Jag får ibland höra i denna affär: vad är problemet? Vi har ju yttrandefrihet. Media får skildra mig och jag får svara, på denna blogg om inte annat. Då säger jag: visst, vi har yttrandefrihet. Men denna yttrandefrihet tycks ha informella gränser. Det verkar finnas oskrivna lagar för vad man får säga. Om man som jag analyserar Breivik bortom ren dagisnivå, då har man tydligen förbrutit sig mot denna lag. Man kan då 1) avpolletteras från en praktik, trots att man skött varenda arbetsuppgift till punkt och pricka 2) man blir föremål för reportage i TV där man anonymiseras och citeras ur kontext 3) Expo har godheten att rapportera dig till Säpo och kalla dig en "fara för demokratin". dn dn dn dn dn svd
Igår skrev jag ett öppet brev. Det var riktat till Mittnytts ansvarige utgivare, Anna Olsson Werkström. Jag sa där att jag protesterar mot den behandling jag utsatts för: att i Mittnytts reportage 17/11, "Breivikanhängare sparkas", utmålas som ett anonymt monster, ett hot mot demokratin. Jag bad om upprättelse: att åtminstone få min bild publicerad på Svt.se så att folk får veta vem som är detta fasansfulla hot. En länk till min blogg skulle också finnas.
Men se det gick inte. Jag får ingen upprättelse.
Igår fick jag nämligen svaret från Werkström. Hennes mail finns återgivet nedan inklusive sådant som ärende, sändare och mottagare, plus Werkströms själva meddelande till mig. Jag ger er alltså brevet från Anna:
Från: anna werkstrom
Ämne: Ang. Upprättelse
Datum: onsdag 23 nov 2011 12.13.07 GMT+01:00
Till: lennart svensson
Hej!
Vi kommer inte att publicera detta. Våra sändningar och hemsidor är ingen allmän plats för publicering. Det är jag som är ansvarig för det som publiceras där. Och vi kommer inte att publicera ditt inlägg.
mvh
Anna
Anna Olsson Werkström
redaktionschef
SVT mittnytt
851 80 Sundsvall
+4660190195
+46706619052
anna.werkstrom@svt.se
svt.se/mittnytt
Hon säger nej alltså. Sätter ner foten, drar ner järnridån för en man som bara kräver symbolisk upprättelse. Och hon ska ha rätt att skildra mig med dramatisk musik, brunpixlat ansikte och citat ur kontext...?
Så för TV:s tittare förblir jag ett anonymt Något, en Hemsk Radikal som håller på att välta kungariket över ända med mina skriverier. Tittarna får inte veta mitt namn, inte se mitt ansikte. Jag ska tystas och jagas iväg till universums mörkaste avkrok.
- - -
Där står vi alltså idag: SVT vägrar att ge mig något slags ideell upprättelse. Något juridiskt case mot dem har jag inte, det är generellt svårt att fälla media för sådant de skrivit eller sänt, men det är något i denna affär som inte är rätt. Jag skulle förstås kunna skriva ett inlägg på SVT debatt. Det kan vara en väg: att där framställa mitt fall och sätta spotlighten på det. Budskapet skulle vara: detta är inte rätt, det är något som stinker. Man ska inte få behandla radikala bloggare som något katten släpat in. Det samhällsklimat som tillåter dylikt är sjukt.
En vän har sagt åt mig att agera innan denna affär kallnar. Då säger jag som Churchill: hämnden avnjuts bäst kall... Så vad gäller all denna uppståndelse kring mig så tror jag att jag lättar på trycket en aning nu i min egen bevakning. Jag kommer att nämna fakta i fallet så ofta som krävs, och jag ska kanske ta och närläsa artiklar som Verdens Gang och Svt.se och se vad jag kan utvinna. Jag kanske skriver en "Svenssonaffären dag 9" i morgon. Vi får se. Affären har börjat leva sitt eget liv. Men för bloggens skull vore det bra om jag fick lite tid att skriva om annat. Kanske ska jag sätta mig ner att skriva ännu en analys över Breivik. Jag har fler uppslag i ämnet.
