rätt så tydlig framför mig. Mellan horisontella moln syntes dess röda glöd.

Det var kväll och skymning, det var dunkelt, men mörkt skulle det aldrig bli. "Juni natt blir aldrig av".

+++

Man kan säga: midnattssolen ledde mina steg.

Detta gyllene klot på himlen bekräftade att jag höll rätt kurs.

Hem till Härnösand.

Hem till Hyperborea.

++++++++++

Bildgalleri