tisdag 29 april 2014

Jordkrönikan, del 4: Egypten

Äventyret fortsätter. Här kommer del 4 av min esoteriska följetong. Den handlar om människans hemliga historia. Det är kontroversiella teorier. Så du som ogillar sådant, du uppmanas sluta läsa här.

Index till alla delar




Drunvalo Melchizedek är en amerikansk författare. I ”The Ancient Secret of the Flower of Life” (del 1, 1998) berättar han ett och annat om den äldsta jordhistorien. Bland annat om Egypten.

I detta avsnitt tänkte jag följaktligen se på vad Melchizedek säger om utvecklingen i det forntida Egypten, med lite utstickare till Sumer och andra platser. Det rör sig om tiden från cirka 10.000 fvt till år 0 och Jesu födelse. Melchizedek anger källan för huvuddelen av sin info som Thoth, den uppstigne mästare som även en sådan som Pythagoras uppgav som guru. Pythagoras kallade Thoth för Hermes. Och att Thoth var denne ”Hermes Trismegistos” är vedertaget inom esoterismen.

Atlantis gick under för 12.000 år sedan. 6.000 år efter det startade Thoth civilisationen på nytt i Egypten [Melchizedek 1998 s 30]. För att höja mänskligheten efter Atlantisundergångens fall skapade Thoth och hans vänner ett Kristusmedvetandefält: "The Christ consciousness grid holds the Christ consciousness for the planet, and if that grid isn’t there, we can’t reach Christ consciousness.” I detta fält ingår tempel och artefakter som Gizapyramiden, Chichen Itza, Teotihuacan och Ales stenar. Och idag, år 2014, kan vi sägas ha uppnått detta Kristusmedvetande. Tack vare fältet ifråga och tack vare att vi velat vandra mot Ljuset.

Och tack vare Kristus. Melchizedek nämner detta i ämnet Kristus, i aspekten manlig respektive kvinnlig energi – och barnets energi, som är en neutral energi. Det ses i triaden Isis, Osiris och Horus; och det ses i triaden Maria, Josef och Jesusbarnet. På jordens Kristusnät står annars Egypten för fadern, dvs för manlig energi, Yucatan och södra Stilla havet står för moderns kvinnliga energi, och Tibet står för barnets neutrala energi. [ibid s 118]

När Egyptens civilisation blommat ut gav Thoth sin kunskap till Pythagoras så att denne kunde starta den grekiska civilisationen. Pythagoras sa själv, oberoende av detta moderna narrativ av Melchizedek, att han av Thoth leddes under den stora pyramiden där han fick lära sig geometri och ontologi. Thoth kallade sig som antytt Hermes i den grekiska kulturen. Thoth lärde även upp Abraham, den semitiske patriarken. Hermes/Thoth blir därigenom det formella ursprunget för många religioner; genom diverse lärjungesuccessioner lärs sådana som Platon och Zarathustra upp. Detta är teorin om ”prisca theologia”, att alla religioner har samma ideella kärna (lat. priscus, (jfr primus), urgammal, uråldrig, forntida, gammal, ålderdomlig).

- - -

I sin bok framför Melchizedek en del allmänt intressant, esoterisk fakta. Som på s 53, där det nämns att naturfenomen som ordnas i tretal inte är en slump. Hit hör triader som elementarpartiklarna neutron, proton, elektron; grundfärgerna blått, rött, gult; tid, rum, materia; alltsammans ett slags heliga treenigheter. – Spiralen sägs vidare vara alla sekvensers urform. Och på s 57 sägs att vårt solsystem är knutet till Siriussystemet. Vi rör oss runt ett gemensamt centrum, spriralformigt åkande tillsammans genom rymden. Detta har även betydelse för mänsklighetens och civilisationens historia. – ”The spiraling motion of the two Sirian stars just happens to be identical to the geometries of the DNA molecule, according to an Australian scientist.” Som ovan, så nedan...!

Jag återger som sagt allmän esoterica av Melchizedek nu. Snart kommer jag till utvecklingen i Egypten. – En oerhört slående upplysning, med science fiction-lika kvaliteter, både plausibel och fantastisk, är denna: vi människor gifter oss i par för att spegla solen, som består av det enklaste grundämnet väte, som har en proton och en neutron. På en värld med sol av helium (två protoner och två elektroner) gifter man sig däremot à la två män och två kvinnor. Den gamla solen Sirius B, som är en vit dvärg bestående av germanium, har för sin del ett system med 32 i äktenskapsekvationen [s 89].

På s 82 ges en fotnot, med hänvisning till Zecharia Sitchin (”The 12th Planet”, ”Lost Realms”, ”Genesis Revisited”) kring hur gammal människan är. Sitchin säger att människan levat på planeten Jorden i 300.000. Thoth och Melchizedek säger: 200.000 år. Oavsett det fanns det andra arter som bodde här före det, som jag visade i kapitel 1. Där sa jag även att människans kosmiska ursprung går 6 miljoner år tillbaka i tiden. – Mer Sitchin-material som återges är detta (Melchizedeks ord):
[The Sumerians] knew exactly what it looked like to approach our solar system from outer space. They knew about all the outer planets, and counted them from outer to inner, as though coming in from outside the solar system. Just as the Dogons showed on the cave wall, the Sumerians described the relative sizes of different planets and described them in detail, as if they were actually passing them in space – what they looked like, the water on them, the color of the clouds. The whole experience was described 3.800 years B.C.!

[s 83]

- - -

Jag övergår nu till utvecklingen i det forna Egypten.