Jag har dock en känsla av att Svenssonaffären kommer att fortsätta, om inte med ingredienser som Mittnytt och brunpixling så med annat. Makterna torde i mig ha fått en favoritfiende, en de kan bjuda in till sina finrum för att intervjua, håna och trakassera, för att få radikalismen att framstå som hotfull och hemsk. I så fall säger jag: bring it on!
Relaterat
Bloggen Sverige Idag skriver om mig
Inlägget som startade allt
Gotiska Klubben om Werkström
Bilden föreställer Anna Olsson Werkström, brunpixlad för att skydda våra läsare från hennes alltför starka karisma.
26 kommentarer:
Maken till nonchalant svar får man väl leta efter!
UR SVT's sändningstillstånd:
"Sändningsrätten skall utövas opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet skall råda i televisionen.
SVT skall före sändning av program så noggrant som omständigheterna medger kontrollera sakuppgifter i programmet. Ämnesval och framställning skall ta sikte på vad som är relevant och väsentligt."
Det finns naturligtvis en risk med att vilja processa och driva detta ärende i långbänk, men nog tycker jag att iaf en anmälan till Granskningsnämnden vore befogad.
'Bad-boy'-stämpeln Du förvärvat genom det här är ju iofs lite kul. Du är nu politisk dissident "på riktigt".
Jag vet inte hur många gånger i livet man möts av uppmaningen att man skall stå upp för sina åsikter och hur man ska våga gå emot strömmen.
Du tillhör en mycket liten grupp människor som faktiskt vågar göra det. Heder till Dig.
Lägg gärna upp hela Anna Werströms mejl ordagrant från a till ö, inklusive datum.
Då blir det enklare att ta ställning till det idag och i framtiden.
Tycker också en anmälan till Granskningsnämnden är befogad.
Jag tänker idag inte driva detta i GN. Om någon annan har lust så kan jag inte hindra det.
Jag har som sagt fått bad boy-stämpeln. Det får man leva med. Det här tar aldrig slut, nu är man "in it for life". Tack i alla far stödet. Jag känner på mig att jag har rätt i det jag gör, i min allmänna skribentverksamhet. De kan inte tysta mig.
Svenssonaffären har onekligen fått många att tänka till. Både MSM och dina kritiker på Svenssongalaxen klandrar dig för att du skrivit om Breivik. Det är inte dina analyser som stått i centrum, ordmärkeri och citat ur kontext betraktar jag som bisaker, utan att du öht dristat dig till att analysera. Först blev jag förbryllad, vilken bisarr anklagelse! Applicerat på Förintelsen implicerar denna moral att både Irving OCH Lipstadt syndat. Några sådana fördömanden har åtminstone inte jag hört. Så vad är skillnaden?
Jag tror att skillnaden är denna: det finns en Förintelsemyt men det finns ännu inte en Breivikmyt. Med Förintelsemyt menar jag inte att "Förintelsen är bara en myt", jag menar det sätt på vilket Förintelsen har en tydlig plats i vår moderna världsåskådning, vi vet vad får/bör/ska säga och tycka osv. Samma sak kan sägas om tex 9/11.
Så länge det inte finns en Breivikmyt är alltså Utöya massakern minerad mark oavsett från vilket håll man närmar sig det hela. För att fortsätta med Förintelseanalogin, föreställ dig en bloggare som fått sparken pga Förintelseförnekelse. Vi vet exakt vad som skulle hända. Vi vet vilka som hade fördömt honom men vi vet också, och det här är intressant, vilka som omedelbart rusat till hans försvar. Det är talande att så få tagit dig i offentligt försvar, det antyder något om den förvirring som råder. När det inte finns en Myt, inga spelregler, vet man inte heller på vilket sätt man kan bryta mot dessa.
Hur som helst har du nu avlossat det första skottet i slaget om Breivikmyten, den knallen kommer eka lika länge som skottsalvorna på Utöya.
@IPK: det är sant att "Breivik" i stort ännu är jungfruelig mark. MSM har avstått från att öht ge sig in och analysera dådet. Det har istället fallit på bloggosfären, på sådana som jag. Jag är rätt ensam i Sverige och Norden att vistas i denna gråzon, men i utlandet är djupa analyser av Breivik rätt vanliga, som denna av Steve Sailer. Alltså analyser av konservativa som får slåss med avgränsningarna; de säger inte bara "Breivik sucks" och höljer sig i rättfärdighet. De utvinner nyanser ur problematiken.
