onsdag 26 april 2017

Painters and Draughtsmen

Hereby a fascinating perspective on prose writing.

You could say: writers are either painters or draughtsmen.

When writing prose, authors either tend to be (1) painters (with elaborate style, wordiness, a lot of color and environment, a tendency to be rhetoric) or (2) draughtsmen (with a more restrained style, aiming at "le mot propre" and "less is more," a laconic style, maybe even epigrammatic, and with a parsimonious characterization of people's looks, milieus).

So with this in mind, an overview of western prose authors can be given with this dichotomoy as pattern (and I'll present each cathegory along the lines of Sweden -- Europe -- America).

Unscientifically, I'd say these are painters:
Verner von Heidenstam, Selma Lagerlöf, August Strindberg, Sigfrid Siwertz, Frans G. Bengtsson, Bertil Mårtensson, Lars Holger Holm, Fjodor Dostoyevsky, Thomas Mann, Hermann Hesse, Jean-Jacques Rousseau, Victor Hugo, Stendhal, Marcel Proust, Gabriele d'Annunzio, Oscar Wilde, James Joyce, Virginia Woolf, J. R. R. Tolkien, Mervyn Peake, Alistair MacLean, Michael Moorcock, J. G. Ballard, Carlos Fuentes, Gabriel Garcia Marquez, William Gibson, Edgar Allan Poe, H. P. Lovecraft, C. A. Smith, R. E. Howard, Ray Bradbury, Raymond Chandler, Ursula LeGuin, Poul Anderson, Jack Vance, Roger Zelazny, Samuel Delany, Gene Wolfe, G. R. R Martin, Thomas Pynchon
And the draughtsmen:
Pär Lagerqvist, P. O. Sundman, Lars Gustafsson, Stig Claesson, Pär Rådström, P. O. Enquist, Claes Hylinger, Sam J. Lundwall, Erik Andersson, Thomas Nydahl, Franz Kafka, Peter Handke, Botho Strauss, Alexander Kluge, Friedrich Dürrenmatt, Max Frisch, Voltaire, Françoise Sagan, Albert Camus, Henri Charrière, George Simenon, Rudyard Kipling, A. C. Clarke, Jorge Luis Borges, Gertrude Stein, Dashiell Hammett, Charles Bukowski, Fredric Brown, Isaac Asimov, Robert A. Heinlein, Larry Niven
Nota bene that I've concentrated on prose writers. Maybe the same pattern applies in poetry. I don't know.

Also, there are some writers that don't fit the pattern at all, like Philip K. Dick. And Ernst Jünger. Of the latter, you could say that he was a painter in Heliopolis and a draughtsman in Eumeswil.

Related (in Swedish)
Svenska stories
Arméstaben: SoldF 1957
Poe: Den gyllene skalbaggen (1962)
Högakustenbron / Bridge over Ångermanälven

måndag 17 april 2017

Blog Post 4 April 2017

Today it's Monday.

There’s been some international turmoil this month. Diverse dire happenings have made people shout, “WW3! We’re all gonna die!”

Details aside, I'd say that these persons are chaos people with chaos inside, projecting it onto the outside world. They are “the Hollow Men” of T. S. Eliot’s eponymous poem:
We are the hollow men
We are the stuffed men
Leaning together
Headpiece filled with straw. Alas!

Our dried voices, when
We whisper together
Are quiet and meaningless
As wind in dry grass
Or rats' feet over broken glass
In our dry cellar

Shape without form, shade without colour,
Paralysed force, gesture without motion...

- - -

Eliot. Actually, I've been reading some other Eliot poems these days. He was a fine conservative, a bit restrained though, a bit over-cautious. No preacher he. Rather, a whisperer.

My favorite Eliot poem (beside The Hollow Men) probably is Four Quartets. There's a whole chapter on Eliot in Borderline.

Lately I've also been reading the Prabhupada edition of the Bhâgavata Purâna. His comments give you the traditional mindset in nuce. Venerable as such, though a bit programmatic and priestly.

Reading Prabhupada (and a guy like René Guénon) can make you weary of the priestly attitude. A more bellatoric atitude is needed to keep me awake -- more willpower and memento mori. As in, say, the writings of Julius Evola.

- - -

Back to T. S. Eliot. He was a whispering poet. Almost stuttering at times. A cautious, "sounding out" approach to the subject at hand. However, he also spoke out clearly. If you read his essays along with the poems you get a viable conservative-classicist outlook.

As I say in Borderline: "Eliot is a bit difficult to summarise." But I finally gather myself to this statement:
The main feature of Eliot’s poetry is spirituality and tradition in a way you can relate to. Eliot had read his fair share of classics as well as some Indian philosophy. To make all this into poetry isn’t a given thing. But Eliot could and this is what ensures his quality.

[p 184]

Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man
Buy the book on Amazon
Buy the Book on Adlibris
Gangleri/nl Review of the Book
The Book Reviewed by N. M. Phoenix
Sarastus Review
Heathen Harvest Reviews Borderline

fredag 14 april 2017

En svensk man

På bilden ses en svensk man. Han heter Lennart Svensson.


Lennart Svensson föddes i Åsele 1965. Han växte upp i Övik och gick samhällsvetenskaplig linje på gymnasiet. 1984-85 gjorde han lumpen i Sollefteå / I 21. Därefter blev det universitetsstudier i Uppsala, resulterande i en fil kand i indologi 1998.

Svensson debuterade med novellsamlingen "Eld och rörelse" 2007. Den gavs ut på eget förlag, liksom romanerna "Antropolis" och "Till Smaragdeburg". Därefter har Svensson publicerat ett antal essäer på engelska. Nyligen återkom han på den svenska marknaden med "Ett rike utan like -- Sveriges historia".

Svensson har medverkat i tidningar som Nya Tider, Nationell Idag, Flygrevyn, Tidningen Kulturen och Vårt Försvar. Han har även publicerat noveller i antologier, såsom "Catahya 2011: Vansinnesverk" och "Morpheus Tales: the Best Weird Fiction, Volume 3," 2013.