Melchizedek påstår häpnadsväckande saker om denna kultur. Som att det egyptiska templet Abu Simbel med sina kolossalstatyer arbetade med levande modeller. Statyerna avbildar den sanna storleken hos statyernas förebilder: jättar, 60 fot långa, enligt Melchizedek ”varelser på femte nivån”. Vi moderna människor är i så fall på andra nivån. Detta sägs på s 119. På följande sida sägs att tredje och fjärde nivåns varelser, även de avbildade i Abu Simbel, fått sig något lägre statyer, 16 resp 35 fot höga. Men lika fullt autentiskt avbildande förebildernas höjd...! -- Visst låter det otroligt.

På s 121 sägs mer om jättar, samt om de nyss antydda fem nivåerna (egyptiska faraoner hade fem namn, motsvarande dessa fem medvetandenivåer). – Sumer och Egypten började som civilisationer på avancerade nivåer 4.000 f Kr. Sedan degenererade de. På s 122 nämns hur egyptierna och sumererna verkar få en boost av kunskap i ett enda steg (skrivkonst, hydraulik etc.). För att förklara detta talas om precessioncykeln på 25.920 år. Atlantis sjönk halvvägs genom denna, efter 12.500 år, vilket var samtidigt som syndafloden, vilken i sig skedde pga. nedsmältning av istidstäcken. Folk var i dåvarande läge i cykeln mentalt tröga så Thoths (egentligen hans son Tats) brödraskap fick vänta tills tiden var mogen. Mogen var den när tusentals år gått (6.000), och då kunde de ge en människa avancerad kunskap. Då skedde en utvecklingsmässig boost, en ”stair step-evolution”, så som även moderna forskare noterat hur Egypten och Sumer avancerade -- från barbari till tämligen avancerad kultur i ett svep.

Vad hände sedan då? Ja, på s 123 säger Melchizedek att utvecklingen i Sumer leddes av nefilim, detta var modersaspekten i sammanhanget (Enki och Enlil var cassiopejaner enligt Sitchin). Utvecklingen i Egypten leddes av sirianer, fadersaspekten. Sumer och Egypten började enligt Melcizedek utvecklas exakt samtidigt; skolvetenskapens startsiffror ”3.800 f Kr för Sumer, 3.300 för Egypten” är antagligen fel, framhåller han.

- - -

Egypten är alltjämt fokus för narrativet. Vad säger Melchizedek vidare?

Han säger vidare bland att att de äldre mastabapyramiderna är väldigt gamla, äldre än vad skolvetenskapen säger [s 124]. Och i kapitel 5 talas om ockulta symboler i egyptisk ikonografi; från början var de tydliga och distinkta, sedan urartade de. Och på s 127 talas lite off topic om skillnaden mellan att dö, återuppstå och stiga upp (begreppen dying, resurrection, ascension).

Egyptens historia hör ihop med Atlantis. Emigranter från Atlantis, varibland Thoth och hans vänner, grundlade den fornegyptiska kulturen (alltså på den tid som på fackspråk kallas "pre-dynastic Egypt", dvs. Egyptens kultur före de vedertagna 30 dynastierna som började med Menes). Bland annat byggde man Gizas stora pyramid med tankekraft, visualiserad på ett högre plan, men reverse engineered så att den i sin jordiska form skulle se ut att vara materiellt byggd. Detta är den originellaste förklaring jag stött på beträffande pyramidens hemlighet.

Atlantisbakgrund: på Atlantis nordligaste ö, Udal, fanns naacals mysterieskola, ledd av Ay och Tiya, ett lemuriskt äkta par. Osiris var här en god elev: han blev odödlig redan då. Detta föranleder Melchizedek att berätta Osirislegenden. Han förklarar dess innebörder med medvetandenivåer: liv 1, primitiv – dödad, separerad från sig själv som vi nutidsmänniskor – ihopfogad, vilket var lika med odödlighet. Att övervinna döden blev temat för såväl atlantisk som egyptisk religion [s 129].

Strax efter detta sägs att atlantider mindes allt de själva gjort samt vad andra gjort; det sistnämna kan kallas transpersonellt minne. Dagens australiska aboriginies sägs än idag ha sådant transpersonellt minne: allt som händer en i stammen/folket händer immanent alla. Detta kan beskrivas som drömtids-attityden, vad Miguel Serrano skulle kalla att medvetet ha kontakt med astralvärlden. – Thoth uppfann skrivkonsten för att hjälpa folk minnas. Minneskonsten degenererade nämligen vid denna tid.

Kroppens 42+2 kromosomer styr allt, säger Melchizedek, och då inte bara kroppen utan allt i universum. Och de egyptiska gudarna är i antal med mera förknippade till kromosomerna, ett system användbart för ascension och upplysning. Tat-brödraskapet lärde även att det fanns EN gud. Denna lära fördunklades så -- men den kom, under 17,5 år under den 18:e dynastin 1500 f Kr, åter till synes i Akhenatons lära. Akhenaton och Nefertite alstrades för övrigt av Ay och Tiya [s 134].

Akhenaton lärde om EN Gud. Det åskådliggjordes genom att hänvisa till solen, för att dåtidens människor skulle förstå. Akhenatons lära om solen som livgivare, skänkaren av det allnärvarande prâna, symboliseras ikonografiskt av solen givande små ankh-kors. Detta är inbegreppet för evigt liv från solen – Nacaals införde Atlantis nationalblomma lotusen i Indien. Nacaal-brödraskapet fanns i Indien före Buddha (möjligen visat i sanskritordet nâka, m, himmel, smärtfri plats?). I Egypten symboliserade lotusen just Atlantis.

