söndag 11 november 2018

Fantasy Art by Robert Svensson (1963-2016)


Above we see "Leopard and Waterfall" by Robert Svensson. Robert was my brother and he was an artist. Obituary in this post. -- In this post today I will show some fantasy art by the man. -- [Dödsruna på svenska över Robert här.]




A dream...

I am visiting my brother Robert in Uppsala. It’s a kind of dorm house, many people sharing it. They point down a meadow or lawn, go there they say, the door over there goes to Rob’s room. So I go down this slope, greensward in the sun and a door ahead, nice to meet your brother etc.

The next scene I’m in the room and there’s a complete change of atmosphere. The room is empty, it isn’t even a room, just an empty space of scaffolding. Dark skies all around. It all says “empty, nobody home” like nothing on earth. Bringing this message home: “Your brother is dead, you can’t visit him anymore, now you can’t go to Uppsala and see him.”

- - -

Empty room, empty scaffolding... It’s over. He’s gone. And then the cataclysm and then the ice age.

OK. I don’t believe in either ice age or whatever major menace ahead. But sometimes you have to acknowledge a somber mood visiting you. “Don’t say it’s rosy when it isn’t.”

“The sun goes down”... this is a moody piece by Phil Lynott. The last Thin Lizzy single. And I always come to think of Robert now when hearing it.

Rob was an artist and he left a lot of paintings behind. So, in a way, he’s still with us. He died relatively young, at 52.

- - -

He left paintings behind and now I will show some. The theme is "fantasy art". All of them are oil paintings; some are on canvas, some on masonite. Some rather big, some smaller. First some works with discernible motives, then some abstract ones. Finally, some photos of the man himself.

(Click on the pictures to enlarge them.)




Future City.




Detail of 'Future City'.




Detail of 'Future City'.




Spaceship. [We see a winged vessel about to land.]




Ship in Colorful Space.




Head Planet. [We see a planet in the shape of a head.]




Detail of 'Head Planet,' used on the blog to illustrate this story.




Aqueduct.




Tower on Aqueduct.

Dream Cats.




Primordial Planet.




Venturing Out. [In Swedish, "Utfärd".]




Centrifugal Motion.




Shapes of Things to Come.




Explosion in Color Factory.




Sentimental Sun.




Detail of 'Sentimental Sun'.




Detail of 'Sentimental Sun'.




Time Tunnel.




Shape and Color.




Detail of 'Shape and Color'.




Detail of 'Shape and Color'.




Detail of 'Shape and Color'.




Rob (left) and me LS, Venice 1976.




Rob in his studio, 1996.




Rob sketching, somewhere in central Scandinavia in the 00s.




Related
Obituary in English
Dödsruna på svenska över Robert
Retrospektiven i Sundsvall 2017

måndag 5 november 2018

Book News: Commanders -- American Generals from Lee to Schwarzkopf (Svensson 2018)

My new book is out now. It's called Commanders -- American Generals from Lee to Schwarzkopf. Buy it on Amazon. -- Swedes can buy it on Bokus.com. And even on Adlibris.



The first draft of this book was written in the spring of 2000. On a manual typewriter, in Swedish. And, now, at long last, I've completed it in this form, in English, as befits a subject like this: American war history.

I take a look at American Wars from the Civil War through the Gulf War by way of the generals fighting them. I focus on personalities and anecdotes, on everything that might interest me: culture, tactics, weapons, everything beside politics per se. For, I well know that "American Wars" and why they were fought is a controversial subject. In the introduction I intimate that I doubt the official narrative of the Gulf War, and even WWII.

However, I don't go into politics in this particular study. But you still get a lot in Commanders. On the Amazon page we read of the book:
Commanders is a collection of biographies about American generals. (...) Written as popular history, each general is individually described. Author Lennart Svensson does everything from telling anecdotes, reflecting on culture, war and history, to musing over operational details, meticulously narrating each general’s story. Commanders provides “good stories, well told” in the genre of the historical essay. At the end of the book there is also a chapter examining topics such as the mirroring of American wars in literature and film.