Bibliografi (urval)

. "Eld och rörelse", 2007 (tråd med recensioner)
. "Antropolis", 2009 ("det är klart att jag rekommenderar Antropolis", Thomas Nydahl på sin blogg)
. "Till Smaragdeburg", 2010 ("man kan se boken som en guide, där man följer en rutt, och där de flesta av tillvarons komplexiteter utpekas kristallklart utan att det gås in i det", Per Johansson på sin blogg)
. "Ernst Jünger -- A Portrait", 2014 ("A biography of the very highest calibre," Living Traditions Magazine)
. "Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man", 2015 ("Spanning from Plato to Castaneda, Svensson manages to not only capture the essential spark and esoteric meaning of conjectures regarding ontology—the nature of being—but he also manages to recast these conjectures in a new light," Juleigh Howard-Hobson på Heathen Harvest)
. "Science Fiction Seen from the Right", 2016 ("a book which not just looks at literature “from the Right” but raises questions about what, ultimately, is the Right itself", James O'Meara på Counter-Currents)
. "Ett rike utan like -- Sveriges historia", 2017 ("Det är en fantastisk bok. -- Den här ska finnas som standardverk hos varje Sverigevän," Magnus Söderman i Radio Motgift)


Detta inlägg skrivs på svenska. Och svenska läsare vill (i nio fall av tio) ha svenska böcker. Bra, då kan ni köpa denna bok.

Det rör sig om Svenssons historiebok, "Ett rike utan like". Vill du ha en bok som är ett vapen i kulturkriget, en bok med vilken du kan ta tillbaks ditt land -- ord för ord, sida för sida, kapitel för kapitel -- så är detta den bok du ska skaffa. Boken har fått bra kritik i Radio Motgift och Nya Dagbladet. Sistnämnda sajt skrev bland annat:
Ett rike utan like ska nog framförallt betraktas som en lättillgänglig historik skriven ur ett idag närmast unikt perspektiv där författaren dels vågar vara personlig och dels så tydligt deklarerar att det här är vi, det här är vår historia och det är ingenting vi ska skämmas för utan tvärtom inspireras och stärkas av.
Det om dagsläget. Vad gäller framtiden så planerar Svensson diverse texter, på svenska och engelska. Både fakta och fiktion. Världsläget må vara tufft just nu men han ser ingen anledning att tystna för den skull.

Rapport från Kontext 2008
Rapport från Imagicon2 2009
Typ: Förståndig
Typ: Turist

torsdag 13 april 2017

Useless Babble

I'm no expert but I have to say this.

What is it with the world...?

I mean, OK. I didn't foresee that American cruise missile strike on Syria last week.

Now, however, the question is: where will it lead?

One thing is for sure: this won't lead to WWIII.

- - -

There won't be worldwide conflict, smoking ruins, nuclear war etc. etc. because of this.

Not by the Syrian crisis, not by the North Korean crisis.

The zeitgeist is totally against major war. "Major war," as in global thermonuclear war.

Nothing of that...!

An American invasion of Syria might be in the offing -- but -- this is not what I call major war.

- - -

I can't take seriously these shouts of, "world war, we're all gonna die"...

You who are shouting this are chaos people with chaos inside, projecting it onto the world.

Instead, shape up, sum up your will and control your every emotion, every thought.

How to do it is outlined in this book.

No Risk for Major War
Borderline: my Philosophical Creed
Good Cop, Mad Cop
The Swedenborg Machine
Science Fiction Seen from the Right
Pic: a Christer Strömholm photograph, from an exhibition of his major works

onsdag 12 april 2017

Jag är ute och går (dikt)

Hereby a poem in Swedish. -- Det är dags för en dikt. Den är på svenska och heter "Jag är ute och går". Det är inte en helt seriös dikt. Men vad vet jag, den kanske betyder "någonting för någon".

Jag är ute och går
ser ett får
och jag mår
säger gutår.

I denna stad finns det bilar
o så dom ilar
jag, jag bara kilar
och ibland jag vilar.

Jag jobbar och står i
drejar bi
äter kli
och solen sig lägger i simmerisi.

Det sista var ett Hamilton-citat,
"solen sig lägger i simmerisi,"
han nonsensdiktaren, nu har
jag citerat honom och höjt mig
till en avancerad nivå, kanske
lite mer av den varan --

som Birger Norman, Ångermanlandspoeten,
han som skrev på dialekt, som när
han beskrev en eländig dag, fesen och
sketen var man "och ena hängselstroppen o-i" --

betyder alltså att ena hängselstroppen hänger lös --
och i min rimvärld, denna rimdikt, kan jag ju få med
ett rim på detta om jag dessutom, också det i synk
med diktens själ, citerar -- som om jag

citerar Eva Dahlgrens Guldgrävarsång,
"men inte dom som har skavsår i händerna,
för dom struntar jag i" men ändrar det till
"men inte dom som har hängselstroppen o-i,
för dom struntar jag i" --

då har jag citerat och rimmat till det lite extra,
i synk med diktens egenart. Så att, nu ska jag
fnaga mig in i en rasande tradition och kamma
mittbena på tillvaron och dra halsbloss på livet --

här där jag är, bara är,
jag grundar en ministär
långt från Finistère
där man kan plocka bär.

Jag går på Galleri Inn
jag gillar Sin after Sin
min dikt är min
måttot är "vinn".

Lästips: antiken
Priest: Sin after Sin
ÅVC på berget
Svenska stories
Bild: akvarell av
Robert Svensson

lördag 8 april 2017

Radio Motgift recenserar "Ett rike utan like"

Min svenska historik fortsätter sitt segertåg.

Låt oss tala om Radio Motgift. Det är en nationell, svenskvänlig nätradiokanal som drivs av Magnus Söderman, Jonas De Geer och Dan Eriksson.

Ett av programmen på Motgift är GMM = Godmorgon med Magnus. Det har Magnus Söderman som värd. Han håller låda i en timme och talar om det som intresserar honom, med radikal/Sverigevänlig vinkel. Programmet sänds varje vardag, om jag inte misstar mig. På torsdagar har man ett inslag med bokrecensioner. Och i nyss förlidna avsnitt recenserades Ett rike utan like -- Sveriges historia.

Söderman var överlag positiv till boken. Och det finns mycket att citera ur hans recension. Så var ska jag börja? Kanske med denna dragning. Söderman sa bland annat följande:
Lennart Svensson har en speciell stil (...) också i detta så är Ett rike utan like en bok utan like.
Detta kan ange tonen för det hela. Och fler citat ur recensionen blir dessa, utan kommentar:
Det är någonting unikt som Logik förlag har släppt. -- Den här boken ger dig en förståelse för ditt land och det görs utifrån en traditionell och nationell synvinkel.

[Se denna bok som] ... en möjlighet att för en gångs skull, kanske för första gången någonsin i ditt liv, få ta till dig en berättelse om ditt eget land, skriven av en person som faktiskt älskar det landet och älskar det folket. Och det är någonting unikt idag.

Det är en fantastisk bok. -- Den här ska finnas som standardverk hos varje Sverigevän.
Jag bockar och bugar för dessa ord. Hela recensionen hör du här. Den börjar cirka 40 minuter in i programmet: 38.30, mer exakt.

Ett rike utan like -- Sveriges historia
Nya Dagbladet recenserar "Ett rike utan like"
Godmorgon med Magnus: med recensioner mm

fredag 7 april 2017


In Swedish: some off-the-cuff prose poetry.