Gällande frånvaro av folk som tar mig i försvar; två motpolsbloggar har dock skrivit om mig, Solguru och Gudomlig Komedi. De noterar gråzonskaraktären av det hela men är i huvudsak positiva. Så det är inte "helgrått i gråzonen", ett narrativ börjar utkristalliseras. Jag går in i zonen och lyser upp den med en liten blå lampa.
Gammelmedia är verkligen föraktansvärd.
Du har redan gett dig på Breivik, så det är kanske lika bra att fortsätta på det inslagna spåret? Det är hursomhelst en möjlighet. Min åsikt är att en bok om Breivik kan bli intressant om den skrivs taktfullt, med tanke på offren och deras anhöriga som ju bor i vårt grannland, men samtidigt utan sjävrättfärdigt moraliserande. Om en Exponisse försöker sig på saken blir det förutsägabart och ointressant. Vi vet redan vad han kommer att skriva. Om å andra sidan en riktig breivikanhängare gör ett idolporträtt så blir det också förutsägbart och ointressant och dessutom smaklöst.
Just my 2 cents.
Den där Anna är vidrig!
Ja, Stryparn, MSM:s representanter har en del att svara för. Men man får hålla en saklig ton, annars blir man inte inbjuden att närvara i framtida debatter. Lät säga att jag respekterar Mittnytt, det är ett spel detta där man ger och tar slängar.
Nordbo: en bok om Breivik, den idé har framförts även av Gotiska Klubben. Men jag tror ämnet är för hett för dem som delar en tolkning som min, dvs inte ens högern vill ge ut Breivikbok. Vänstern anser Breivik ointressant, de vill bara ha demonisering och en dylik demonologi kan jag inte skriva. De får fråga någon skräckförfattare, kanske Anders Fager eller Pål Eggert...?
Hej Svensson!
Tänkte du kunde vara intresserad av denna danska kommentar (Galskabens nutidshistorie), den enda vettiga jag läst i ämnet hittills:
http://www.sappho.dk/galskabens-nutidshistorie.htm
Möjligen har du redan läst den, annars är den ett utmärkt flankstöd!
Bästa hälsningar
Konrad Gunnarsson
Om denna Sappho är den som Pappans Murslev hade länkad en gång så har jag nog läst den. Men jag ska kolla.
Så tack för flankstödet. Det är flera än jag som gett sig ut i gråzonen och försökt analysera Breivik.
Bäste Svensson,
En molande känsla gör sig då och då såpass påmind att jag känner att jag borde skriva det här, trots att det kommer att få karaktären av ett oombett råd:
Det kommer att ligga dig i fatet, hur man än vrider och vänder på det, om du utnyttjar den lilla uppståndelsen kring dina breivikskriverier och avskedandet för att lansera din person och dina konstnärliga alster. Det kommer att förminsta både breivikanalyserna och din person med vidhängande litterära produktion. Du kommer -- befogat eller inte -- att uppfattas som en smula patetisk, en rättshaverist som ser en chans att äntligen bli Kändis.
Det vore synd, tycker jag. Både på den viktiga fråga (om Breivik) du lyfter fram, på din person och på dina skönlitterära texter. Hoppas du orkar hålla din person i bakgrunden. Det hela blir SÅ mycket mer intressant och tillgängligt då!
I bästa välmening,
Pappan
Om du vill få möjlighet att på något sätt uttala dig offentligt om saken lär väl Newsmill vara en bra början.
Jo ja Pappan, det kanske är så att det räcker nu med den här affären. Man ska aldrig säga aldrig, det kan komma ny input. Men visst, jag har inget emot att lägga det här till handlingarna.
Min person åsido, Flashbacktråden var befogad, den belyste frågor om tryckfrihet, om hur höger- och vänsterterrorism behandlas i media, om arbetslivsjuridik och annat. Diskussionen om "värdegrund" är viktig: värdegrundsdokument är diktatoriska påfund, det öppnar upp för godtycke i myndighetsutövning. För godtycke, ty WILLKÜR, eller frånvaro av dylikt godtycke, detta var enligt Kant kännetecknet på ett fritt samhälle.