As Svensson says in the introduction: “these are war stories, told by the fireside with a glass of whisky in the hand”.
The study includes the following generals:

Robert E. Lee
George G. Meade
U. S. Grant
Thomas “Stonewall” Jackson
George B. McClellan
George A. Custer
John J. Pershing
George C. Marshall
Douglas MacArthur
George S. Patton
Dwight D. Eisenhower
Omar N. Bradley
Claire Lee Chennault
James H. Doolittle
Leslie R. Groves
Charles E. Yeager
H. Norman Schwarzkopf


A sample chapter of the book is this one, about Charles Yeager (1923-).

Buy the book on Amazon.

If you are a Swede, you can buy the book on Bokus.com

Buy the book on Adlibris.




Related
Sample Chapter: Charles Yeager
Burning Magnesium
Biography of Svensson

onsdag 31 oktober 2018

SF Seen from the Right: presentation på svenska


Här presenteras en bok. Köp den på Bokus. -- Köp den på Adlibris.




År 2016 gavs min studie av konservativ fantastik ut: Science Fiction Seen from the Right. Jag presenterade den här, på engelska, det språk den är skriven på. Här följer en svensk presentation.

Boken utgår från fyra konservativa författare av sf och fantasy (= fantastika): Heinlein, Frank Herbert, C. S. Lewis och Tolkien. De har alla ett gott öga till traditionella dygder såsom mod, uppoffring, tro och heder. (Och många av dessa författares verk finns på svenska. Så den som vill ha det, svenskspråkig konservativ fantastik, kan gå direkt till biblioteket eller bokhandeln och få sitt lystmäte.)

Min studie, Science Fiction Seen from the Right, går igenom dessa fyra. Plus en rad andra författare, som Karin Boye. Kallocains författare får ett eget kapitel. Som vi alla vet gestaltade hon rigorismen tämligen väl. Annars är ingen svensk med. Det finns så lite att skriva hem om vad gäller det svenska i detta ämne, radikalkonservativ sf. Men i utlandet har vi i det konservativa fantast-lägret förvisso namn som "de fyras gäng" ovan. Plus Lovecraft, Jerry Pournelle, Bradbury, Robert E. Howard och många andra (som Ernst Jünger.). Och övriga, mer mainstream typer, kan förvisso ses från konservativ synvinkel. Och det gör jag i boken (såsom i mina granskningar av Dick, Ballard, Clarke, van Vogt mm.).

- - -

Boken ger en alternativ syn på vad sf är och ska vara. Vi kan, med andra ord, skapa en ny, konservativ kànon av sf, visat i denna tidslinje.

Förutom sina polemiska sidor och sina presentationer av författare, har min bok detta: kapitel om sf-genrens utveckling, om sf-illustrationer samt om serier.

Boken är på 378 sidor. För 191:- på Adlibris tycker jag den är ett kap.

Det om detta. Boken har till exempel prisats av sajten Counter-Currents:
[W]ith a title like Science Fiction from the Right, one can consider this an automatic purchase for anyone on the “Alt Right.”

Ett annat lovord har getts i en Amazon.com läsarrecension: "As advertised. Very satisfied. Thank you."

Köp den på Bokus.

Köp den på Adlibris.




Relaterat
Presentation av boken på engelska
Starship Troopers: svensk recension
Tolkiens verk
Lovecraft-böcker på svenska
Tidslinje: konservativ fantastik

torsdag 25 oktober 2018

"Gråzonsinlägg" på denna blogg: översikt och länkar


In Swedish. -- Härmed en översikt över ett ämne jag länge bloggat om: omstridda fenomen, udda händelser, esoterica.




Jag har länge varit student i det informella ämnet metafysik och allt vad där tillhör. Dvs. ämnet verklighetens gränser, omstridda fenomen, ockulta samband.

Jag studerar det som är bortom den materialistiska vetenskapens råmärken. Denna sedvanliga, vedertagna vetenskap utgår från de fem materiella sinnena. Metafysiken tar för sin del även intuitionen till hjälp för varseblivning. Dvs. sjätte sinnet, ESP, clairvoyance.

Detaljer åsido så finns det en gråzon mellan vedertaget och icke-vedertaget. I denna gråzon går jag som barn i huset. Och i denna gråzon finns bloggartiklar som de följande:

. Om nollpunktsenergi och kristallteknik.

. En genomgång av diverse omstridda fenomen: Loch Ness, Atlantis osv.

. Modern asatro: en förhållandevis nykter genomgång av dess organisation idag.