- - -

Melchizedek framför som sagt mycken förbluffande information om det gamla Egypten. Ta bara s 137-139, där det talas om fysiska abnormiteter hos Akhenaton, Nefertite och deras barn; de hade väldigt långa skallar. Det kan även ses på den bevarade mumien av farao Tutankhamon (1.300-talet fvt): bakhuvudet är väldigt utdraget. Det sägs bero på deras anor från Sirius. Det är på s 140-141 som faraonernas så kallade sirianska skallar gås igenom. Sirianska ättlingar som faraonerna sägs vidare ha haft två hjärtan eftersom Sirius är en dubbelstjärna (Sirius A och Sirius B). Och eftersom vår sol är en enkelstjärna har vi människor bara ett hjärta. Tro’t den som vill...

Från det undergående Atlantis räddade sig som sagt nacaalerna till Egypten. På s 142-43 nämns att vissa nacaaler även begav sig till Peru och Tibet. Och även där finns spår i populasen, än idag, av avlånga jätteskallar som dem i Egypten. Att ha evigt liv, som nacaaler som Thoth, innebär annars att man kan lämna sin kropp när man vill, annars vore man ju fångad. En varelse med evigt liv har ett kontinuerligt, obrutet minne av sina liv. – Egyptens historia: faraonen Seti I tog över och raderade Akhenatons insats, ungefär som Kristi gärning motarbetades på hans tid. Och Kristus sa ju, likt Akhenaton, att det essentiellt bara finns en gud.

Akhenaton levde och verkade på 1500-talet fvt. Han lärde ”allmänt prästadöme” (Gud finns inom dig, präster behövs ej). Detta kände sig Egyptens prästerskap utmanat av. – Melchizedeks slutsats om Akhenatons lära är denna: vi vill tillbaks till Gud, det finns kodat i vår DNA. Och det Akhenaton gjorde i sin missionerande livsgärning (tro på en Gud), var att få det hela kodat i Akashakrönikan, och därmed inkodat i vår DNA. Hans mission var framgångsrik även om hans lära kom att formellt utraderas av Seti I.

- - -

Kristus lärde som sagt om EN Gud, likt farao Akhenaton. En förbindelse mellan de två är denna: under sin 17,5-åriga regim skapade Akhenaton en mysterieskola med 300 medlemmar, 300 odödliga som förenades med Tatbrödraskapet. Efter en avsedd väntan på 850 år, till 500 f Kr, begav man sig till Masada i Israel och skapade det essenska brödraskapet. Än idag sägs Masada vara hemvist för detta brödraskap. De 300 bildade den inre cirkeln. Sedan fanns det en yttre cirkel med hang-arounds. Maria var en inre, odödlig, Josef var en hang-around. [s 144]

Maria och Josef alstrade Jesusbarnet interdimensionellt. Man gjorde det genom att meditera tillsammans och kalla ner själen ifråga, Logos. På samma sätt alstrade det lemuriska paret Ay och Tiya, i Egypten, ett barn, långt före det de alstrade Akhenaton och Nefertite [s 119]. Detta barn kan antas ha fört vidare esoterisk kunskap från föräldrarna för att låta den blomstra i Egypten. (Egypten står som sagt för faderlig energi, och det är genom fadern som informationen om Merkaban minns och återvinns. Lost legacy, regained.)

Ay och Tiya, i Egypten, alstrade alltså ett barn interdimensionellt. Denna akt gav alla tre odödlighet. Alla tre ska alltså leva än idag. Melchizedek har säkert träffat dem. Han uppger sig ju ha träffat Thoth. Vi andra kan ta del av Thoths visdom i ”The Emerald Tablets of Thoth”. Dessa Thoths smaragdtavlor är skrivna på hundra olika medvetandenivåer. Där kan man tala om mångfacetterat konstverk.

Nästa avsnitt avslutar denna serie.




Index till alla delar




Relaterat
Svensson: biografi
Eld och rörelse: fri pdf
Castanedas värld: en ordlista
Glädje
Templet Abu Simbel, Egypten

onsdag 23 april 2014

Jordkrönikan, del 3: Aspekter på den äldsta jordhistorien

Det är dags för del 3 av Jordkrönikan. Det hela handlar om människans kosmiska ursprung och jordens äldsta historia. Allt sådant som etablerad vetenskap förnekar.

Index till alla delar




Jag har hittills talat om människans ursprung (för 6 miljoner år sedan i Plejaderna). Och om den äldsta jordhistorien (om Hyperborea, Atlantis och sådant, se här). Nu blir det fler aspekter på den äldsta historien. Plus ett perspektiv fram till våra dagar.

Jorden sägs av tregreaterpicture (= TGP) vara speciell. Hon ska i universum kallas för ”Guds skyltfönster”: här finns allt samlat, här finns mångfald i landskap och livsformer. Själva variationen av öknar, skogar, djungler och hav, och fåglar, fiskar, insekter och landdjur, på en planet, sägs vara unik. Därför har många arter velat lägga beslag på henne och därför har det utkämpats så många strider om henne.

- - -

En märklig uppgift (på svenska sajten stgermain, "Perspektiv på den nya verkligheten") är att jorden i sitt inre har en singularitet från vilken hela vår galax ska ha vuxit fram. Därför skulle jorden vara så speciell, i sin roll som fokus för galaktiska makter sedan urtiden. Och denna egenhet kan vara anledningen till att jorden inte ödelades på samma sätt som Mars, Venus och Pax. Den sistnämnda, även känd som Tiamat, blev som sagt asteroidbältet efter en atomvapenexplosion för 500.000 år sedan. Och att dagens Mars och Venus är obeboeliga vet vi. Mars sägs dock ha haft en humanoid civilisation fram till för 65.000 år sedan. Mer om Mars' roll i jordhistorien här.

