söndag 5 februari 2023

Blog Post 5 February 2023

Welcome to my world. In the pic above you see me teaching and preaching at an event. And that's what I am -- a teacher and a preacher.

I teach and I preach... I roam and I rave... I'm constantly active, constantly "at it"... as an Actionist, a Rigorist, and latter-day magician and alchemist.

Let me tell you about it... let me tell you about my world.

So then, this is a picture from one of my travels... one of those places you don't normally take pictures of... anyway, this is from a gas station in the heartland of Sweden... early morning, Nordic midsummer... love it.

That journey was done in this car... the lovely Volvo V40... engineering-wise it was built on a Ford Focus frame... but Volvo gave it a wedge-like form... it oozes "sport, the joy of driving"... V40 was one of the best Volvos ever imho.

This is one of my most popular works... a history of Sweden... as yet, in Swedish only... but who knows, it might come out in an English edition too... the book is presented in this post... in Swedish.

This another of my bestsellers, the Jünger bio of 2014... still in print after all these years... "a must-read for fans of Jünger" as an Amazon review said... read more about it here.

Burning love...! as Elvis sang... and this is burning magnesium, lighting up the battlefield at night... more about this stunning work here.

Lovely cover, understated... a conceptual essay about the nature of reality... presentation here.

This is a promo pic from 2019, I figure...

And there you go... this is how I see my world as of 2 February 2023.

Jünger bio
Burning Magnesium
My Swedish history

måndag 23 januari 2023

Självporträtt i bilder

In Swedish. -- Det här är ett porträtt av mig genom åren. Man kan säga: om det überhaupt finns något tema så är det min andliga utveckling som här skissas. -- Bilden överst föreställer, föga förvånande, mig, på Galleri Granen i Sundsvall 2017. Tavlan är Roberts "Akvedukt, rosa himmel".

Venedig, 1976. Jag och min bror (bror tv, jag th) vid Canal Grande med Santa Maria della Salute i bakgrunden. Alltså en barockkyrka av vit marmor i en stad full med antika artefakter. Redan då var jag "trad" med andra ord... det ska börjas i tid.

Saltoluokta 1980... jag fjällvandrar... "Meditations on the Peaks" i Evolas anda... Actionismen grundlägs här.

Uppsala 1989... jag och min dåvarande flickvän på Hågahögen... en bronsåldershög, en tämligen stor gravhög i landskapet... vi tycks sitta där och sjunga, ja så hedrar man sitt förflutna allra bäst.

Uppsala cirka 2009, möte med sf-fans. Platsen är Williams pub i Uppsala. Jag börjar redan då fjärma mig från sf-fandom -- ty jag hade fått ett kall -- att bli guru, Actionist guru. Ni ser det på bilden, ni ser glorian över mitt huvud: "Detta är min enfödde son, i vilken jag funnit behag" liksom.

Bild tagen på Robert Svensson-retrospektiven i Sundsvall, april 2017. (Bilden överst i detta inlägg är från samma tillfälle.)

Här föreläser jag på DFS 2019... bloggreportage här.

Övik, återvinningscentralen Må, mars 2020... urstädning och terminering av dödsbo... detta var sista rycket, hyra av lastbil och bortforslande av sängar och gamla soffor. Vädret var regnigt med isig villagata, men ett tecken från ovan var när jag kom körande på denna ÅVC och på bilradion fick höra "United" med Judas Priest. "Halleluja, Makterna är med mig" kändes det som... senare på dagen tittade även solen fram.

DFS, oktober 2021, Logikdagen... jag är inbjuden för att promota Ernst Jünger -- en biografi.

Logikdagen 2021
Min Jüngerbok
Actionism -- presentation på svenska

söndag 15 januari 2023

France is the past, Germany is the future

Degeneracy and the opposite, a viable culture...

France has Nana, Bel-Ami, Carmen, Emmanuelle... George Sand, Colette, Françoise Sagan, Anaïs Nin... a literature of women, the glorification of the prostitute...

In comparison we have Germany with Wagner at the fore... with Brynhilde, Isolde, Senta... quite different gestalts of womanhood...