- - -

Vidare kan jag i ämnet bjuda på detta:

. Project Montauk: ett amerikanskt projekt som bevisligen varit igång, men vad det egentligen handlat om är omstritt.

. En recension av Graham Hancocks "The Fingerprints of the Gods" (1995)

. En recension av David Wilcocks "The Source Field Investigations" (2011)

- - -

Så har vi detta, som nyligen varit populär läsning på bloggen:

. Jordkrönikan: serie i fem delar om mänsklighetens alternativa historia.

- - -

Allra sist en länk till Castanedatråden här på bloggen. (Först i scrollen är det ett inlägg på engelska, resten är på svenska.) Carlos Castaneda och hans böcker var ett av skälen till att denna blogg startades en gång i tiden. Jag fann föga skrivet på svenska om denne ockulte författare.

Castaneda var för mig en av ingångarna till "det besynnerliga". Och jag håller honom än idag högt. En man som i denna nihilist-materialismens era inskärper viljestyrka och memento mori: det går inte att värdera i pengar.

. Castanedatråden.




Relaterat
Svensson: biografi
"Eld och rörelse" åter tillgänglig
Roman av mig: Redeeming Lucifer
Mythago Wood

måndag 22 oktober 2018

How To Make a Book


To be an author. How do you do?




To create a book from scratch, from manuscript to finshed product, is rather easy. Just follow these steps.





(1) Write.





(2) Send to publisher.





(3) Wait.





(4) Done; the book is out.




Related
My Novel Redeeming Lucifer (2017)
"Burning Magnesium" (2018)
Bibliography of Svensson
Ernst Jünger -- A Portrait (2014)
Science Fiction Seen from the Right (2016)
Actionism (2017)
Painting by Robert Svensson.

söndag 21 oktober 2018

Noveller av Dénis Lindbohm


In Swedish, about a Swedish author. -- Dénis Lindbohm (1927-2005) var en svensk författare. Härmed en titt på några av hans sf-noveller.



Dénis Lindbohm debuterade som skribent i Jules Verne-Magasinet 1945 (denna tidskrift hädanefter = JVM). Berättelsen hette Atombranden. På 50- och 60-talet publicerade han så några noveller i Häpna, ett annat sf-magasin. Sedan, från slutet av 60-talet och framåt, följde en rad noveller i det återupplivade JVM.

Detta är alltså en titt på Dénis Lindbohms sf-noveller. Och for the record så har några av hans romaner tidigare granskats här på bloggen:

. Eden utan Adam, Stjärnpesten, Domens stjärnor
. Frostens barn

Slutsatsen av dessa recensioner är att Lindbohms prosa kanske inte alltid är så raffinerad. Och han hänfaller ibland till irriterande klichéer (såsom "god alien med groteskt utseende föreläser för människan varför hon är ond"). Men -- i långa loppet hade Lindbohm ett trumfkort: han hade något att säga genom sin esoteriska approach. Han kunde i skönlitterär form ibland spritta till och långt överträffa sina mer stilmedvetna kolleger, såsom Bertil Mårtensson, Sven Christer Swahn och Sam J. Lundwall.

Dessa guldkorn hos Dénis, dessa plusvapen inom idéer, upplägg och passager, är det som gör att jag alltid kommer att hålla Lindbohm högt. Särarten i Lindbohms verk har fångats i detta påstående:
När man läser dina sf-böcker så får man intrycket att du sitter och kikar genom ett hål in i en annan värld och bara beskriver vad du ser för det är precis som om det är levande.
Detta sa en gång Bertil Mårtensson till sin kollega Dénis Lindbohm. [källa] Lindbohm hade till exempel sin esoteriska bakgrund. Och i vissa, enstaka fall kom den till synes även i hans science fiction.

- - -

Jag börjar denna (inkompletta) översikt över Lindbohms novellistik med att titta på en samling. Det är Världar runt hörnet, utgiven 2005 av Aleph förlag. På sina 140 sidor har den ett flertal noveller av vederbörande, sträckande sig från 50-tal till 80-tal.