I höstas var jag i Åsele. Jag lånade ett hus av en bekant, ett snyggt gammalt trähus ett stenkast från stadshuset. Där bodde jag, där levde jag, där donade jag i kreativ yra. Dagarna spenderades med att göra fotomontage.

Jag var också ute och gick. En dag knallade jag ner till Trillen, den gamla nöjesparken nere vid flodkröken.

- - -

Det var en dag i oktober, mild och mulen. Väl nere på detta övergivna nöjesfält, Trillen, gick jag ner till dansbanan. Jag såg på dess öppna utrymme med pyramidformat tak, där inne kan man dansa, det finns till och med en liten scen för musiker. Men jag gick inte in på dansbanan, jag fortsatte ner till stranden. Jag lutade handen mot en tall, skådade ut mot vattnet och såg dess lugna yta -- lugn om än strömmande, sakta flytande fram i sin majestätiska krök. Ångermanälven.

Jag såg tvärs över älven mot ridåer av tallar och framskymtande hus. Jag såg mot norr, följde älvens lopp norrut och anade bron där borta, landsvägsbron.

- - -

Något senare: hemma igen, hemma i mitt lånade hus där i Åsele. Jag irrade genom rum, jag drogs mot ett fönster, såg en gyllene gryning. Jag ställde mig vid fönstret, försökte som i ett töcken gripa ljuset, supa in solstrålarna, dagens första. Och där, över bergen, såg jag den bryta fram, solen, dess gyllene skiva. Den belyste mig, bländade mig. Jag insöp solljuset, närde mig av energin direkt.

Svenska stories
På Tempelberget
Melina Starr, 35, kriminalpolis
Åselemålning av Robert Svensson

tisdag 4 april 2017

Lennart Svensson, författare till "Ett rike utan like"

This is a post in Swedish, for my readers in Sweden. -- Det finns mer än en författare i detta land som heter "Lennart Svensson". Därför detta inlägg.

Om man söker på "Lennart Svensson Adlibris" får man upp en rad olika titlar. Och merparten av dem har inte skrivits av mig.

Det finns flera Lennart Svensson, tydligen. Så för protokollets skull: jag, Lennart Svensson, redaktör för Svenssongalaxen, född 1965 i Vilhelmina, författar romaner och skönlitterära essäer. Inget annat.

Jag skriver inte läroböcker, inte akademiska rapporter och kompendier. Jag skriver inte som del av ett team (som man ofta gör i den akademiska världen och som min namne tycks göra).

Där har ni tumregeln att gå efter. Om ni skulle förvirras av boktitlar med "Lennart Svensson"-etikett.

- - -

Vad gäller svenskspråkiga böcker av mig till salu online, så finns idag bara Ett rike utan like -- Sveriges historia.

Detta är en polemisk översikt över Sverige och det folk som byggde landet: de etniska svenskarna.

Detta är en stridbar svensk historik. En traditionell historik. Och inget blanknött, reviderat nonsens av den typ storförlagen ger ut.

Detta är boken som ger oss Sverige tillbaka -- ord för ord, sida för sida, kapitel för kapitel.

Detta är boken som "... tydligt deklarerar att det här är vi, det här är vår historia och det är ingenting vi ska skämmas för utan tvärtom inspireras och stärkas av."

Detta skrev Nya Dagbladet nyss. I detta inlägg ges en länk till recensionen. Plus lite mer info om boken.

Ett rike utan like -- Sveriges historia
Svenska stories
Poe: Den gyllene skalbaggen (1962)

söndag 2 april 2017

Robert Svensson: Retrospektiv

En retrospektiv över Robert Svensson hålls nu i Sundsvall.

Robert Svensson (1963-2016) var en svensk konstnär. Till och med 10 april hålls en retrospektiv utställning över hans verk på Galleri Granen i Sundsvall. Adress: Storgatan 5. Öppet måndag-fredag 11-15.

Så om ni är i Sundsvall nu i början av april, gå till Galleri Granen och upplev ett kvalitetssäkrat svenskt konstnärskap. Här visas 20 tavlor, olja, akvarell och foto. Alla verk är till salu.

Dödsruna: Robert Svensson

söndag 26 mars 2017

Svensson: The Painter (flash fiction)

This is an ultra-short piece by Lennart Svensson, the author of many classics. Among them are the essay "Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man" (2015) and the novel "Redeeming Lucifer" (2017). -- Now it's time for the short story "The Painter", a stunning event in a social reality.

An artist had painted a picture, a quaint scenery with a path leading off into a pine forest. The brushwork was vivid and the illusion of reality enthralling. In fact, the artist was so pleased with the work that he invited his friends over for a party to admire it. They joined him in his house the same night.

So there he stood in front of the painting, the artist, telling about the work. He was so enchanted himself by its suggestive powers -- so before his guests knew he stepped into the picture and started to walk along the path, turning around and waving as he disappeared into the forest to the soughing of the trees.

The guests were astounded. They started to discuss the disappearance of the artist, however, deciding to remain in the atelier and hang out. And for sure there was some drink left, white wine, and there were crisps: one with taco spice, one with bacon flavour and, la pièce de résistance, ”sour cream and onion”.

So you could say that, after the circumstances, it was a successful evening.

Info about "Redeeming Lucifer"
More Short Stories on this Blog
The New Improved Sun (poem)
Who Are the Ascended Masters?
Picture: this is an artwork found on the net, I honestly have forgotten who made it. It's a nice creation though, a kind of "haunting beauty" emerging from this particular pattern and color scheme.

onsdag 22 mars 2017

God Listens

Welcome to this entry.

Mother Teresa once got the question: When you pray to the Lord, what do you say?

"Nothing, I just listen."

"And what does He say?"

"Nothing, He just listens..."

Related (in Swedish)
Nya Dagbladet recenserar "Ett rike utan like"
En asiatisk briljans över västerlandets konstans
Antropolis: diorama
Meningslösa drömmar
Pic Esteban Maroto

fredag 17 mars 2017

Zeitgeist Realities

War scare around...? Do people believe in an impending, all-out war...?

Some people say: war is imminent.

To them I say, go and join up then. "Join up or shut up...!" Or build a shelter in your backyard. Else I cannot take these prophets of disaster seriously.

The fact is, the war trend is going down since WWII. See here. There won't be a large scale war in MENA, Ukraine -- not anywhere. And that's a major change in the world's mental climate.

I mean, the Trump administration might talk about getting to grips with Iran. But -- the "window of opportunity" for starting a war against Iran is said to have closed already in 2007 or was it 2008. For instance, the American public won't have it.