In the Wagner opus we also have Tannhäuser, who leaves the domain of Venus in order to shape up and become a man, a plot element which was incomprehensible to the French audience... leave the goddess of love, mais c’est imbecile ça... but he must leave... “I don’t strive for happiness, I strive for my work”... as Zarathustra said...

This is German, this is core Faustian, this is the future... and France is degeneracy, it’s the past... Napoleon was the last French power to reckon with, from then on it’s Germany who rules the roost.

My Wagner book
Faustian Era
Absolute Man

lördag 14 januari 2023

The Coming of the Space Age

I am the messiah of space exploration.

In the 21st century man will venture out into space on a large scale.

The long dreamed about stellar exodus will become a reality.

As the prime endeavour Mars will be colonized and terraformed, making it into the first sizeable space colony.

Thus, the space age will begin.

It can't be stopped.


Space exploration will be a rather natural development. Faustian man, Western man has long dreamed of going to space, going to Mars. Scientists like Schiaparelli and Lowell, and science fiction authors like Burroughs and Bradbury, and countless others, have already claimed the red planet.

Faustian man will go to to Mars. It is the legacy of sea-faring Vikings, Portuguese, Spaniards, Frenchmen, Dutch, Englishmen. It is the strain of venturing out, claiming new land and shaping it after his image.


The Faustian specificity, what is this...?

It is the “striving for infinity”-strain of Bach and Beethoven, of Leibniz’ infinitesimal calculus, of Dante and Faust going Beyond the Beyond.

It is Nietzsche’s Zarathustra ethos of “O eternal everywhere, O eternal nowhere”.

It is the character expressed in figures like Kepler, Gallileo, Newton, Goddard, Tsiolkovsky, Oberth, von Braun, Koroljov, Gagarin, Glenn, Armstrong – space pioneers in theory and practice, having to go to space as a matter of course.

Target Mars
SF Seen From the Right
Collage by LS

torsdag 12 januari 2023

Four poems by Stefan George

Om namo nârâyanâya...

Let me tell you about Stefan George.

He lived 1868-1933.

He was a conservative German poet.

He was an aesthete, seeing art and beauty as a kind of creed in itself. Kind of like this.

He meant that intuition is superior to intellect.

He admired Nietzsche (as can be seen in this post).

He was an elitist: an elite should rule society, he meant.


Some time ago we gave you George's Nietzsche poem. Now we will give you four other poems -- poems of the same exquisite, aesthetic, uplifting kind.

The first one is "Having Everything".

Having Everything

Essentially this is a nameless George poem from the collection Der Stern des Bundes, 1913; by its first line we can call it “Having Everything”. It is about people ignoring the fact that we live in abundant times. In a more philosophical vein, it can be seen as a text on the theme of how the common man lacks the imagination to see beyond everyday trifles, “the man of the crowd” being unable to seek out Tradition, the treasures of timeless art and wisdom, which still exist even though the everyday reality is filled with MSM nonsense and propaganda. (The following is my own translation.)
Having everything, knowing everything they moan:
“Barren living! Thirst and hunger everywhere!
Abundance lacking!”
I know of attics over every house
full of yellow grain, richly piling up –
no one takes...
Cellars under every house where the wine
leaks out and is absorbed by the sand –
no one drinks...
Tons of pure gold scattered in the dust:
people in rags touching it with the hem –
no one sees.

You Build Criminally

Here is another poem from the same collection, Der Stern des Bundes (which in itself means, “the star of the union”). The theme is the modern world gone astray in materialism and the need for a spiritual resurgence footed in the ethically and aesthetically gifted individual (the below version is my translation):
You build criminally with mass and limit:
“what’s high can get higher...!” But no find,
no support, no mending suffices – the building sways.
And at wisdom’s end you shout to heaven:
“What to do before we suffocate in our own rubble,
before our own spooky image feeds our brains?”
He laughs: too late for rest and medication!
Ten thousand must be struck by divine madness
ten thousand must incur the holy plague
ten thousand infested by the holy war.

Do not talk to me about the Highest Good: before it
blesses you, you will drag it down to your mess.
God is a mere shadow while you ruin yourself.
Do not talk to me about Womanhood: before you do not see all this,
what’s under the fruitful, painful exterior,
it has to grow stronger in lust.
Do not talk to me about People: since no one of you feels
the union of earth and threshing floor,
the right with the coming and going,
the tying up of the split golden thread.