I det inlägg ni nu läser handlar det om planeten jordens särart. Inte bara jordens djurliv utan även dess flora sägs vara resultatet av utomjordisk aktivitet. Solrosor och majs sägs till exempel av TGP ha förts in här från kosmiska nejder, med rymdskepp, av aliens, arla i urtid. Jordens själ, Gaia, lever i "5d" (= femte densiteten, andligt avancerad), men negativitet har dragit ner hennes kropp i "3d" (= tredje densiteten, nutida materialism och dualism). Men nu går det uppåt igen. Moder Jords kropp och själ kommer att återförenas säger TGP.

Möjligen har detta redan hänt. Enligt resursen Matthew så ska Gaias själ alltid ha varit på 5d men hennes kropp, planeten, var från och med Fallet för 12.000 år sedan till och med 2011 i 3d. Men 11/11 2011 steg även planeten Gaia upp till 5d. Mer om detta här.

- - -

Vi lever nu i Vattumannens tidsålder. De föregående tidsåldrarna, Oxen, Väduren och Fiskarna, sägs ha varit till för själar för att få uppleva dualitet (mitt-ditt, kropp-själ, bra-dåligt, jag här, Gud där osv). Individen separerades från Gud och jorden själv separerades från universum. En karantän beslöts. Medlemmar i GF (= Galaktiska Federationen) fick inte ha närkontakt med oss utan skulle bara bevaka oss på avstånd.

När Atlantis gick under föll jorden ner i dov materialism. I andlig bemärkelse fördes jorden neråt i vibration. Det var alltså för cirka 12.000 år sedan (en halv precessionscykel). Och på detta sätt tog asuras makten över jorden. Alla dess innevånare blev deras slavar och egendom. De gjorde denna värld till sin autarki: varje rymdskepp som skulle hit måste ha specialtillstånd från asuras. Detta var grunden för den kosmiska icke-interventionsklausulen. Folk hölls nere, vi reinkarnerade i en evig serie och förslöades.

Förr kunde man slippa ur autarkin (förverkligad med "the quarantine" = karantänen) genom ascension, ett sätt att släppa bandet med alla fysiska, eteriska, astrala och mentala verkligheter där asuras kan agera. Framöver kommer andra sätt att lämna jorden att erbjudas. Karantänen kommer att hävas.

- - -

Men jag går händelserna i förväg. Jag har nyss nämnt asuras, med termer som ”Anchara-alliansen” och ”A-alliansen” som synonymer. De är därtill mer eller mindre synonyma till annunaki, som jag nämnde i del 1 och som nu alltså återkommer i berättelsen. -- Annunaki, denna humanoid-reptiliska hybridart, var bara en av Anchara-alliansens parter. De hade som sagt redan varit här för 200.000 år sedan och skapat människan. Annunaki blev så hegemoner på jorden för 12.000 år sedan, när Atlantis föll. Men samtidigt hade vi ju Thoth och hans vänner som ville hjälpa till att höja oss, visat i Drunvalo Melchizedeks redogörelse för utvecklingen på Atlantis.

Thoth och hans goda krets var i verksamhet. Men det var även annunaki. Annunaki ska ha kultiverat sitt välde över Mesopotamien efter Atlantis fall. 4.000 f Kr införde man nya teknologier vilket gav upphov till civilisationen. På zigguraterna man lät bygga visade man sig och lät sig dyrkas som gudar – och det såg man också ut som, denna mänsklig-reptiliska ras, över tre meter långa om inte mer. Man skapades själva genom mänsklig genetik från Sirius B och reptilisk genetik från Orion. Annunaki var underordnade Dracos reptilart.

Långt tidigare – för 100.000 år sedan – hade annunaki som antytt parat sig med jordiska kvinnor. Se härför 1 Mos 6: ”Då nu människorna begynte föröka sig på jorden och döttrar föddes åt dem sågo Guds söner att människornas döttrar voro fagra, och de togo till hustrur dem som de funno mest behag i.” Avkomman av dessa förbindelser blev halvgudar, långlivade sällar som grundade kungaätter. Det sägs att frimurare av 33:e graden måste komma från en sådan släktlinje.

- - -

Att manliga gudar (Guds söner, se ovan) parar sig med människor är även känt från grekisk mytologi. Även kvinnliga gudar är med och parar sig med människor (som gudinnan Selene med människan Endymion, och gudinnan Thetis som parade sig med människan Peleus vilket resulterade i Akilles, känd från Iliaden). Och även de grekiska gudarna ska ha varit annunakis. Om man då invänder att de aldrig uppträdde som reptiler, så är förklaringen att dessa annunakis har både ett reptiliskt och mänskligt DNA-paket som de kan skifta mellan. Även dagens avkommor av kungliga släktlinjer ska ha denna egenskap, att kunna skifta från reptiliskt till mänskligt DNA. Bara när de är upprörda eller tappar kontrollen skiner det reptiliska DNA:t fram.

Gudarna styrde människorna genom att blanda sig i deras affärer, antingen direkt (som i trojanska kriget) eller via allierade kungar. Eller via hemliga sällskap, som mysteriekulter (Isis-, Demeter- och Dionysoskulter) som sedan utvecklades till frimureri och annat. Men en motoffensiv mot sådant var ju, redan under antiken, uppträdandet av mästare som Buddha, Kristus och Hermes. Annunaki och andra maffiosis försökte sedan dra ner kristendomen i sin konceptuella kvicksand vid niceanska mötet 325, men Ljuset levde ändå vidare. Det är nämligen inkodat i människans DNA att vandra mot Ljuset och förena sig med Gud. Annorlunda uttryckt så är vår själ gjord av Ljus, så som jag sa i början av del 1. Eftersom människan har en själ söker hon sig automatiskt mot Ljuset.