Then, the Trump administration might want to rearm. But -- under Obama, the US defense already saw massive disarmament. In 2012, he cut down the Army substantially. 2013 saw the cutting down of the Navy and the Air Force.

So a rearmament would start at a comparatively low level. A 10% increase in US military spending isn't the end of the world.

- - -

Long-term changes say that major war is a thing of the past. These kinds of changes, along with Obama's massive disarmament, are mostly made without broad public reporting. MSM seems rather bent on scaring people and saying that war is imminent. A shot fired in a Syrian desert is like Stalingrad to them.

I mean, come on. In general it's a peaceful world and has been since 1990. The NWO kinda reversed it in 1996-2003. They went for chaos and destruction with 9/11, Afghanistan and Iraq. But now we're back on a more peaceful track.

OK. The US has intervened in Syria as of March this year. They have three battalions of Army Rangers in spiffy Stryker combat vehicles, they have Green Berets around. Is this escalation? Or a way to end the Syrian war?

You never know. But a major war, there won't be.

So put up or shut up -- join up, or shut up...!

No Risk for Major War
Good Cop, Mad Cop
The Swedenborg Machine
Science Fiction Seen from the Right
Pic of church ruin, Italy

torsdag 16 mars 2017

Nya Dagbladet recenserar "Ett rike utan like"

Den första recensionen av min svenska historik har publicerats.

Nya Dagbladet är en oberoende nyhetssajt på nätet. Man har även en kulturdel och i den har min svenska historia, Ett rike utan like, nu recenserats.

Det är skribenten Carl Svensson (ej släkt med mig) som läst boken och bland annat säger:
Det är en bok där författaren är tydlig med att han har ett radikalkonservativt och traditionalistiskt perspektiv i sitt skrivande och att han tar avstånd från ständigt skuldbeläggande vänstervriden historieskrivning. Författaren själv beskriver sitt verk som ”historien om det traditionella Sverige i en tid när varje aspekt av detta förnekas av Makterna” och menar vidare att vår långa fascinerande historia är någonting att känna stolthet över – inte skam och självhat.
Recensenten skriver även:
När man kommit förbi författarens förord och åsiktsförklaring så slås man snabbt av att Lennart Svensson har ett underhållande och lite annorlunda språkbruk som lockar till vidare läsning. Boken känns mer personlig än de flesta som avhandlar historiska teman och det märks också att Svensson har humor och distans till många av de skeenden och personligheter som han går igenom.
Liksom detta:
Ett rike utan like ska nog framförallt betraktas som en lättillgänglig historik skriven ur ett idag närmast unikt perspektiv där författaren dels vågar vara personlig och dels så tydligt deklarerar att det här är vi, det här är vår historia och det är ingenting vi ska skämmas för utan tvärtom inspireras och stärkas av.
Hela recensionen finner du här.

Info på denna blogg om boken
Jag och Flygrevyn
Gustaf Tenggren målade bakgrunderna till Snövit

onsdag 15 mars 2017

Wisdom of Ages

Hereby a summary of esoteric holism.

We live in the grey area of "Kali Yuga seguing into Sat Yuga". It's a situation of leaving death and iron behind, looking forward to life and light.

In this era you must match the platform.

And you will do this by acknowledging these lines from Hindu thought:
. samam sarveshu bhûteshu (BhG XIII.28) (the same in all beings)
. avibhaktam vibhakteshu (BhG XVIII.20) (the undivided in the divided)
. eko devah, sarvabhûteshu gûdhah (SvUp VI.11) (one god, hidden in all creatures)
. ashariram sharîreshu (KathUp II.22) (the disembodied in the embodied)
. tat satyam, sa âtmâ, tat tvam asi (ChUpVI.8.7) (this is truth, this is âtman, this is you)
. idam sarvam, yad ayam âtmâ (BrhUp II.4.6) (âtman is everything)
. anyo 'sâv, anyo 'ham asmîti; na sa veda (BrhUp I.4.10) ([a man saying,] "god is one entity, I another," he doesn't know)
And that was that. Now I'll go out skating on the thin ice of the Southern Sound.

Related (in Swedish)
Mer än en trankil robot: samatvâ i BhG
Apatia i Herrens sång
Pic: unknown palace in unknown city.

söndag 12 mars 2017

Will to Power

I've re-discovered will, as it were.

The world has forgotten the meaning of will. In ancient times it was called Thelema. As in, ”genethêto to thelema sou” = thy will be done = the will of God. True will is always akin to divine will. To will is to will the good.

This man knew back in the day. Q.v. the Gospel of Philip, verse 64: ”Will doesn’t make them into sinners, but lack of will does”.

Will is will to the good; lack of will is desire, bound for the dark.

In modern times Nietzsche rediscovered will. He was on to something when he glorified Will, when he reduced all of ethics and metaphysics into Will, the Will to Power over Yourself.

Of this, you can read in my forthcoming book: "Actionism -- How to Become a Responsible Man". The Manticore Books website has more.

Manticore Site Info about the Book
Short Stories on this Blog
Secular Hymns
Swedish King Charles XII, painted by David Klöcker Ehrenstrahl.

måndag 6 mars 2017

Drag åstad till ÅVC på berget

Enligt Paulus nås frälsning genom "tron allena". Sola fide. Handlingar spelar ingen roll. Men är det så...? Härmed i alla fall en berättelse om hur man når frälsning genom handling.

Mitt rum var ostädat, där rådde kaos, där var ej ordning. Förtvivlad uppsökte jag min guru. Han satt som vanligt på sin parkbänk och mediterade. Och när jag berättade om mitt bryderi lyssnade han knipslugt och sade:

"Min son -- du ska städa upp, sortera skräpet i högar och sedan dra åstad till ÅVC på berget."

"ÅVC på berget?" sa jag förbluffad. "Vad är det?"

"Det är Återvinningscentralen. En kommunal inrättning som befriar oss från gammalt groll, tar hand om vårt skräp. Ett tempel som befriar oss, frälser oss."

"Jag förstår," sa jag konfunderad. Kunde det verkligen stämma -- fanns en så gudomlig inrättning här i vår lilla stad...?

"Du skall därför bege dig till ÅVC," fortsatte gurun, "det är vägen, sanningen och livet. Och när du kommit till ÅVC ska du slänga trä i trä, metall i metall, porslin i deponirest och brännbart i brännbart. Och när du gjort det ska du se hur ordningens sol går upp i ditt liv -- harmonins och skönhetens sol, den sol som blott lyser på en välstädad, sopsorterad lägenhet."

"Store guru," sa jag, "jag tackar för ditt svar. ÅVC tycks vara svaret på mina böner...! Men -- vad gör jag till exempel med plast jag vill slänga? Skall icke det slängas bland plastförpackningar?"

