Reflektioner på Sveriges nationaldag 2011

Jag har inte för vana att parallellposta. Idag gör jag dock ett undantag. Detta "Tal på Sveriges nationaldag" publiceras samtidigt på Rent Principiellt och Gotiska Klubben.

Det är nationaldagen idag. Från norr till söder firas denna på officiellt vis. Hur då? Ja, antagligen genom att låta en i Sverige inflyttad afrikan hålla tal om hur fint Sverige är som låter främmande folk flytta in. Så lär det bli i Gällivare i år enligt Politiskt Inkorrekt. Dock ska väl personen även nämna att Sverige måste bättra sig också, man behöver ge alla invandrare fina jobb, nu, direkt!

Detta är sådant vi får oss till livs på nationaldagen: invandrare läser läxan för oss. Som lök på laxen bestås vi kurdisk folkdans och utländsk, exotisk mat.

Detta är verkligheten. De flesta svenskar bara skakar på huvudet och ler snett åt detta. Inget smäller näven i bordet och säger: detta är absurt! Detta är en förolämpning? Varför kan vi inte på Sveriges nationaldag få fira Sverige och svenskhet?

Nåväl, om ingen annan gör det så gör jag det. Jag drämmer näven i bordet och säger: det räcker nu. Idag är det vår nationaldag, den ska ägnas Sverige och svenskar…!

Det är vad jag ska tala om också. Sverige och svenskheten, vad som är typisk för den. Nyss samlade jag nyckelord till en lista för vad som är typiskt svenskt. Jag fann ord som chosefri, eftertänksam, lågmäld, naturvän, tålmodig och rakryggad. Man kan även nämna fridsam, händig och flitig. Ja min själ: händigheten och arbetssamheten är nog det bästa. Vi är ett tålmodigt, driftigt folk som byggt upp detta land från Hedenhös dagar. Våra förfäder har brutit mark och odlat upp vildmarken till kultur. Vi har fällt träd och timrat hus av dem, vi har brutit sten och murat städer av dem. Vi har skapat industrier och skapat världberömda produkter. Och nu har det kommit därhän att detta inte är värt något. Ideellt är ”Sverige” och ”svenskt” ord man inte ens får nämna. Det är så sjukt så klockorna stannar.

Man får inte hylla Sverige och omhulda svenskthet. Varför? För då uppstår RASISM, då FÅR SD VATTEN PÅ SIN KVARN. Nåväl, det politiska åsido så hyllar jag här Sverige oförblommerat. Jag är stolt över att vara svensk, glad över kunna att resa runt i mitt land och se kyrkor, byar och gårdar som mina förfäder byggt och vårdat genom århundradena. Jag är stolt att vandra i samma skogar som mina förfäder, stolt över att tala samma språk som Tegnér och Heidenstam, Sten Selander och Erik Gustaf Geijer.

Detta är Sverige. Jag är svensk, jag ber inte om ursäkt för det. Detta är Sveriges nationaldag då vi hyllar svenska traditioner, svenska dåd, svenska märkesmän- och kvinnor. EN dag om året må svenska sången ljuda, må svensken ta sig en svängom i gammal stil. Men nej, detta förvägras oss idag av plutokrater och kosmopoliter. Och det är ”våra egna” som förvägrar oss det – etniskt svenska politiker som är rädda för att om de inte gör det blir det nationalfascism eller värre...!

Så tycks de tänka. Men vi andra, vi som gillar Sverige, vi lyder inte till detta. Vi hyllar vårt land även om det har en misstänksam klang i de finare salongerna. Vi sjunger gärna Du gamla du fria, vi kan hissa en svensk flagga med kärlek. Vi tar elitens skepsis med ro – med kärlek! För vi gillar detta land, vi älskar det. DEN känslan rår ni aldrig på, ni hatiska kommunpolitiker som förstör Sveriges nationaldag med orientalisk folkdans, kebab och tal om Sveriges förmenta uselhet. Ni har gjort ert, ni kan gå nu. Man kan inte bygga en politik på hat. Men det är vad ni gör. Vi sunda svenskar däremot gillar Sverige, älskar att höra om våra förfäders bedrifter, gillar att dra med handen längs en vägg som de timrat och målat faluröd. Vi lyssnar till samma lövsus som de hörde en gång, hör samma vattenbrus som de lyssnat till, ser samma slags moln dra förbi på himlen. Vi är ETT FOLK och det kan ni inte ta ifrån oss.




Relaterat
Science fiction från höger
"Actionism" -- presentation på svenska
Ett rike utan like (2017)

(Prins Eugen, "Det gamla slottet", 1893)