- - -

Jorden var som sagt i karantän. Jorden var, på gott och ont, en region förbjuden för aliens att besöka. Negativa aliens bröt förvisso karantänen, men eftersom de negativa arternas aktivitet passade det dualistiska scenariot så lät Galaktiska Federationen (= GF) det hela ske. Negativism behövdes för att vi skulle utmanas andligt, utvecklas och höjas. GF höll i någon mån tillbaka oss (vi skulle visst inte få resa utanför jorden) men i övrigt så begränsade GF de negativa aliens inflytande om detta förstörde balansen alltför mycket.

Människan utvecklades från primitivt till mer avancerat, med hjälp av Uppstigna Mästare som Thoth och godsinta aliens. Vi kunde göra bra ifrån oss (skapa konst och musik) och sämre (kriga). Pengaekonomi och gudsbefriad vetenskap var sämre drag som kom att hyllas allmänt. Att vetenskapligt alstra fri energi är för sin del lätt idag (Tesla, nollpunktsenergi) men negativa grupper hindrar detta. – Jorden ska annars ha blivit känd som ”fängelseplaneten”; hit kom själar från hela universum för att spela ut sin dåliga karma. Och nu har detta i stort sett lyckats; vi är nu fria att ta nästa steg i utvecklingen.

- - -

De 12.000 åren efter Atlantis' fall var mörka. Men de hade sina inslag av Ljus, som egyptiska dynastier som försökte bevara atlantiska traditioner. Devas (= goda aliens, motsats till asuras) ska även ha intervenerat och skapat Kretas milda civilisation. Agartha- och Atlantis-nätverk ska dessutom ha gett impulser till den greko-romanska kulturen. Sedan kom Jesus, vars esoteriska ursprung är omtalat av Drunvalo Melchizedek (”The Ancient Secret of the Flower of Life”, 2000).

Elitklubbskrafter hämtar så, enligt uppgift, andromedansk förstärkning och förorsakar Roms fall och mörk medeltid. Agartha- och Atlantis-nätverket kontrar med renässansen 1000 år senare. Samma nätverk skapar upplysningen. Att sedan elitklubben co-optade denna rörelse är känt.

Blavatskys andliga offensiv 1875 var sedan ett sätt för Ljusets makter, som Uppstigna mästare, att verka. Planeten skulle väckas ur sin andliga slöhet. Modern esoterism tog sin början här. "Elitklubben" ska ha startat första världskriget som en reaktion mot detta. Och andra världskriget förbereddes av samma klubb 1937 för att åter förhindra väckelsen.

Tiden efter andra världskriget sågs GF intervenera med ufos och annat för att stävja kärnvapenutvecklingen. Människans månresa och nyandliga rörelser var av godo men mörkret stretade emot. Fenomenet Harmonic Convergence 1987 var dock en ljus tid: Sovjet började falla och kärnvapen skrotades. Och trots bakslag som 9/11 går Ljuset numera obevekligt fram.

Harmonic Convergence skedde för sin del 16-17 augusti 1987. Det var början på en era av fred enligt Mayakalendern, avslutande en serie av 22 cykler om 52 år, med summa 1144 år. 13 himmelska cykler gick från 843 till 1519. Då, med Cortes’ landning i Mexico 22 april, som var Quetzalcoatls återkomst, började nio helvetescykler, omfattande 468 år och slutande just 16-17 augusti 1987. Detta år såg som antytt genombrott i nedrustningen USA-Sovjet.
1987 började den 25-åriga nedräkningen till 2012. På midvintersolståndet 2012 började så en ny era av fred, varande i 5125 år.

I nästa avsnitt ska jag studera Egyptens historia.




Index till alla delar




Relaterat
Svensson: biografi
Eld och rörelse: fri pdf
Nollpunktsenergi och kristallteknik
Ett solrosfält i Spanien. Solrosen har utomjordiskt ursprung. Den teorin återges i detta avsnitt.

måndag 21 april 2014

Jordkrönikan, del 2: Människan, galaxen och jorden

Igår påbörjades en följetong. Den heter "Jordkrönikan" och handlar om människans historia i relation till galaxen. Med mera, inom kategorin "oortodoxa teorier". Som detta med Atlantis, Lemuria och Hyperborea, som jag bland annat berör idag. Hyperborea ser ni på kartan ovan.

Index till alla delar




I förra avsnittet återgav jag teorin att människan uppstod på planeten Lyra i Vegasystemet. Det var i så fall för 6 miljoner år sedan.

Enligt teorin flyttade människan omsider till Plejaderna. Och med tiden blev hon indragen i ett galaktiskt krig.

Vad gäller det galaktiska krigets fortsättning kan detta sägas. Människan, än så länge levande i stjärnhopen Plejaderna, var del i Galaktiska Federationens kamp mot Anchara-alliansen. Den sistnämndas skapare hette visst Anchara, därav namnet. Detta A-gäng var som sagt åt det mörka hållet. Människan kom att delta i detta galaktiska krig som hade rasat i tiotals miljoner år. Det var hårda tider, krigen fortsatte synbarligen i evighet, men vi hade som sagt allierade av andlig styrka och Ljus.

