Afrikanisering

Rättegången mot Schibbye och Persson fortsätter idag. På plats i rättegångssalen är även en representant från USA:s ambassad, Ian MacKenzie. Enligt DN säger han: "Det är viktigt för USA att närvara vid en rättegång som handlar om pressfrihet." Och det, mina vänner, är kvalificerat hyckleri. Schibbye-Persson har tagit sig in i Etiopien illegalt med hjälp av en väpnad grupp. Vad skulle hända en person som försökte sig på något liknande i USA? Enkel biljett till Gitmo såklart. Terroriststämpel. Så kära USA, anklaga inte Etiopien för att nyttja denna stämpel när ni själva använder den på allt och alla. Schibbye-Persson har hamnat i en tajt sits, mer här och här,men en amerikan som i sammanhanget babblar om pressfrihet - tillåt mig skratta. dn dn dn dn exp exp exp svd svd ab ft

Schibbye-Persson sitter fängslade i Etiopien. Etiopien ligger i Afrika. Härmed ett OT-inlägg om Afrika. Det är dock inget marginellt bidrag, någon randanmärkning. Afrika är ju så inne idag. Vi lever, kan man säga, i afrikaniseringens tidsålder. Historien ska revideras för att höja afrikanerna, de svarta folken. Ett rimligt intresse för denna kontinent är OK, det finns mycket intressant i negritude och afrikansk särart, men ibland löper forskarna amok och då måste man få påtala det.

Några exempel:




1. Nefertite

År 2003 fick en manipulatör för sig att revidera bilden av den egyptiska prinsessan Nefertite. Hur? Hon blev då, kan man säga, en aning för välutrustad labialt. Dvs: hon fick för tjocka läppar. Jag har inget emot fylliga läppar per se men detta var en falsk bild. Man gjorde det antagligen med motivationen ”Egypten ligger i Afrika = negroida folkslag”. Men det är fel här, inte en siffra rätt. Dels så har Nordafrika historiskt aldrig haft bantufolk eller andra subsahariska, "typiska" afrikaner; egyptierna igår och idag är skilda från afrikaner söder om Sahara etniskt (även om förstås blandformer finns). Dels så var Nefertite strängt taget inte egyptiska, hon var en mitanniprinsessa, alltså indoeuropé. Mitanni var ett ariskt rike i centrala Mellanöstern. Dess språk var besläktat med sanskrit och fornpersiska.

Nefertite var vit/arisk/indoeuropeisk. Så de sedvanliga bysterna av henne med smala läppar, höga kindknotor och smalt ansikte torde vara de historiskt korrekta i sammanhanget.

Rekonstruktionen av den labialt fylliga Nefertite gjordes annars på grundval av en mumie man tror är henne. OK, det är en vedertagen teknik. Bland annat har vi gjort något liknande i Sverige med Birger Jarl. Men gällande Nefertite så är läpparna ren gissning, det är svårt att veta hur sådana ser ut på basis av skelettet. Hon ser ju i övrigt helt arisk ut så läppjobbet är precis vad det är, en projektion av en 2000-tals-Lolita som sprutat silikon i läpparna för att se ut som en Hollywoodbabe. Man kan skratta åt det här men jag ser det som historieförfalskning av värsta sort. Länk




2. Moses

Ännu ett felslut på linjen ”negroida egyptier” såg jag i någon rätt ny dokumentär om Moses. Så klart var han spelad av en afrikan, återigen enligt felslutet ”Egypten = Afrika = negerland”. Negroida skådisar är iofs ett ärevördigt släkte. Jodå, det är de, så kom inte och ge mig några billiga motargument tack. Men att casta dem som Moses stämmer inte med verkligheten.

På 1990-talet kom den tecknade filmen ”Prinsen av Egypten” om Moses. Här hade man dock vett att rita honom som en mer heroisk jude/semit/egyptier. Ibland får vettet trots allt råda.




3. Thor

Svarta skådisar som är felcastade: hit hör även Heimdall i ”Thor” (2011), en Marvel-film för vita duken. Och Heimdall gestaltas av en afroamerikan. Nu är denna ”Thor” i sig redan en amerikaniserad skapelse, ursprungligen en tecknad serie från 60-talet med starka sf-element; den har föga att göra med Eddan, susande skogar och nordism så jag retar mig egentligen inte så mycket på det här.




4. Svart Athena

”Svart Athena” (Black Athena), Martin Bernal 1987). En akademisk monografi som försöker visa att all grekisk kultur kommer från Västasien och Nordafrika. Visst har stora influenser kommit från Asien – ”ex oriente lux” sa man redan under antiken – men detta med Afrika är problematiskt. Det rör sig nämligen endast om EGYPTISKT inflytande. Och, som jag visat ovan, Egypten är inte svart-Afrika.

Att grekerna influerades mycket av detta gåtfulla Egypten är vedertaget. Och Egyptens alla mysterier är ännu inte kartlagda. Men Bernals bok övertolkades och gav afro-akademiker alltför mycket vatten på sin kvarn. Men alltså: grekerna hade som sagt inte fått något från de svarta. Grekerna var indo-européer influerade av Västasien.




5. Högkulturer

Dokumentär om Afrikas högkulturer. Tidigare i år körde Kunskapskanalen en dokumentär om Afrikas högkulturer. Nog finns det saker att ta på här men låt oss konstatera det, det är i Egypten (som är en kultur för sig, se ovan) och Östafrika (som i det afro-semitiska Etiopien med sin kristna kultur) som kulturen blomstrat, övriga afrikanska imperier är förhållandevis omärkliga. I ett avsnitt av serien betraktade man djupsinnigt några ljudande stenar, stenblock i en öken som om man slog på dem gav ifrån sig toner: storögd förvåning hos programledaren, detta är verkligen fantastiskt!

Historien för Afrika söder om Sahara är nog intressant men några högkulturer uppstod inte där i forntiden. Jag avstår från att spekulera i varför.




Coda

Bara så att vi är överens: jag har inget emot de svarta as such. Jag behöver här inte dra vad jag gillar i svart kultur; mina skivbackar är inte etniskt rensade. Den svarta kulturen i musik, film mm har sin plats. Idag är dock klimatet felvänt, svartafrikas plats i fornhistoria och antik har blivit felproportionerad. Man har tagit på sig äran för Egypten och Greklands blomstring.




Relaterat
Science fiction från höger
"Actionism" -- presentation på svenska
Ett rike utan like (2017)
Svensson: biografi
"Eld och rörelse" åter tillgänglig
Redeeming Lucifer
Det röda massanfallet
Trotylstorm i öster (2018)