Estimate the danger as nothing but a fanciful image
before which you kneel – at the big fire!
You’re destroying much more when you remain
by your corrosive poison and your grave
as a depletion and a maternal maw.
It may happen that from a few leftovers
saved from the rubble – from the cracked wall,
weathered rock, eroded ore –
gilded letters come to life!
The way you keep it is complete decay.

The world evening was blazing... again the Lord went
into the rich city with gate and temple, laughing
grimly that all this would fall.
He knew: no inserted stone can remain
if the ground – the whole – denies
the power of the whole.
Many hands moved and many grand words
were said and one was need.
The world evening was blazing... everybody was playing and singing.
They all looked right – only he looked left.

Whom the flame always embraces will
always be the companion of the flame!
He may wander and stray: wherever her
sheen reaches him, he never strays too
far from the target.
Only when his look loses her will he
be deceived by his own shimmer:
missing the law of the middle
he is scattered in the abyss.

The new nobility you are looking for
doesn’t issue from shield and crown!
Be forever differentiated,
with the clever look of wisdom,
with the raw look of scorn.
Stemless grow in the chaos
rare sprouts of their own worth
and you know the kindred
in the true glow of the eyes.

Let the old people of the estate be happy,
the faraway quarrel doesn’t reach their ear.
But all youth you should call slaves,
deafening themselves with soft sounds,
chained over the abyss in a garland of roses.
You should spit the rotten out of your mouth,
you should wear the dagger in the laurel bouquet
according to rhythm and melody of the near election.

Come to the Park They Say Is Dead

The next poem is also nameless but is usually called by its first line, “Come to the Park They Say Is Dead”. I’ve found the translation on the site PoemHunter.com. The original poem is from the collection Das Jahr der Seele (1898) and it is longer than this, has more stanzas. It is a scene of animated nature, of vivid symbols around us.
Come to the park they say is dead, and view
the shimmer of the smiling shores beyond,
the stainless clouds with unexpected blue
diffuse a light on motley path and pond.

The tender grey, the burning yellow seize
of birch and boxwood, mellow is the breeze.
Not wholly do the tardy roses wane,
so kiss and gather them and wreathe the chain.

The purple on the twists of wilding vine,
the last of asters you shall not forget,
and what of living verdure lingers yet,
around the autumn vision lightly twine.


The last poem in this exposé will be “Hyperion”. It summarizes George’s “ethics-cum-aesthetics” of anti-modernism, hinting at ancient Greece as an alternative to strive for. Part I and II are deciphered with the help of Malmberg’s Swedish translation. Part III is the translation given at PoemHunter. (I have corrected it on line six, made PoemHunter’s reading of “chase” into “chaste,” according to the original’s “scheu”.) – In line nine of Part III, we find the English word guerdon which means “give a reward”.
To the longing a gesture was enough.
And of old, with gestures the gods have spoken.


Whence do I possibly come,
from what distant land,
o ye brothers of my kin?
Though I enjoy wine and bread
of your land, still the stranger
I remain.
I, the firstborn, knowing himself
grander than siblings from
later alliances, knowing he
has a nobler paternity.
O ye trapped in the senses,
flaccid in word and deed:
longing by God knows what waters and
willows for low-down pleasures!
You never learned to dance;
too raw, too soft, unable
to harmony, alone even as
couples: you with your mirror!


A specter draws me to you,
children of the Greek archipelago,
you, having given grace to the deed,
majesty to the works of art,
you, having married the courage of Sparta
to the sweetness of Ionia.
The young dancer of victory
creates heroes as a man,
both leading a state
and a symposium.
The demand of ardent voices
unifying temple and games.
Wisdom never reached
deeper than in this realm.
What a teeming life
on these shores and mains!
In the cypress grove
in purple twilight,
profoundest teachers leading
the steps of noble youth.
The favorites of Tyche
you were ever victorious,
you, having in flesh and bronze
shaped the image of Man;
in reeling dance, you
created gods for us.
A thousand-fold sounds the cry:
Woe! that it must perish!
By the law of necessity,
life destroying life!
Woe! On the command of the Syrian
this world of light fell into night.