A-alliansen var något av sf-berättelsernas grymma utomjordingar, med avancerade vapen och aggressiva arméer. Och detta har speglats i sf liksom i gamla sagor om kamp mot drakar, eftersom A-alliansen hade Dracos-reptiler i en central roll. Dessa narrativ och symboler existerar som mänskliga rasminnen, inkodade i våra gener.

Det hela var episkt. Det kan även ha speglats i gnostiska legender om ”krig i himlen mellan änglar och demoner”. För den Ljusa sidan blev fokuset Galaktiska Federationen, en som antytt ljus styrka. Sedan fanns det i denna galax andra ljusa samt neutrala och mörkare. Hat och förtal drev allt, rädsla och misstag, det insåg människan. Men hon insåg också att denna galenskap till slut måste upphöra. Under tiden skapade hon uppfinningar och strategier för att hålla ställningarna.

- - -

A-alliansen anföll planeter vars folk de förslavade och skapade mutantarter av genom genmanipulation. Asuras (= det gnostiska namnet på anchariterna/A-alliansen) hade sitt fokus kring en mörk planet, kretsande kring Rigel i stjärnbilden Orion. Här sägs en viss ängel ha fångats och deformerats till en hästskoformad varelse. Kanske var detta Anchara itself.

Ljusets makter å sin sida skapade sina eget hjärland av ljus. Det omfattade Plejaderna, Sirius A, Hyades, Betelgeuse (= Alpha Orionis), EL AN RA-stjärnporten i Orions bälte, Hästhuvudnebulosan i Orion, Vega, planetnebulosan M27 i Lyra, Alpha Centauri, Epsilon Eridani, Tau Ceti, Procyon, Arcturus och många fler. Lyra är stjärnbilden där stjärnan Vega ligger, i vars system mänskligheten först uppstod som utreddes i första avsnittet.

Asuras å sin sida höll till i planetsystem som kretsade kring stjärnor som Rigel (= stjärnan Beta Orionis), Alpha Draconis (en stjärna som var jordens polstjärna i gamla tider), Zeta Reticuli 1 och 2, Epsilon Bootes, Altair (i stjärnbilden Aquila), Capella (i stjärnbilden Auriga) och Barnards stjärna. A-alliansen (asuras) består av reptiler, men inte enbart. Dracos-arten är dock reptiler. Dess kungliga ras heter som sagt Ciakar och har vingar: med andra ord, arketypiska drakar.

Det galaktiska kriget nådde omsider jorden. Mer om detta strax, men först något mer om människan. Uppgifterna är främst från sajten thegreaterpicture = TGP.

- - -

Det finns fler arter än människan i galaxen. Det finns grå aliens (om vilka mer senare), det finns de nämnda reptilerna, det finns kattmänniskor, insektoider, amfibier och fågelarter.

Människan är en humanoid. Jag har redan talat om hur arten uppstod i Plejaderna. Men det finns människor på fler platser i vår galax och bortom. Bara i Plejaderna ska det finnas 40.000 underarter av människor. Det sa den plejadiska humanoiden Semjase när hon mötte jordmänniskan Billy Meier 1975. Hon var själv synnerligen mänsklig i framtoningen. Hon sa att hon och människor som Meier har samma förfäder – plejadiska förfäder. – 40% av arterna i vår galax är humanoida, resten är egentliga aliens = främmande väsen (kattmänniskor, reptiler, insektoider osv).

Jordens människor, homo sapiens, har inte utvecklats naturligt säger TGP. Vi har manipulerats genetiskt under historiens gång, från en begynnelse för 200.000 år sedan. Annunaki införde då sin säd i aphonor, så som Zecharia Sitchin berättat i ”Skapelsen i nytt ljus” (Berghs 1995). Sedan har genetisk intervention skett successivt, så att vårt DNA nu lär ha inslag från mer än 20 utomjordiska arter. Och då inte bara från humanoider utan även från de ovannämnda grå, reptiler, kattmänniskor och andra. Vi skulle därför kunna para oss med alla dessa arter...! Därför kallas vårt DNA kungligt. Det är mångkompatibelt. Emellertid kan vi glömma insektoiderna för med dem har vi väldigt lite gemensamt genetiskt.

Men, sägs det, vårt DNA har även gjort oss lite slöa och långsamma i vår andliga utveckling. De olika människoraserna – vita, svarta, gula – sägs alla vara resultaten av utomjordiska besökare som lämnat sina genetiska spår här.

- - -

Rymdkrigen nådde alltså omsider jorden. Jorden är för sin del en märklig planet. Den är 5 miljarder år gammal.

Kosmiskt är jorden känd som Terra eller Gaia. För en miljard år sedan ska de första besökarna ha landat här. Det var, sägs det, en grupp reptiler. I ett resonemang som påminner om Rudolf Steiner och Helena Blavatsky sägs den första civilisationen ha varit den hyperboreanska. Här fanns (enligt Sheldan Nidle i ”Your First Contact”) ett samhälle med intelligenta reptilväsen, dinosaurier och valliknande varelser. De sista ska ha levat på land – och varför inte, de är ju däggdjur som andas som vi. Fred rådde mellan dessa arter i miljontals år. Då kom besökare från Orion med mörka planer. Ett kärnvapenkrig ska ha utbrutit. Detta var åtta miljoner år sedan.

För två miljoner år sedan kom de första människorna hit. Man ska ha koloniserat jorden. För en miljon år sedan kom dock A-alliansen tillbaka och utplånade kolonin. Och för 500.000 år sedan kom en motattack från GF, då A-folkets bas, planeten Tiamat, sprängdes av GF (eller möjligen av A-alliansen själv) och blev asteroidbältet. Många andra små himlakroppar som Mars och Jupiters månar samt solsystemets yttersta planeter blev resultatet av denna smäll, liksom kometer och asteroider i vid omloppsbana runt solen.