"Icke," sade gurun, "Plast av sedvanligt slag -- som leksaker och hushålllsutensilier -- må slängas och brännas bland övrigt brännbart."


"Ja, ty det omfattas inte av producentansvaret för plastförpackningar...!"

"Jag tackar åter för ditt svar!" sade jag, bugade, gick hem och sorterade. Och sedan lastade jag min 940 och körde den till ÅVC på berget, den legendariska Återvinngscentralen. Och väl där slängde jag trä i trä, metall i metall, porslin i deponirest och brännbart i brännbart. Och så nådde jag frälsning; lyst av ordningens inre sol körde jag min SUV tillbaka min lägenhet öster om ån. Och hemkommen i lägenheten var jag en ny människa, nya tankar föddes ur den renhet min lägenhet nu blivit ett inbegrepp för.

Jag var drabbad av renhet. Tomhet speglades i Tomhet och blev till en ny Fullhet.

Svenska stories
Ambrose: Eisenhower -- Soldier and President (1991)
Arméstaben: SoldF 1957
Poe: Den gyllene skalbaggen (1962)

fredag 3 mars 2017

Antropolis: Place du Carrousel

Hereby some more pictures of my Anropolis diorama. -- Härmed fler bilder från dioramat Antropolis.

Place du Carrousel är en ärevördig plats i Antropolis' landskap. Det är en knutpunkt, ett fokus och en cirkulationsplats. I romanen finns den bland annat omnämnd så här, i kapitel 8, när Jenro Klao och Viveka Fjäder går hem till henne:
Framåt elvatiden släntrade vi bort genom Commersia, över bron och tog till höger vid Place du Carrousel, och gick Luftvärnsgatan norrut till hennes lya. [s 36]
Och i kapitel 16 möter Klao en konstnär, Tim Parill, som bor vid denna rondell:
[J]ag drog ner på stan för att träffa Tim Parill. Han bodde i mellersta Habiton, vid Place du Carrousel. Detta var en rondell (...) en av stadens knutpunkter. [s 64]
På kartan här nedan ser ni Place du Carrousel till vänster om floden, samt norr om regementet och parken.

Och nu blir det en smärre bildexposé över denna plats och dess environger. Håll till godo.

Antropolis: bilder
Antropolis: Fullkomlighetens palats
Köp romanen Antropolis

Eld och rörelse -- en textuell verklighet

Krigszonen kallar...


Jag skriver Zonen, jag gestaltar ett krigarliv i
evokativa scener och passager. Jag målar med grönockra,
läderbrunt och kanvasgrått, jag spänner upp min segelduk
och glider bort i skymningen; jag längtar till Landet som
inte är, ty allt som är är jag trött att begära.

Jag rör mig i Terra Incognita, i Zonen, Stridszonen,
Ingenmansland -- i Landet som inte är, Det hemliga landet: Landet.


Landet. Går i Landet. Stöter på pansarvrak,
skyttegravar, ser tomhylsor i diket...

Landet. Går i Landet.
Kommer till Punkt 567, ser
de övergivna byggnaderna.
Vad allt är ofattbart
och längesedan.
Furir P, var är du nu...?
Stupad som alla andra.
Kaptenen, korpral L,
Desto, Ärransiktet --
stån upp för att kämpa ännu en dag
i Landet...!

Landet. Går i Landet.
Går genom tempel och trädgårdar,
genom sjukhus och f-platser,
genom staber och förråd,
hela tiden sökande Den Omöjliga Friheten --
friheten på barrikaderna, friheten på
patrullstigarna, friheten i befälsbunkern
klockan tre på natten med kartor och
k-pist, kaffesurr och bondtobak...

Landet. Går i Landet.
Går över flygbaserna, hör
motorernas rytande, ser bomblastade
jabos lyfta för insats mot arribatt,
truppsamling, förråd, marschkolonn.
Jag går genom städerna, över ruinhögarna,
genom huskulisserna, ser klagande finger
mot skyn och en hund som springer lös.

En dörr som står och slår --
En gardin som fladdrar --

Landet. Går i Landet.
Pansarkolonner möter,
fasta blickar, fasta handslag,
dunk i ryggen och honnör.
Jag går i Landet, går genom
all världens stridszoner, hem till
ett Gudshus bland gröna ängar --
ett hus att bedja i, att leva i.
Frälsningen finns. Men vägen går
genom Landet, Zonen,
Stridszonen, Landet som inte är.

Landet, Landet. Jag går i Landet.
Jag minns mitt gamla granris, vapenfett,
segelduk och k-pistmagasin med ”36 patroner
som brinner av, jag vill inte längre va’ din slav”...
Landet, eviga Land av tusen sjöar och tusen åsar,
tusenmila skog och tusenmila slätter, städer, byar...
Land av kust och hav, land av berg, av öken...
Land av sten, land av jord. Land av blommor och leenden,
land av död och sand, land av benpipor och avsprängda träd,
land av krutgas och trotyl, nabit och dynamex.

This is the dead land
This is cactus land --

Landet. Går i Landet. Jag går som
en zombie genom stridande zoner,
”fully dead, at last, and wonderously alive!”
Jag går, jag åker, jag flyger i natten
som ett moln över staden,
speglar mig i fönstret till ett brunrappat hus --
”kastar en stråle in i ditt rum
av evighet och mysterium --
men innan du fattar vad du ser
försvinner jag och är ej mer” --
ty jag svävar vidare över Landet,
över batgränser och b-linjer, över
floder och berg, över stridslinjer
och etappområden, med
mål fiendens fältarméer och
riktning evigheten.


"Vorwärts über Gräber" i Hans von Seeckts anda --
eld och rörelse, anda och disciplin -- skyl och skydd
och skottvidder, ut och gestalta liv och död på öde
vidder, gråzon, stridszon, ingenmansland -- evig strid,
evigt existens på gränsen -- evigt tillstånd vid stormavstånd --
det är livet liksom -- alltid på gränsen, alltid i vila,
alltid på G -- för evigt och evigt --

You're skating the edge -- I AM the edge.

You're out of control -- I TAKE control.

You're playing god -- I AM god.


Knax och knurg i Dorisburg. Jag tar kontroll, jag är gud.
Eld och rörelse, anda och disciplin, skyl och skydd och skottvidder.

Brinnande magnesium --

Konstgjort månsken, strålkastare mot molnens undersidor --

Segelduk, skofett, najtråd --

- - -

9, 80, 84, 120. 150, 500, 800. Min fader var en ung soldat, den
skönaste man fann. Vid femton år gevär han tog, vid sexton var han man.

Brandmedel. Eldkastare. Spräng- och tändmedel. Förstöring av bro, av väg, av vägtrumma.

Tat satyam, sa âtma, tat tvam asi.