I journeyed home: such flood of blossoms never
had welcomed me... a throbbing in the field
and in the grove there was of sleeping powers.
I saw the river, slope and shire enthralled,
and you, my brothers, sun-heirs of the future:
your eyes, still chaste, are harboring a dream,
once yearning thoughts in you, to blood shall alter...
My sorrow-stricken life to slumber leans,
but graciously does heaven’s promise guerdon
the fervent... who may never pace the Realm.
I shall be earth, shall be the grave of heroes,
that sacred sons approach to be fulfilled.
With them the second age comes; love engendered
the world, again shall love engender it.
I spoke the spell, the circle has been woven...
Before the darkness fall, I shall be snatched
aloft and know: through cherished fields shall wander
on weightless soles, aglow and real, the God.

George's Nietzsche poem
Golden Yoga: Life as Art
Fyodor Bronnikov, Pythagoreans Celebrate Sunrise. 1869

måndag 9 januari 2023

Absolute Man (again)

This is the Dreamer's Description of the world... the backwoods hick hymnal... the artistic lifestyle... reciting a mantra until you enter a trance... -- And so we sing...

Absolute man... total man... magician man...
Electric man... dvâpara man... amen man...
Superman... man plus... overman...
om bhûr bhuvah svaha...
om namo nârâyanâya...
dhâtâham vishvato mukhah...
aham brahmâsmi...

Burning Magnesium (2018)
Sanskrit poem, September 2022
Kali Yuga is over

lördag 7 januari 2023

Gāyatrī mantra

Om... peace...

Today's sermon is about a mantra.

Yes it is...

And the sermon goes like this:

Vedic scripture isn’t so prominent in the current religion of India. Today’s Hinduism is mostly based on Purāṇas, the Gītā, and late-period commentaries.

However, one Vedic verse that is well-known even today is the so-called Gāyatrī mantra from Ṛgveda 3.62.10. It is for instance used in morning rituals. Macdonnell says that this stanza “has been a morning prayer in India for more than three thousand years” (A Vedic Reader for Students, p. 10).

And here we have it:
oṃ bhūr bhuvaḥ svaḥ
tat savitur vareṇyaṃ
bhargo devasya dhīmahi
dhiyo yo naḥ pracodayāt
For the translation we have employed interpretations by Vivekânanda and Monier-Williams, plus our own judgment. And so we say that the meaning is:

“Om (oṃ) – hear, you Earth (bhūr), Sky (bhuvaḥ), and Heaven (svaḥ)... let us meditate (dhīmahi) on that (tat) excellent (vareṇya) glory (bharga, radiance, splendor) of the divine (devasya) sun (savitur), may he enlighten (pra-cud, impel, send forth) our minds (naḥ dhiyo).”

Now, repeat this mantra 108 times and you will reach satori, samatva, enlightenment, and peace of mind.

Kalki Purâna
Sanskrit poem
Jack Steelnack -- superman in a sidecap
Hyperborean history
The painting is by François Nomé

tisdag 13 december 2022

God jul

In Swedish. -- God jul!

Jag önskar härmed alla läsare god jul. Och ett gott nytt år.

Och med det sagt... så kommer jag att tänka på en annan julgrej.

Det här med Disney på julafton.

Få tänker på att detta är en hel radda svårsmälta lagbrott, tragedier och anmärkningsvärda beteenden.

Som till exempel den första filmen: jultomtens verkstad.

Där noterar man sådant som lokal med nödutgångar ej markerade, lackeringsarbete utan skyddsmask, processteknik utan hörselskydd, färd i luftfarkost (släde) utan säkerhetsbälten... vad säger skyddsombudet?

Och Kalle Ankas fotografiska expedition i djungeln... summa summarum är detta en tragedi. KA blir galen där under sin vetenskapliga strävan att kartlägga djur och natur.

Men filmen har ingen brasklapp om detta.

Men sådant ser vi ju överallt idag -- brasklapp -- typ i böcker som Den gamle och havet av Hemingway. En nyutgåva lär ha fått varningstexten, the reader should be warned about graphic fishing scenes...

Men i Disneyfilmen ifråga finns inget sådant -- ingen varning, ingen hint åt ansvarskännande föräldrar. I rest my case.