En tidig novell (ur Häpna nr 4, 1958) som intresserar är Gryningsbarn. Tema: telekinesi. Vi möter pojken Willy med annorlunda begåvning: Han är av "... en ny ras, kommen ur den gamla rasens smältdegel, med ett arv i stjärnorna. En ny ras med överlägsna parapsykiska krafter." [s 17] Willys far, Erik, måste lägga band på sig för att inte pojken på telekinetisk väg ska ge honom gåvor, såsom reda pengar och annat han norpar under sina astrala utflykter. Han måste lära pojken att bete sig som folk, utan att för den skull förneka sin parapsykiska förmåga. In alles är detta en pärla till novell. Sf med tema "psykiska krafter" kan man aldrig få för mycket av, särskilt inte sådana som behandlar fenomenet med insikt -- såsom Lindbohm gör här.

Slutet: fader och son går iväg genom staden och... "högt ovanför dem glimmade en myriad av stjärnor. Och natten kom med vila och ro efter en lång dag och det skulle stunda till en ny gryning där bortom." [s 18]

- - -

Lindbohm hade viss bredd. Han kunde skriva både idéfokuserat samt mer underhållande. Ett exempel på det sistnämnda är space opera-novellen Den bottenlösa brunnen (ur samlingen enligt ovan; först publicerad i JVM nr 2, 1969). Det är en i raden av berättelser om Vito Laird och hans ljuva Siljita som tampas mot Bran Rod och hans piratvälde. Här går det undan, ibland lite väl snabbt. Men Lindbohm kan sf-konsten; det är inte bara äventyr i sf-förklädnad, handlingen är baserad på spekulativa idéer. En vokabulär som metaparadyn, psitronisk bomb, femte dimensionen antyder något av den nivå en sådan här text måste röra sig på för att få godkänt.

Dessutom förekommer här en drink vid namn "kváturglonsk Glaciär". Denna detalj får ökad betydelse när man vet vad Kvatur-Glon betydde i Lindbohms personliga mytologi, först avslöjad i Jagets eld 1971.

Vad gäller Vito Lairds äventyr så sammanställde Lindbohm senare dessa berättelser till romanen Solens vargar (1980).

- - -

Världar runt hörnet har fler noveller av i stort sett godkänt snitt. Det är sf-valuta för pengarna. Jag kommer nu endast att titta närmare på den sista texten, Vilddjurets dotter (JVM 418, augusti 1986). En kvinnlig ävenryrare i en science fantasy-värld (= svärd och högteknologi förekommer parallellt) är på väg mot ett mål. Hon är en Actionist, hon har viljestyrka. Men räcker det när hon stöter på Ångestfältet...?
Hon rörde sig långsamt och tyst genom snåren och föste de sista grenarna åt sidorna. Därmed nådde hon Ångestfältets utkant och kände den första ilningen av skräck. Den gick inte att behärska. Det psykoniska kraftfältet påverkade varje oskyddad hjärna och uppväckte en primitiv skräck. Men till skillnad från djuren var hon beredd och hade riktat in all sin vilja på det som måste göras.

[s 125]
Och som antytt, viljestyrkan tar henne igenom. Actionism in motion...!

Hon tampas med vargar, hon smyger förbi drakar. Fantasy! Och för att ta sig igenom ännu ett kraftfält skyddar hon sig med ett tunt metallnät hon bär, plus att hon jordar sig genom att låta svärdsspetsen plöja genom gräset. Science fiction! -- Detta är en mix som är originell i svensk fantastik. Denna novell har en säregen atmosfär, främst antydd genom konkretioner som dessa.

Sedan när hon målet i en fästning och det följer en show-down med en viktig person. Denne förklarar hennes ursprung, hennes särart: hon började sin existens som ett mänskligt embryo, placerad i en tigrinnas livmoder. "Arvskodens instruktion var mänsklig, men din kropp byggdes upp av ämnen ur tigerns blod. Du föddes som en kropp med mänsklig form, men av tigerkött." [s 134] -- Kort sagt: originellt. Och på det en actionfylld slutscen.

Summa summarum: Världar runt hörnet är science fiction av klassiskt märke, med inslag av esoterism och Actionism.

- - -

Denna titt på Lindbohm-noveller ska avslutas med en rätt snitsig sak. Jag hittade den i min samling av gamla, stencilerade amatörtidskrifter om sf: Någonting av vikt ur fanzinet Ziné nr 2, 1981. Redaktör för bladet var Jan-Erik Zandersson.