Tad âtmanam evâved: aham brahmâsmi.

I am god.

"Eld och rörelse" åter tillgänglig
F. G. Granlund om boken
Fler hyllningar
Boken recenserad på Motpol hösten 2016

torsdag 2 mars 2017

En asiatisk briljans över västerlandets konstans

Härmed en berättelse om en social verklighet i dagens Sverige.

Jag tog härförleden min Lexus (plural Lexi) och körde denna asiatiska briljans över västerlandets konstans, de asfalterade vägar som följer de sänkor som dräneringsmönstret från senaste istiden lämnat efter sig. Körande till min stuga i Långviksmon nådde jag slutligen destinationen -- där jag gick in, gjorde upp eld, tog fram den gamla Haldan och knackade ner dagens dikt:
När som ödestimman för Tredje Riket slog
Wunderwaffen över himlen drog:
V1, V2, och plan av Messerschmitt,
farkoster nästan av sagoaktigt snitt --
intrikat koncept, på finurligheter rik
ty de skapte dem med alien-teknik.
Sedan gick jag ut i markerna och mötte knytt och oknytt, vättar och odöda. "Be för oss" sa de odöda och jag sa åt dem: formulera ordet "ljus," då kan ni också skapa en vision av ljus. Således kan ni gå mot ljuset.

Nejden lyste upp i en oförlikneligt sken och vålnaderna vandrade vidare in i detta. Och vad gjorde jag då...? -- Jag gled ner till sjöstranden där jag beundrade stillheten, skogsbrynet och de blånande bergen i fjärran.

Wilcock: The Source Field Investigations
Nioårsjubileum för bloggen
Castaneda: A Separate Reality (1971)
Castaneda: att vara krigare

onsdag 1 mars 2017


Härmed en sammanställning plattityder. Dvs. klichéer. Enjoy.

Ett fint liv åstadkoms med gemensamma ansträngningar.

Generell information gynnas av utvecklingen.

Allt flödar samman i högtidlig yra, eldad vid sefirens fläkt.

- - -

Samarbete bör ske lokalt, nationellt och globalt.

Allmän strävan gynnar utvecklingen i stort och smått.

Synergieffekter uppstår i ett positivt bejakande av inre reserver.

Den inre energin ökas om den tas till vara som en styrka.

Ser man sig som stark blir man stark.

- - -

En ny tid gryr i samarbetets gröna ängder. Skleros och inside-the-box-tänk dör ut, nu kommer ett nytt spel med nya möjligheter. Sikta mot stjärnorna och nå trädtopparna, det är nog ett värdigt måtto for en ny tid, det är vi väl alla överens om eller hur?

- - -

Om alla hjälps åt går det bättre. Böj på knäna, ta ett djupt andetag. Fokusera. Allt går bara man vill.

- - -

Staten garanterar lycka till alla. Vi måste dock ta gemensamma tag för att skapa ett tryggare och mänskligare samhälle. Vi måste skapa en god utbildning för människorna i det här landet. Utvecklingens framsteg måste prioriteras. Vi måste trygga vår livsmedelsförsörjning enligt gängse praxis.

- - -

Landets vandel bedrivs i allmänna samhällskategorier.

Relevanta händelser speglas i media.

Allmänna sammanställningar informerar medborgarna.

Jag och Flygrevyn
Gustaf Tenggren målade bakgrunderna till Snövit
Katedralbyggare och kritiker
Adams, Dick, Donaldson...
Vägsträcka vid Indalsälven

tisdag 28 februari 2017

Februari: ett slags dagbok

Jag presenterar i detta inlägg ett slags dagbok. En självmedveten, litterär dagbok à la Gide och Jünger. En dagbok skriven för att publiceras.

På vintern firar man jul, man firar det i december, man firar det med allmän samling i city för orgie i glögg, marinerad mat och överkryddade bakverk, klingande klockor och en komatos stämning över alltsammans. Spend spend, will it never end. Jo -- när man åkt hem och drogat sig med mer glögg och fet mat och dåsat bort till "Away In A Manger" på TV med Jill Johnson i tajta läderpants, torrjuckande framför altaret i Nicolai kyrka.

- - -

Nu är det vinter. Det är mysigt. Sedan blir det vår, ännu bättre. Sedan blir det sommar och alla blir deprimerade. Mycket sprit och tabletter.

Jag har hört att världen är i födslovåndor, det tror jag inte, jag ser bara våld och undergång. Världen gick under i går. Nu ska jag kolla in the Springnationals.

- - -

Så här skriver 90-talister:

"Vad gör dem? Ska vi gå hem till de? Eller hem till de? Eller ska var och en sköta sitt och laga surdegsbröd och jobba på västerlandets undergång, i en orgie av nihilist-materialism -- som att dansa till monoton musik med dreglet rinnande, med hopp om att leva i en evig orgie av kopulation, berusning och fnax."

- - -

Komatos vinterstämning. A tough location but I have the essentials. Nej, inte allt. Skulle ju baka en nyårsbulle men saknar socker. Därför blir det idag en femmils skidfärd till grannen för att låna en kopp socker.

Duvhöken ropar, räven skriker, isarna går upp. Det kalla vädret slår sig.

- - -

Änderna kvackar, råkorna råkas. Det är fint nu men blir lite kallare framåt kvällen.

- - -

Här går jag och uppskattar molnens guldfärg i solnedgången. Ingen bryr sig om naturen, bara jag. Jag är en enmans naturkult, jag hyllar Moder Jord, jag dansar på ängarna med ljung i hår och gröna tår. Alla andra bara tänker på status, flatscreen-tv, renoverat kök och semestrar i Thailand.

Kulturen sitter trångt, naturen föröds och nu blir det andra bullar sa bagarn. Allt blir sämre men nu skiner solen, trallala. Ni ser vad positiv jag är i allt elände, får jag guldmedalj nu?

- - -

Änderna kvackar, råkorna råkas. Isen ligger. LED-lamporna på Nybron lyser i natten.

Vi får gå ner på två femmor nu. Konsolidera.

Nog med detta, nu ska jag gå och fusionera Packard med Studebaker.

Motpol recenserar Eld och rörelse
Eld och rörelse åter fri
F. G. Granlund om boken
Fler röster
Östra kanalen, Härnösand

måndag 27 februari 2017

Titaniska nejder (dikt)

Härmed en dikt om ruiner, sot och aska. Den heter "Titaniska nejder". Skälet till dess tillkomst är de apokalyptiska tider vi lever i. Ja min själ, slå på gong-gongen och proklamera alltings undergång som en Philippulus i Tintins "Den mystiska stjärnan"...! Så e de ju. Det är tidsandan. Jag har till exempel fått lära mig av "dem som vet" att ser man en militärbil på gatan, då blir det krig; säger Trump något, då blir det atomanfall; säger någon något, ja då är undergången nära. Folk är utom sig, alla går runt i vild frenesi, väntande sig undergång, pansar och blod. OK då, då ska ni få en dikt som speglar det.