KA blev galen där i sin sydamerikanska djungel.

I kontrast mot detta har vi Alexander Humboldt (1769-1859). Han åkte också till Sydamerika för att kartlägga djur och natur.

Humboldt återvände till civilisationen som hjälte. Ankan -- icke så.

Och detta som julunderhållning till knäcken och kakorna -- man tar sig för pannan.


Vidare i Disneyprogrammet.

Lady och Lufsen på restaurang... där vi ser att vegetariskt och glutenfritt alternativ ej erbjuds.


Och Pluto i kamp mot ekorrarna Piff och Puff.

Pluto, denne trogne gårdvar -- han har, outtalat, uppgiften att vakta huset. Snoka rätt på inkräktare och skadedjur.

Han löser denna uppgift, han handlar i uppgiftens anda.

Men för detta får han blott otack av Musse.

Slutsats: Musse har ingen kunskap om Moltkes ledarfilosofi. Den som ger underlydande förtroendet att lösa sina uppgifter efter egen bedömning, bara det sker i operationens anda.

Så, om inte upprörande, så borde en brasklapp om detta noteras efter sagda film.

För övrigt sitter Benjamin Syrsa farligt nära kokhet, rinnande stearin i slutfilmen. Skyddsombud, brasklapp...?

Jag säger bara: Disneys julshow, "Kalle Anka och hans vänner önskar god jul" -- detta pågår, år efter år, på bästa sändningstid -- en show, så som jag försökt visa, som är en orgie i ansvarslöst och rent av kriminellt beteende... och allt detta severas svenska folket utan att någon reagerar.

Det är knäpptyst i media om detta. Jag är tydligen den förste som reagerar.

Man kan bara rikta sig till den ansvarige, dvs etermedia-aktören ifråga, och säga:


Podd med mig om Moltke
Podd med mig om Jünger
Podd med mig om Spengler

söndag 27 november 2022

Böcker av mig i julhandeln

In Swedish. -- Det lackar mot jul.

Julen närmar sig. Det är dags att köpa böcker i present.

Till exempel mina böcker.

Så för att köpa mina böcker, härmed några länkar. Det blir ett urval ur min produktion; detta är typ de populäraste böckerna. Men för en titt på hela min produktion, gå till denna bibliografiska översikt.


Det gällde alltså länkar till köpställen för mina populäraste böcker.

Då börjar vi...

Ett rike utan like: länkar till alla köpställen finns i detta inlägg.

Den heliga flamman: länkar till alla köpställen finns i detta inlägg.

Ernst Jünger -- en biografi: länkar här.

Trotylstorm i öster: länkar här.


Det var mina svenska titlar. Så några engelska:

Actionism: länkar här.

Ernst Jünger -- A Portrait: köp den t.ex på denna nätbokhandel.

Richard Wagner -- A Portrait: köp den t.ex på denna nätbokhandel.

Science Fiction Seen From the Right: länkar till köpställen här.

Ett rike utan like: presentation på denna blogg
Den heliga flamman: min senaste roman, presenterad på Galaxen
Ernst Jünger -- en biografi: min Jüngerbok, presenterad på Galaxen

lördag 26 november 2022

Absolute Man (poem)

Śānti... peace...

Śānti... om... peace...

Absolute Man... Total Man... Magician Man...

Aham asmi cakravartī...

Aham asmi cakravartī...

Absolute Man... Total Man... Magician Man...

Śānti... om... peace...

Another poem
Jack Steelnack
A novel
Francesco Battaglioli, Dorotheum

onsdag 23 november 2022

Podd om Tolkien: med Jalle och undertecknad

In Swedish. -- Nu är det dags igen. En ny podd med mig finns upplagd.

Svegots poddverksamhet går vidare. Under rubriken "På gamla och nya stigar" har nu ett nytt avsnitt kommit, avsnitt 78. Det handlar om Tolkien.

En ny TV-serie, marknadsförd i år, 2022, är baserad på Tolkiens mytvärld: The Rings of Power. Och det ger anledning till att granska Tolkien. Och i den aktuella podden skärskådas Tolkien ur olika synvinklar: konstnärligt, politiskt, mytiskt.

Du finner avsnittet här.