Det enda felet med Någonting av vikt är att den återigen ska ha detta i modern sf, inklusive Lindbohms sf (Domens stjärnor, Regression), irriterande tema: "grotesk alien föreläser för människan varför hon är ond." OK, människan har sina sinistra drag. Och hon behöver utvecklas mentalt och andligt. Men att få detta påskrivet av en ful, fenotypiskt abnorm varelse -- detta finner jag som läsare både svårsmält och osannolikt. Ska Gud höja oss till högre nivåer så nog kan han sända aliens med mänskligt utseende. Den mänskliga formen är enligt uppgift rätt vanlig i universum.

Någonting av vikt är överlag en ypperlig historia. Ett UFO störtar i Sverige. Kraschplatsen noteras -- men när man letar finner man inget vrak där. Platsen ger upphov till anomalier, störningar i rumtidsväven som måste undersökas. Det görs av en dr. Andreas Sainek:
Långsamt, vaksamt började han gå i cirkel och tittade oavvänt mot centrum av området. När han kom närmare kände han något underligt: det var som om marken lutade. Men marken lutade inte, den var plan. Ändå kände han, kände i balanssinnet, att marken lutade inåt. Det kändes som om han gick i cirkel strax under kanten av en grop. Det drog i honom.

Men han såg ingenting underligt. Förundrad steg han rakt in i det underliga området, med den uppenbara vårdslöshet för den egna säkerheten som gett forskningen några av dess stora upptäckter. Sedan föll han.

[s 23]
Han känner det som om han slår en kullerbytta. Sedan vaknar han av att ligga på rygg, stirrande upp i den blå himlen. Området är fortfarande märkligt men han reser sig och möter strax en intelligent varelse formad som en pumpa, gulgrön- och svartgrönrandig. Detta är ufo:ts pilot som strax börjar föreläsa för Sainek hur människan skövlar jorden, aja-baja...! Det är sant att vi gör det men konstnärligt måste man av en novell kräva lite originalitet.

Det åsido sägs en del som känns fruktbart. Som att varelsens kultur bejakar psykisk vetenskap, medan hos människan denna disciplin är föraktad. -- Få andra sf-författare predikar dylikt. De är i regel nihilist-materialister, "glaserade" med en pseudoreligiös tro på den vedertagna, reduktionistiska vetenskapen. (Mer om denna problematik i Borderline.)

Sist så förklarar varelsen anomalin som Sainek upplevt i terrängen kring kraschplatsen:
Det är en fältkrökning av den lokala rumtiden (...). Jag använde skeppets drivfält för det. En bit av den lokala rumtiden pressas ut extradimensionellt. Men vid själva förbindelsepunkten råder givetvis en mycket stark krökning av rymden, vilket ger en gravitationstratt. Det var genom den ni råkade falla in.

[s 26]
Bra är även människoskildringen i denna novell. Sainek har här just anlitats till undersökningen, ledd av en major Lublin. Stilen tycks mig rik både på information och attityd:
Dr. Sainek fick ett eget tält av exakt samma slag som major Lublin hade och fick oinskränkt tillträde till det aktuella området, två saker som visade att han var helt accepterad som pålitlig ufo-expert av de militära instanserna. Dessutom inbjöds han till major Lublins tält samma kväll lägret upprättats, vilket visade att han var major Lublins vän i så hög grad som någon kunde vara vän med denne bitvarg.

"Nå, gamle tefatsskådare", hälsade Lublin. "Tror du att vi skall få se några små gröna gubbar den här gången?"

"Det beror på styrkan och kvantiteten hos din whiskey", svarade Sainek och tog emot det glas som majoren räckte honom.

[s 20]

- - -

Lindbohms skönlitterära verk som helhet må vara ojämnt. Stilen kan ibland vara lite stel. Och disposition och intrig är ibland haltande och föga originella. Men när han var i form var han oslagbar.

Så att: "Master of Swedish SF" -- det var han kanske inte. Inte rakt av. Men -- jag vill nog ge honom utmärkelsen "Master of Mindful Swedish SF". Bara en sådan sak som att han nämnde vilja i proaktiva, positiva sammanhang (Vilddjurets dotter, Domens stjärnor). Däri skiljer han sig från Mårtensson, Swahn och alla de andra svenska sf-författarna. De hade inte alls denna Actionistiska läggning som, om man närläser, faktiskt är påvisbar i Lindbohms verk.