Sverige är idag inte ett fritt samhälle och värdegrundsargumentet i kickandet av mig är ännu ett exempel på det. Jag är ett symbolfall och kan inte helt tiga om detta ärende. Målsättningen är nu att låta denna affär träda i bakgrunden men helt ignoreras kan den inte. Jag är medveten om överexponering, överdriven egoboosting och risk att framstå som löjlig om jag mjölkar mer ur denna skitsak än som går. Men jag kan ju inte heller ta det för långt åt andra hållet och tiga om allt som rör min person. Jag är nu en mer offentlig person än nyss och då råder andra lagar.
Med insikt om att jag fortfarande är en okänd person för majoriteten, med insikt att jag bara är en bloggare bland tusen, ska jag nu fortsätta blogga -om Gud så vill. Jag förbehåller mig rätten att blogga om vad som helst, inklusive mig och mitt. Konsolidering är ordet för dagen. "Efter segern, spänn hjälmen hårdare om huvudet" som japanen säger.
Krigarens vila, men med skölden på bröstet och handen på svärdet, det är vad som gäller nu.
@Solguru 20.07: jag har funderat på Newsmill. Vi får se om "affären riskerar att kallna" eller om det är tvärtom, att tiden arbetar för mig även om det hela lugnar ner sig nu. Minns även Churchill: hämnden avnjuts bäst kall... Målet nu är att fundera över julhelgen på en sådan artikels upplägg.
Finns det något glasklart principiellt att fånga i en Newsmillartikel, om jag kan vidga perspektivet bortom "högerradikaler missgynnas" till något generellt för en bredare krets av regimkritiker, à la Assanges Trafalgar Square-tal, då ska jag skriva den. I annat fall låter jag det bero och sparar denna affär som ett fint minne, en fjäder i hatten och ett ess i rockärmen, lagom att spela ut i något stiligt sammanhang. Dess största värde ligger i antydningen och i vokabulären ("brunpixling"), samt i mönstret för hur Makterna betedde sig. Om en ensam bloggare är så viktig att svartmåla då måste jag vara något på spåren.
Jag tycker att pappans råd är bra.
"Nothing can temper the spirit of a warrior as much as the challenge of dealing with impossible people in positions of power".
rim
Tack rim 15.32. Jag tänker även: "Whatever doesn't kill you makes you stronger" - Nietzsche.
Eftersom jag skrivit om dig bör du väl få veta det:
http://kapitel109.blogspot.com/2011/11/annu-ett-offer-for-asiktsfortrycket.html
@109: tack för länk. Jag håller på att samla fler länkar till dem skrivit om mig.
Dock läser du mig för snålt. Jag har tydligt tagit avstånd från våld. Även i "Breivik var för otålig". Jag förespråkar fredlig, metapolitisk verksamhet. Att jag sedan går vidare och analyserar olika aspekter på dådet kan inte ses som stöd. Det är vanligt i utlandet att folk skriver om Breivik, analyserar och tänker, och inte bara höljer sig i självrättfärdighet efter ett fördömande.
Jag tar avstånd från sinnessjuka mord. Detta skrev jag 2/8:
"
77 människor har ljutit en våldsam död. 77 människor har stupat, mördats. 77 människor har ryckts bort från livet av en galning.
Jag kommer osökt att tänka på Clannads låt, temat till TV-serien "Harry's Game". Den sjungs på iriska men jag har alltid tolkat refrängen som mourn the dead, "sörj de döda". Det är i alla fall vad man måste göra nu, sörja de döda. Clannads låt är för sin del mycket suggestiv. Den måste höras, kan inte beskrivas."
Här är inlägget. Jag tar helt avstånd från terrorism. Med det sagt, ditt inlägtg där du skärskådade Tännsjö var intressant. Denne utilist och vänsterpartist fördömde såklart terrorism bara för att den är ineffektiv. Man tar sig för pannan.
Heder till dig - redan Voltaire uttryckte sin mening - men i Sverige har mediaklimatet försämrats allt mer
Tack Anonym 1722. Och det är detta medieklimat, detta sentiment vi ska ändra på. Det skapas av människor, det är inte något giftigt moln från yttre rymden som plötsligt svept in oss i sina dunster.