Sprit och tabletter
trasiga människor
allt går i bitar
världen går under.

Jag är en zombie
en skugga bland skuggor
"happiness I cannot feel
and love to me is so unreal".

Från mörker till mörker
däremellan eld
och tomhet,
eld och rörelse.

Titaniska nejder
Volvo och Beijer
allt är meningslöst
att dö är att dö en smula.

Allt är sjukt --
att sluta tro på det goda
är att bli god --
dyrka rännstenen.

Dåren är kung
kassakvittot poesi
vardagen konst
mitt liv ett epos.


10 döda i Paris, nu går världen under
10 döda i Ankara, nu går världen under
10 döda i Aleppo, nu går världen under...

Friden över Pompeji,
fluffiga moln på drift över ruinerna där skriken
tystnat för evigt. Pompejus Pompejanus,
svavel från skyn och eldstorm över bukten. Vi bjuder upp
till dans i dimensionen, Shiva Natarâja leder
långdansen i ett hav av flammor, Satanspolkan
går och Horgalåten ljuder i natten,
makabra danser till fet mans ära...


Satanspolka – dödsdans – danse macabre –

Orkestern spelar upp.

”Den västerländska kulturens svanesång”.

Dissonanser och harmonier om vartannat,
ett ledmotiv som fulländas, tvärvänds
och körs baklänges.

Det blåser upp till storm:

- ... torrento!
- What’s he saying?
- There’s a storm coming up.
- I know.

(”Terminator I”)

”Bryt ut, efterlängtade oväder!” (Chateaubriand)


Soundtrack till undergången:
satanspolka – dödsdans – danse macabre.


Allt går i bitar
allt brinner upp
allt är meningslöst
jag vill dö.

Den babylonska skökan väntar
med hårdporr och orenhet
Apollyon slipar sin kniv
Avgrundens Ängel kikar
upp ur sin håla och ler
i mjugg över svampmoln
vid horisonten.

Fyra ryttare spränger fram
död och pest, knax och knurg
nu blir det dans i dimensionen,
satanspolka och We Built This
City on Rock n' Roll.


Ta en extra bulle till kaffet
för det är hårda tider nu,
världen går under i kväll...

Allt går i bitar men det är bra säger
spenglerianen, kulturen måste
gå under för sedan uppstår en
ny epok ur askan, en tid av
tro, hopp och viljestyrka --

magiskt uppstår en ny fas
ur den gamla men först måste
det gamla dö, dö som växten i slutet
av sin livscykel, dö som en organism
som levt färdigt, dö som en gamling --

så dö, gamla kultur och återuppstå som
ett nytt hopp, du nya idealkultur, en
värld där den starke är rättvis,
den svage säker och freden bevaras.

Men först: rökmoln vid horisonten,
aska och ruiner, pansar och blod -- ty
endast så uppstår en rosenskimrande
ny gryning, trallala.


De kommer över fälten,
de är här för att ta över,
Morgondagens Kungar
höttande med sina
ROMANER, de där
som de ligger och läser
fram till klockan fem på

De är här för att ta över
med sina blåljusnyheter
och elände, sådan är lagen,
sådant vill folk läsa om,
visioner av att strypa sin
bror i evigheters evighet.

Morgondagens Profeter
talar om pansar och blod
och jordens undergång
ty så står det skrivet,
apokalypsen stundar, vi
ylar i natten i regn av blod
och stål --

och sedan träffas
vi på Trosa konditori
för sexparty med babylonska
skökan och Sara Slick,
galvanisering och


Atomstormen rasar
nuke 'em till they glow,
then shoot 'em in the dark --

och bomba ruinerna igen och igen med
tusenplansräder, dödsfåglar över
våra städer i ett korståg för Intet.

Mitt sinne är en steril
öken, rykande av betongdamm
från en evig trotylstorm.

Apokalypsen rasar och sedan
återstår internet och tomhet.

En järnspira härskande i evighet
och sedan fade away -- på en
strand -- där en radio spelar --
"So Long Ago, So Clear" med
Vangelis -- och himlen är
grå och vågorna svallar in.

På Tempelberget
Melina Starr, 35, kriminalpolis
Melinas resa
David Nessle skrev "Stadsliv"
Leonard Borgzinner
Carlos Castaneda

Boknytt: Ett rike utan like -- Sveriges historia (Svensson 2017)

Min historik över Sverige finns nu utgiven på Logik förlag. Titeln är "Ett rike utan like -- Sveriges historia". Sidantalet är 580 och den är i hårdpärm. Köp den från förlaget här. Eller här, från Amazon.co.uk.

Ett rike utan like -- Sveriges historia är ett traditionellt översiktsverk över detta land och dess historia. Grundpremissen är denna: att etniska svenskar existerar som ett särpräglat folk med egen historia, språk och kultur.

Detta är syftet med boken, budskapet och tendensen. Och ingen annan svensk historik, på något språk, hävdar detta. Såtillvida är detta en unik bok.

Boken är en faktabaserad skildring av vårt land och folk från Hedenhös till idag. Det hela tar sin början med äldre medeltid, med Tacitus skildring av "suiones" (= svear), och fortsätter med Ynglingaätten och vikingatiden. Sedan kommer högmedeltid och senmedeltid, det blir Vasatid och stormaktstid, 1700-tal och Gustav III -- liksom 1800- och 1900-tal. Allt skildrat med en stil som tillåter reflektioner och smärre utvikningar. Det är en essä, dock med stora mängder fakta och citat med källangivelse.

Helhetsgreppet behålls genom hela skildringen. Detta är en traditionell historik som polemiserar mot såväl dagens mångkulturella approach, liksom mot liberaler som varit kungafientliga och fåkunnigt hyllat Kalmarunion och Frihetstid. Viss emfas ligger därtill på krig och försvarsutveckling. Sveriges överlevnad som suverän stat i en fientlig omgivning, från senmedeltid till idag, är skäl till stolthet. Därutöver har boken kapitel om svensk kultur och geografi. Allt resulterar i en helhetsmässing rundmålning av det traditionella Sverige, skriven av yours truly.

För en översikt över innehållet och kapitelstrukturen, se relevanta bilder nedan.

Boken växte fram på denna blogg kan man säga. Från, säg, 2011 och framåt postade jag texter om svensk historia. En smärre sådan text länkas nedan, den om slaget vid Narva. Men annars så är tiden nu över för bloggläsning av Svenssons historia. Min svenska historia finns idag i bokform: gläds åt detta faktum...! Köp och läs Ett rike utan like -- Sveriges historia. Och du köper den på Logik förlags hemsida. Eller på Amazon.com.