Litteratur
Lindbohm, Dénis. Världar runt hörnet. Stockholm: Aleph Bokförlag, 2005
Lindbohm, Dénis i Ziné 2: Någonting av vikt. Stehag 1981




Relaterat
Actionism -- presentation på svenska
Mårtenssons sf-romaner
Lindbohm: Jagets eld
Eden utan Adam, Stjärnpesten, Domens stjärnor
Frostens barn

onsdag 17 oktober 2018

Lennart Svensson: biografi med galleri


Lennart Svensson är en svensk författare.




Lennart Svensson föddes 1965. Vaggan stod i Åsele i Västerbottens inland. Från 1974 bodde han och familjen i Övik i Västernorrland.

1984-85 gjorde Svensson värnplikten vid I 21 i Sollefteå. Därefter styrdes kosan till Uppsala där han skaffade sig en kockutbildning och en fil kand.

Svensson började publicera sig i bokform 2007. Härmed ett urval av hans verk, huvudsaklingen essäer men också två romaner:
. Ernst Jünger -- A Portrait, 2014 ("A biography of the very highest calibre", Living Traditions Magazine).
. Borderline -- A Traditionalist Outlook for Modern Man, 2015 ("Spanning from Plato to Castaneda, Svensson manages to not only capture the essential spark and esoteric meaning of conjectures regarding ontology—the nature of being—but he also manages to recast these conjectures in a new light", Juleigh Howard-Hobson in Heathen Harvest).
. Science Fiction Seen from the Right, 2016 ("a book which not just looks at literature “from the Right” but raises questions about what, ultimately, is the Right itself", James O'Meara in Counter-Currents).
. Actionism -- How to Become a Responsible Man, 2017(presentation på svenska av Svenssons livsfilosofi).
. Ett rike utan like (2017). En historik över Sverige från Hedenhös till idag, allt med en radikalkonservativ vinkel. ”En riktigt bra faktabok om Sveriges historia. Jag kan starkt rekommendera denna underhållande bok.” (kundrecension på Logik.se)
. Trotylstorm i öster (2018). Historisk essä över östfronten under andra världskriget. Läs om själva krigsförloppet, Sven Hassel, Alexander Kluge, Clausewitz mm. mm.
. Redeeming Lucifer, 2017 (av förlaget beskrivs denna roman så här: "This is a classic, exciting adventure story for all ages of the battle between Light and Dark, told with unique imagination and acute historical detail.").
. Burning Magnesium, 2018 (en roman som utspelas på östfronten under AVK).

Resten av detta inlägg ägnas ett fotogalleri.





I svenska fjällen 1980 (Saltoluokta).





Studentexamen, Nolaskolan, Övik 1984. Svensson gick samhällsvetenskaplig linje.





Fanvakt på Svenska flaggans dag, Sollefteå, 6 juni 1985. Svensson är andreman från vänster.





Kock i Uppsala, 1988.





På besök i föräldrahemmet, januari 1989.





Semesterresa i Dalarna 1989.





Steninge slott, Uppland, 2004.





Bredvid en tavla målad av brodern Robert, från den senares retrospektiv i Sundsvall 2017.




Relaterat
Att vara Västerbottensförfattare
Lumpen
Fil kand i indologi
Memoarer

måndag 8 oktober 2018

Actionism: presentation på svenska


This a presentation in Swedish of my book Actionism. A presentation in English is given here. -- Actionism är vad som behövs just nu. En andlig självhjälpsbok. En bok som betonar betydelsen av viljan.




Jag har på engelska gett ut boken Actionism -- How to Become a Responsible Man. Den är min mest populära bok just nu. Alla recensioner på Amazon.com ger den 5/5.

Och för den svenske läsaren kan sägas: boken kan till exempel köpas på Adlibris.

- - -

Denna självhjälpsbok kan presenteras ur olika synvinklar. Till exempel har den sin radikala högerprägel. Detta visas i saker som att:
. Den betonar betydelsen av viljan.

. Den handlar om hur man lever sitt liv som en operation.

. Den har kapitel om den energiska sidan av Evolas och d’Annunzios idéer.