- - -

A-folket ska vid denna tid, med Tiamats explosion, ha stört solsystemets hela struktur. Före denna tid var nämligen omloppsbanorna mer cirkulära. Jorden hade ett 360-dagars år med 24-timmars-dagar. Detta var ursprunget till den 360-gradiga cirkeln i geometrin. Nu blev planetbanorna mer ellipsoida. Men 360-graders-geometrin behölls av folket på Lemuria, en kultur skapad av plejad-människornas andra kolonisering av jorden vid denna tid (500.000 år sedan), vid deras återkomst efter det första debaclet.

Lemuria låg på en ögrupp i Stilla havet, med utgrening ner mot södra Indiska oceanen. Både Lemuria och det senare skapade Atlantis hade, sägs det, kontakt med utomjordiska civilisationer. Sedan kom konflikt Atlantis-Lemuria och Lemurias undergång. För 12.000 år sedan förstördes även Atlantis via oansvariga experiment: naturkatastrofer uppstod, som en spricka i jordskorpan och en tippning av jordens axel. Lemurianer och atlantider flydde ner i jordens inre, lika med Agartha, som är ett kapitel för sig. Men i korthet kan sägas om detta rike att man där lever i en högre vibration i en eterisk civilisation. I Agartha ska även finnas avhoppade annunakis och Uppstigna Mästare (ascended masters, folk som likt Jesus och Saint Germain genomgått ascension).

I nästa avsnitt blir det mer om jordens äldsta historia.




Index till alla delar




Relaterat
Jordkrönikan, del 1
Svensson: biografi
Eld och rörelse: fri pdf
Den försvunna kontinenten Hyperborea, avbildad på Mercators karta 1595.

söndag 20 april 2014

Jordkrönikan, del 1: Början

Hoppas ni njuter av påskafriden. Härmed i alla fall en ny artikelserie. Det blir en teori om hur allting började. Plus lite mer. Jag kallar det hela "Jordkrönikan". Det blir en berättelse om hur människan uppstod, om hennes galaktiska liv och hur hennes liv på jorden sedan gestaltat sig. Källor till det hela är bland andra Drunvalo Melchizedek, Sheldan Nidle, sajten thegreaterpicture och boken ”The Prism of Lyra” av Lyssa Royal och Keith Priest (1992). -- Totalt blir denna följetong på fem delar.

Del 1: Början [den del ni läser nu]
Del 2: Människan, galaxen och jorden
Del 3: Aspekter på den äldsta jordhistorien
Del 4: Egypten
Del 5: Gudarnas återkomst




Ska man skildra galaxhistorien och människans relation till den, måste man börja med skapelsen. Man måste börja i begynnelsen. I början.

Finns det då någon formel för hur allt började? Någon metafysisk utsaga som summerar början? Ja, det gör det. Den formeln är: JAG ÄR.

JAG ÄR... Detta är en allmän formel för tidlös esoterism. Den är formellt kristen; vi finner den i Bibeln. Det är som ”ego sum qui sum” i GT samt Jesu sju ”Jag är”-sentenser i NT, ”Jag är världens ljus” osv. Mästare som Jesus och Saint Germain använder JAG ÄR-utsagan ofta, liksom Gaia, Salusa från Sirius, ärkeängeln Gabriel med flera. Alla som är av ljuset interfolierar JAG ÄR-satsen i sina texter för att visa sin förbundenhet med tillvarons grund, med varat.

Det gällde som sagt begynnelsen, hur allt började. JAG ÄR har betydelse för skapelseberättelsen så som jag ser den. Det var ju så i begynnelsen att tanke mötte vilja – urtanke och urvilja – varvid Gud uppstod i ett glorifierat, självmedvetet ögonblick. JAG ÄR var den självbekräftande utsagan i sammanhanget. Den var både besvärjelse och bekräftan på att det skedde. Vad är det som är...? – JAG ÄR.

- - -

Vad hände sedan då, efter denna urhändelse...? Efter JAG ÄR som den kosmiska kreationen...?

Man kan säga: Gud levde säll som ett fulländat väsen. Han var tillvaron, varat, verkligheten. Sedan, för att lära känna sig själv ännu bättre, lät Gud den mer konkreta skapelsen ske. Gud strävade efter att uppleva sig själv genom uppdelning, genom separation. Och i den strävan, att utforska alla aspekter av den egna kreationen, inleddes ett steg neråt på den kreationella spiralen. Jag säger ”nedåt”, för i sig själv var ju Gud fulländad. Jämför här vad Shrî Aurobindo säger:
Existence that multiplied itself for sheer delight of being, plunged into trillions of forms so that it might find itself innumerably.
Och detta betyder, för att citera David Wilcock: ”When looking at your face in a mirror, you’re seeing the creator experiencing life through you.”

Men nu som förr kan vi återvända till Gud genom att erkänna det gudomliga ljuset inom oss. Det är ”der Vünklein der Seele”, själsgnistan. Vi är alla ljusvarelser som valt att inkarnera i materiell verklighet, men med vårt följande av Moder Jord upp till högre metafysiska nivåer har vi kommit närmare Gud. Genom att alla säger JAG ÄR stiger vi upp till en högre vibration. Vad som här exakt är högre och lägre kan man tvista om. Personligen har jag i alla fall tagit ställning för Gudsimpulsen inom mig genom att säga JAG ÄR.