Recension i Radio Motgift
Recension i Nya Dagbladet
Försmak ur boken: Slaget vid Narva
Sverige behöver en ny berättelse
Den stolta svenska historien
Köp boken på Logik förlags hemsida
Köp boken på Amazon.co.uk

söndag 26 februari 2017

Mellanzonen: en prosaskiss

Härmed ett prosapoem. En prosaskiss.

Nu tänkte jag lägga upp en prosaskiss. Texten försöker fånga särarten i ett stadslandskap, ett never-neverland mellan centrum och periferi: mellanzonen. Så bered er på ylande ångest, süsse Schmerz, ett tillstånd bortom Bortom och inom Inom.

- - -

Mellanzonen, detta gränsland mellan centrum och periferi, denna värld i sig, detta tillstånd, detta limbo...

Här är det alltid natt. Här kan man se skolgårdar där skriken tycks ha tystnat för alltid, här kan man se slottsliknande villor som döljs bakom täta granhäckar, här kan man se gudsförgätna caféer vid små torg som aspirerar på satellitstatus...

Och än mer: här kan man se ödetomter som genom en ödets skickelse undgått planerarnas argusögon och därmed antagit karaktären av nollplatser, här kan man se motorvägar med system av viadukter och kulvertar som badar i gyllene ljus natten igenom, här kan man se cykelbanor som försvinner i det grönskande mörkret av en allé, och här kan man se värmeverk och transformatorer med valmade tak och konstfullt murade tegelfriser.

Här kan man vandra runt, synbarligen i evighet -- men allting slutar vid en långsträckt esplanad där gatlyktorna speglar sig i den regnvåta asfalten, där trafikljusen tycks ha fastnat på rött och där fallna löv virvlar bort i fartvinden från en passerande bil.

Ballard: Super-Cannes
Rapport från Kontext 2008
Rapport från Imagicon2 2009

lördag 25 februari 2017

Typer: Naturlig Människa

Jag har tidigare på bloggen haft inlägg om TYPER. Se här och här. Det är skarpskurna porträtt, i jagform, av olika typer man möter i sin vardag -- i västvärlden -- i 2000-talets verklighet.

Och nu är det dags igen. Typgalleriet fortsätter. Idag gör jag en liten formmässig avvikning; vederbörande får uttrycka sig i ett poem. Men det är alltfort en redogörelse i jagform av en säpräglad typ, som idag är en den naturliga människan.

- - -

Lammkött på krogen
nerkabbat på gatan
och mussigurr-gurr fram på kvällskvisten...

Ser lite på Andra Chansen
tar sista dansen –
gör några dragningar på Ica Maxi
undervisar ungarna om
lagar vegetariskt och
de älskar det –

Ideologier, mönster,
program kommer och går
men solskenet på balkongen består...

Jag tror inte på något, jag tror
bara på livet, instinkterna, impulserna,
blodet, det omedvetna --

Jag är en helt naturlig och fri människa,
jag lever i elementen, solar och
badar, njuter en brasa, ser på fåglar
som svirrar i det blå --

Detta är det naturliga -- men att leva sitt
liv med tanke-vilja tror jag inte på
ty jag kan ej tänka och ej vilja.

Barnen bör styra världen, barnen
och min katt, för min katt är så
intelligent så.

Typ: Förståndig
Typ: Turist
"Eld och rörelse" åter fri

måndag 20 februari 2017

Book News: Redeeming Lucifer (Svensson 2017)

Lennart Svensson's latest novel can now be bought on Amazon. The title is "Redeeming Lucifer" and it's a spiritual adventure. ISBN 978-1-910027-20-2. Cover © Local Legend.

Redeeming Lucifer is a 208-page story of good and evil, light and dark, playing in Romania in 1917 and beyond, in mythical lands and dreamworlds. It tells the story of a Russian army captain, Carl Griffensteen, in search of the Rose That Never Withers -- a search leading to another mission, one of going to Hell and redeem Lucifer. The quest attracts the attention of sinister powers, angels and demons being part of the drama from the start. In this vortex of realities, this cosmic confluence, this metaphysical miasma, what can one man do? Will this very human hero persevere, will Carl Griffensteen succeed in Redeeming Lucifer...?

On the book's Amazon page can be found a somewhat longer plot summary, along with this statement:
This is a classic, exciting adventure story for all ages of the battle between Light and Dark, told with unique imagination and acute historical detail.
In the book proper the author is presented thus (text © Local Legend):
Lennart Svensson is a Swedish academic living in Härnösand on the northern Swedish coast. He grew up in a virtual wilderness of wooded hills and farmland, listening to his grandmother telling fairy-tales of old. Later, he cherished the stories of modern fantasy writers. Thus was born Redeeming Lucifer, his debut novel in English.
It also says this of Svensson's previous publications:
Lennart has published prose works in Swedish, notably his first novel, Antropolis (Etherion Forlag, 2009), a spiritual vision of the future, while in English he has published Borderline – A Traditionalist Outlook for Modern Man (Numen Books, 2015), a clarion call for idealism in this modern age of materialism. His first ever fiction in English was the story The Middle Zone, published in Morpheus Tales: The Best Weird Fiction, Volume 3 (2013).
And now, Svensson's novel Redeeming Lucifer is out. Buy it now. So that when in the future your kids ask you, "What did you do in 2017, did you buy the greatest story ever told, Redeeming Lucifer?" -- you can say, "I did".

Here's an excerpt from Chapter One.

Buy the Book on Amazon.com.

Buy the book on Adlibris.

Excerpt from Chapter One
Great Fiction on This Blog
Nordic Sphinx (poem)
November Poems
The New Improved Sun (poem)
Secular Hymns -- Ordinary Songs With Religious Feel

söndag 12 februari 2017

Antropolis: Fullkomlighetens Palats

This is a post in Swedish about Antropolis, city of cities.

2009 gav jag ut romanen Antropolis. Se här för info om var du köper den mm.

Antropolis är en roman, seriös konst. Förutom detta gillar jag att bygga dioramas. Miniatyrlandskap. På bilderna i detta inlägg ser vi exempel på denna min hobby. Det är Antropolis i dioramaform, 1/76 eller så. Vad vi specifikt ser är Fullkomlighetens Palats som romanens Jenro Klao besöker en och två gånger -- för predikan, fest mm.

Detta är några inte-så-seriösa bilder på ett diorama, i gråzonen mellan konst och hobby. Varsågod.

Mer info om boken Antropolis
Redeeming Lucifer
Fler dioramabilder
Antropolis: Place du Carrousel