Det är ju uppenbart att Mittnytt har begått ett misstag i den här historien, och det var att överhuvud taget publicera nånting alls om herr Svenssons blogg.
Alltihopa är ju bara svammel, och naturligtvis inget hot mot vare sej Demokrati eller nånting annat.
Jag tror att dom har insett sitt misstag och försöker minimera pinsamheten med att försöka tiga ihjäl det hela.
Generellt är det ju inget demokratiskt problem att Mittnytt eller andra media väljer att inte publicera knasbollar, i annat fall skulle det ju spåra ur helt, landet är ju fullt av självutnämda tänkare med tveksam psykisk hälsa som gärna skulle få några minuter i TV, det skulle ju bli freak show de luxe om man släppte in dom.
/Anonym 10:53
@ Svensson: Jag kan inte riktigt se ett entydigt avståndstagande från all sorts terrorism i det du skriver. Men för mig är det egentligen oväsentligt, då jag tror att alla människor under vissa extrema omständigheter kan vara beredda att stödja terror som kampmetod - åtminstone så länge oskyldiga civila inte är huvudmålet. Problemet som jag ser det är bara att vissa kräver mindre extrema omständigheter och mindre förbehåll än andra för att stödja terror, liksom att de bedömer terror väldigt olika utifrån var på den politiska skalan terroristen befinner sig.
Kapitel 109 skrev: "Jag kan inte riktigt se ett entydigt avståndstagande från all sorts terrorism i det du skriver." Jaha, men det där är en fråga om stilnivå. Och om att inte behöva upprepa det man skrev för 30 inlägg sedan.
Jag började kommentera Breivik i slutet av juli. I ett av de tidiga inläggen skrev jag till exempel:
"77 människor har ljutit en våldsam död. 77 människor har stupat, mördats. 77 människor har ryckts bort från livet av en galning.
Jag kommer osökt att tänka på Clannads låt, temat till TV-serien "Harry's Game". Den sjungs på iriska men jag har alltid tolkat refrängen som mourn the dead, "sörj de döda". Det är i alla fall vad man måste göra nu, sörja de döda. Clannads låt är för sin del mycket suggestiv. Den måste höras, kan inte beskrivas.
Sorg och vrede svallar efter attentatet. Något liknande dåd kan jag inte åminna mig i Nordens historia. Ett massmord, ett planerat dråp av över 70 personer. I fredstid var det länge sedan ett sådant dödande förekommit på våra breddgrader.
Dådet är exempellöst."
Så lät det den 2 augusti här på bloggen. Detta sentiment är för mig underförstått när jag skriver om Breivik, terrorism och allt. Man ska som skribent inte behöva klavbindas av sådant, ska inte behöva länka tillbaks till detta hela tiden.
Som du antyder på slutet av din kommentar 109, högerpersoner som jag granskas hårdare när de behandlar terrorism, även om vi fördömer den; den Tännsjö du citerade på din blogg ses som en samhällets stöttepelare, även när han godkänner terror som metod. Detta syndrom lär vi få leva med länge men jag tänker göra mitt för att förändra det.
Själv stöttar jag Breviks samhällsanalys, så långt jag nu läst den (vilket iofs inte är så mycket). Vi är många som väsentligen instämmer i Breviks analys, men tar avstånd från våld!
Inget konstigt med det.
Svenska journalister är ett dumt pack som inte ens värnar yttrandefriheten! Tvärtom ägnar dom sig åt förföljelse av oliktänkande! Fruktansvärt!
@Klarspråket: den danska sajten Sappho skrev ungefär, "Breiviks dåd var 100% sjukt, hans analys var 100% korrekt". Sådant skulle man inte våga säga i det här landet.
Jag hittar inte stället nu men här är iaf Sappho.dk:s hela Breiviktråd. En mycket klarare analys än vad man ser på motsvarande svenska sidor: en konservativ tankesmedja som vågar ta i den heta potatis Breivik är.
Vad gäller (svenska) journalister så står de för det diktatoriska elementet i vårt styre. Det monarkiska står kungen för. Det exekutiva står regeringen för. Det demokratiska står Flashback för...!
Skicka en kommentar