- - -

Således: Gud är. Och han är en. Ett bergsmassiv har bara en topp, till exempel. Detta har sedan urminnes tider hävdats av den perenniala skolan från Platon över Plotinos till Augustinus, Thomas av Aquino, Mäster Eckart, Swedenborg, Goethe, Atterbom, Rudolf Steiner, C. G. Jung och Ernst Jünger.

Urgrunden är enhet. Inom perennial indisk filosofi talar man ju om ”icke-tvåhet”, alltså enhet. Det kallas advaitya. Den eviga, världsomspännande, perenniala filosofin erkänner en urkälla för varat. I ”The Ra Material”, även känd som ”The Law of One”-serien, uttrycks detta som ”all is one and one is all”. Man kan säga: vi återvänder till urkällan, till enheten, leds till ljus och högre verklighet av det gudomliga inom oss – av gudagnistan, ”der Vünklein der Seele” som jag nämnde ovan. Detta erkänns av alla västerländska mystiker, av abrahamistiska religioner, av hinduismen samt av goda delar av shamanismen och indiancredot (”The Great White Spirit”), så den formella basen för detta tänk är bred. Som antytt: världsomspännande. Ur årtusendes hängivenhet stiger vi alltså upp till en ny högtidlig ära, inte längre styrd av slentrian, tvång och kyrkopolikt, utan av fri vilja.

- - -

Som sagt skapade Gud universum i begynnelsen, genom att säga JAG ÄR. Sedan skapades materien, stoftet, genom uppdelningen. Och ”uppdelningen” var, återigen, vad som antyddes av Shrî Aurobindo: ”Existence that multiplied itself for sheer delight of being, plunged into trillions of forms so that it might find itself innumerably.”

Ur denna uppdelning, ur detta stoft skapades världar. Och på världarna uppstod liv. Livet hade transcendentalt ursprung; det var ljus av det eviga ljuset, av Gud. Ljuset levde i en högre dimension men gavs möjligheten att i separata former, kvanta, inkarnera materiellt. Varför? För att Gud skulle få uppleva separation och kunna utvecklas andligt. Gud tog av sitt eget ljus och delade upp detta i ljuskvanta, i separata livssammanhang. Dessa separata livssammanhang kallades själar. Själar är gnistor av det eviga ljuset som antytt ovan: Vünklein der Seele.

- - -

Människan uppstod för sin del först i stjärnbilden Lyra. Det skedde på den tredje planeten i Vegasystemet för 6 miljoner år sedan. Okroppsliga väsen (= själar) gick där med på att inkarneras som människor. Arten frodades och spred sig sedan till Plejaderna. I denna process stötte man på krigiska arter, från systemen Draco, Sirius och Orion. De plejadiska människorna mötte dock samtidigt vänligt sinnade arter med vilka man bekämpade Anchara-alliansen, som den krigiska grupperingen kallades. De ljusare arter som människan slog sig samman med kom att kallas Galaktiska Federationen.

Jag har nämnt Anchara-alliansen. Hädanefter kallas den alliansen, A-alliansen, anchariterna och asuras. Det är många a:n bland dessa synonymer, lätt att komma ihåg. Och utan att bli strikt dualistisk kan man, för läsförståelsen i denna krönika, säga: A-alliansen var ond, Galaktiska Federationen (GF) var god.

A-alliansen sägs ha bestått av humanoider från Sirius B med markant avlånga skallar (med en fackterm så var de dolikocefaler). Dessutom ska alliansen ha bestått av annunaki, ett ännu i vår tid omtalat släkte. Ödesdigra sällar detta...! Annunaki var enligt uppgift en humanoid-reptilisk hybridart från Orion. Även annunaki sägs ha haft markant avlånga skallar. Som en tredje part i alliansen fanns reptiler från stjärnbilden Draco. De mest egendomliga reptilerna var av arten ciakar, som hade vingar.

De negativa aliens från Sirius, Draco och Orion bildade som sagt Anchara-alliansen. Man erövrade hundratals planeter och civilisationer i sina imperiala ambitioner. Man ska ha krigat i hundratusentals, kanske miljontals år mot de positiva arternas federation, Galaktiska Federationen. Omsider insåg emellertid anchariterna att GF:s tekniska utveckling var snabbare än deras. GF hade mäktigare vapen. Anchariterna la ner sina vapen och gick över till Ljuset. Den galaktiska energihöjningen, knuten till 2012, ska ha tvingat dem till det, eftersom varelser som vibrerar för lågt inte kan stiga upp. Men vissa negativa grupperingar fortsatte med sin agenda, inklusive krafter som fokuserade på vår planet.

Mer om denna planet, jorden, i nästa avsnitt.




Relaterat
Svensson: biografi
Eld och rörelse: fri pdf
A Milky Way Arc Over Paranal Observatory, Chile

torsdag 3 april 2014

Svensson on Motpol: A Review of "The Dharma Manifesto" (2013)

Hallelujah.



I'm a long time contributor to Motpol, a conservative Swedish think-tank. There's also a section for Motpol entries in English, and there I've posted a review of "The Dharma Manifesto". The book is a clarion-call for religions of Natural Law as opposed to Abrahamitic religions. Here you have the text in question.




Related / In Swedish
Modern asatro
Svaret på lösningen: Jag Är
Actionism -- How to Become a Responsible Man (2017)
Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man (2015)
Ernst Jünger -- A Portrait (2014)
Ett rike utan like -- Sveriges historia (2017)
Richard Wagner -- A Portrait (2015)
Science Fiction Seen From the Right (2016)