. Den har dessutom kapitel om globalism versus nationalism, antivitismens olaglighet, hur dagens kultur är dekadent, om traditionens roll i form av eviga värden osv.
Så, för att sammanfatta denna aspekt, så torde “althögerläsaren” känna igen sig i bokens allmänna atmosfär och angreppsvinkel. Detta kan ses som “ett uppror för Traditionens skull”...!

- - -

Boken talar om viljestyrka. Detta är grundläggande. Vilja är inte bara en mänsklig egenskap. Det är en elementarföreteelse, en kosmisk-metafysisk grundsten. Detta förklarar jag i början av boken.

Actionism talar även om Gud. Gud är vilja och tanke. Och människan, som en gnista av Guds eviga ljus, speglar detta.

Där har ni en skiss av den metafysiska grunden för Actionism. Med andra ord: ateister göre sig icke besvär. Vill ni inte höra talas om "Gud", "själ" osv. -- undvik denna bok.

Actionism är en del av den perenniala traditionen. Den evigt lysande, gudsrelaterade, filosofiska tradition varav hinduism, kristendom och västerländsk esoterism är grenar. Exemplifierat i Bhagavad-Gîtâ, Vandra mot ljuset, Plotinos, Goethe och Jünger. Allt detta visas tydligt i boken Actionism och dess föregångare Borderline.

- - -

Actionism talar om handling (action). Vi måste alla handla. Även en mediterande eremit måste handla. Han måste ju åtminstone andas, äta och dricka för att upprätthålla sin organism.

Så det finns inget "icke-handlande" i världen. Allt är handling, allt är "action". Därför kallar jag min livsfilosofi för Actionism.

- - -

Mycket kan sägas om denna bok. Men det ovanstående får räcka.

Lite produktinfo som avslutning:

Mjukpärm: 464 sidor
Förlag: Manticore Press
Publicerad: 14 augusti 2017
Språk: engelska
ISBN-10: 0994595875
ISBN-13: 978-0994595874
Format: 18 x 2,3 x 26 cm

Boken finns till exempel att köpa på Adlibris.




Relaterat
Köp boken på Adlibris
På engelska: "The God Concept of Actionism"
Borderline
Presentation av boken på engelska

måndag 17 september 2018

War as Being -- the Warrior Way of Truth


The warrior's life is willpower-driven. The warrior has to acquaint himself with death. In other words, the life of a warrior is rather actionist.




I have previously told you about the astral war – the invisible war, the propaganda war being fought right now. Hereby some Actionist musings on the role of the warrior in this context – how to “be a warrior” in the glorified moral sense. How to be a paragon of responsibility and awareness, a spiritually apt operator in the flurry of existence and beyond.

Actionism (2017) and even Borderline (2015) touched upon this subject -- of war as spiritual elevation, of the study of soldiering as moral inspiration. Hereby some repetition and further deliberations on the subject.

- - -

The main Actionist interest in war is the personal-moral aspect. How to live like a warrior and raise yourself in the process.

One inspiration for this comes from the Castaneda books. The guru Don Juan always speaks about becoming a warrior. When once asked by the pupil, if a warrior really can be a role-model for a man of knowledge, Don Juan says that he doesn’t speak about war in the sense of destruction and violence. He speaks about it as a mental elevator. The nagualist disciple needs the warrior simile to have as “a moral equivalent of war”.

War can take out the best (and worst) in man. Here we focus on the best: qualities like heroism, living a willpower-driven life, ability to rise to the occasion, “being all that you can be”.

Primarily, a spirit warrior knows about death. Castaneda told of this, bushido tells of this. And Actionism. The Actionist knows that his physical body has a limited lifespan. This MMM – Memento Mori Mindset – makes him calm. His spirit will live on after death.

- - -

Actionism told you of this German army concept: Verantwortungsfreude = the joy of responsibility. That is, to assume responsibility gladly – to, as a soldier on the battlefield, within the framework of the mission at hand do everything to assure victory.

To thrive while being responsible is the core of Actionism since the very subtitle of the 2017 Actionism book is “how to become a Responsible Man”.

In the same context Actionism spoke about another German concept: Innere Führung = Inner Leadership. In the German Bundeswehr, this means that every solider must be his own chief. Like, when there’s nothing to do the ranker must nonetheless ask himself what tasks he can occupy himself with, like taking care of his equipment, chopping wood, tidying up the cantonment. He shouldn’t always wait for orders, like a robot. Within the framework of the mission a lot can be done by the ranker’s own initiative.