Podden om Tolkien
Mer fantasypodd: Den heliga flamman
Vad jag 2008 skrev om Tolkien på denna blogg
Intressant fantasyroman: Mythago Wood (1982)

tisdag 22 november 2022


In Swedish. -- Svenssongalaxen jubilerar idag.

Denna blogg startades 22 november 2007. Det är idag 15 år sedan; därför är det dags för jubileum. Svenssongalaxen fyller femton idag...!

Jubel och trumpeter...!

2007 till 2022: femton år. Ja minsann, 2007... tänk... det var en annan värld. En värld med bloggar som Den moderne munken, Latinbloggen och På tusen famnars djup. Alla borta nu.

Men Galaxen lever vidare.


Som vanligt, i jubileer som dessa, ska jag nu länka till några gamla inlägg.

I år är temat: bloggens politiska sida.


Jag är en radikalkonservativ nationalist.

Här är det främsta beviset på det -- presentationen av min bok Ett rike utan like från 2017.

Mer då?

Ja, vad ska vi exemplifiera med...? För att belysa bloggens radikala, rebelliska sida...?

Här är ett inlägg från november 2013. Det analyserar PK-ismens natur med hjälp av citat och en del rätt originella vinklar. Jag gör analysen att PK-ismens kärnstrategier är dualism, ateism och entrism.


En känd högerradikal är Alex Kurtagic. Här refereras hans sammanfattning av vänsterns natur. Med andra ord, vi i högern, Ljusets Riddarvakter, kämpar mot mörkret. Vi kämpar mot ondskan...!


En viktig aspekt av frihetskampen är kampen mot antivitism.

Vi på Galaxen har speglat den.

Såsom i detta inlägg från 2012, då Reinfeldts omnämnande av "etniska svenskar" skapade hallå. Det var historiskt; i och med detta dök nämlingen den infödde svensken åter upp i samhällsdebatten, efter en cirka 70-åriga dvala. Ty under ex.vis Palme var det bara sådant som "mänskorna i det här landet" som fick omnämnas.

"Etnisk svensk"-memet, som dök upp 2012, är av fundamental betydelse för den Sverigevänliga rörelsen.

Antivitsmens frontlinje pressades tillbaka då, 2012. Och mer finns att säga. Såsom genom att titta på detta inlägg från 2013, som skildrar reträtten i realtid för antivita debattörer.

Här är ännu ett inlägg från 2013 på temat antivitism: ett referat av en Youtube-video som lär oss hur man debatterar ner "anti-rasister". Denne video stod på vår sida; den finns ej längre online men mitt referat är viktigt. Bland annat för att den visar hur "antirasist är ett kodord för antivit".


Vad mer ska vi länka till i radikal väg...? -- Ja varför inte detta som behandlar "samnationalism". I Per Engdahls anda talas där om samexistenta nationalismer; i varsitt ursprungsområde kan varje folk frodas i sin egenart. Ja men flyktingar då...? -- Flyktingproblematik idag är ofta ett medvetet skapat problem. Det erkänner till och med "eliten" självt. Se här.

Vad gäller nyssnämnde Engdahl så var han en legendarisk svensk nationalist. Här recenserar jag hans memoarer Fribytare i folkhemmet.


På tal om böcker finns det en del i radkal väg på bloggen. Såsom denna översikt över Evolas idéer.

Och på tal om Evola, hans tyske samtide Ernst Jünger är något av en ikon för bloggen. Jag har skrivit om honom sedan början av bloggens existens. Och under bloggens levnad har jag gett ut böcker om honom. Nämligen biografin på engelska som kom 2014. Och den svenska versionen från 2021.


Bloggen började alltså sin existens år 2007. Och 2008 började jag skriva om Jünger här. Se till exempel denna recension av Jüngers roman Heliopolis från 1949.

Med andra ord, här på Galaxen finner ni titt som tätt predikan av radikalkonservativt slag. Med Jünger som symbolgestalt slås här eviga sanningar fast; här omhuldas symboler av konservativ nationalism att leva i evigheters evighet amen.

Ett rike utan like (2017)
Elga Andersen, tysk skönhet
Ernst Jünger -- en biografi (2022)
Runsten. Teckning av E. Berggren. Från Heidenstams Svenskarna och deras hövdingar