And Inner Leadership is, like Verantwortungsfreude, an otherwise established concept capturing the gist of Actionism. Like this: Inner = thought; leadership = will. And Will-Thought is the basis of man, the strongest force in the universe as Actionism intimated.

Vernichtungsschlacht is yet another German concept of war that Actionism has embraced. This kind of battle is the encirclement, the Kesselschlacht, where one of the contestants is totally surrounded and eradicated as a fighting force. The historical battles of Cannae, Fraustadt and Tannenberg are of this kind, as are the WWII battles of Suomussalmi and the German eastern front victories of 1941: Minsk, Smolensk and Kiev. Details aside, they can be seen as examples of the ultimate artwork. And Actionism has a strain of artistry over it. As in lauding the saying, "the spirit of song is war," see below.

- - -

So, whereto, spirit soldier...? Attack of course. Always attack! If you want yet another German proverb for this it would be: Über Gräber vorwärts. The Hans von Seeckt ideal.

Don’t get bogged down in trench warfare, no, get up and go!

Attack, always attack. And trenches or not trenches, this embracing of the attack, of attack as a lifestyle, is what separates the spiritual soldier from the IRL soldier. An IRL soldier must practice both the attack and the defense. For his part, the spiritual soldier, the Actionist warrior, is only about attack. Like Serrano says:
[The spirit warrior must take] ... a path untraveled even by the Gods in all the Ages of this closed Universe. And because the Way does not exist, the hero “makes it on the run,” invents it, opens it with the blows of his Sword.

[The Ultimate Avatar, 2014 p 376]
Serrano, in imagining his spirit warrior, had the Grail knights in mind: Parsifal, king Arthur and the rest. There, a fine symbol for the Actionist warrior: a noble, spiritual fighter, using the business of fighting as a way to spiritual elevation and moral perfection. Having the Grail knight as an ideal along with Castaneda’s “Indian Warrior” archetype will illustrate what “fighting as being” in the Actionist sense is about.

- - -

The gist of the spirit warrior is this: forever living as if in the din of battle, in fierce and hectic action, but not letting this affect you, not getting stressed out by this. No, the mere demand of action makes you calm. Thus, you’re forever living in apatia, sang-froid, samatva and equanimity – living in total concentration and total relaxation, being indifferent to happiness and sorrow: sukha-duhkha-samâ, eternally enjoying the emptiness of the moment, the nothingness now.

- - -

It’s about attack, always attack. Coolness and restraint must of course be remembered but generally, the spirit warrior is about being strong, powerful and inspirational – and fighting bravely in the offensive mode is the prime symbol of this. No immortal hero ever won battles by being locked up in a fortress.

It’s about “triumph of the will to immortality”.

It’s about “fire and movement as spiritual elevation”.

It’s about the central Actionist tenets of “Movement as a State” and “Rest in Action” – to always be on the go but not striving for a climax, no, it’s the very state of being active you strive for. Actionism explained that in discussing Rest in Action.

This elevated state of the warrior is what the poet Karin Boye wrote about. “Rest only awaits you in battle. Only between the shields there is peace.” A similar Swedish Valkyrie poet was Edith Södergran, who meant that “the spirit of song is war”. She lauded war as an aesthetic, elementary action. “War” in her hands became truly mythical in the sense of Serrano. She for instance wrote about the hero being “enraptured in tranquility,” following his path with “amor fati” written on his banner, discarding everything having to do with “slow,” “careful” and “try”. (More about Södergran’s fiery poetry can be found in Borderline.)

This is devotion in the original, Roman sense: to put your life in the hands of the gods, to fight without a thought of tomorrow. Devotio it was called in Latin. The Actionist is devoted in this sense: to affirm the inner, divine light in an active way.

- - -

This is war as being. This is constant attack. This is the Grail. This is Kalki on a white horse:
And I looked, and behold, a white horse. He who sat on it had a bow; and a crown was given to him, and he went out conquering and to conquer.

[Rev. 6:2]
This is spirit war, astral war, total war in the spiritual sense. Your soul is the battlefield. Go to this war with a song on your lips: “the spirit of song is war”.

So, prepare for total war: a total, absolute, all-out war against materialism. As I said in a poem written in 2018:
I am the Holy Flame,
I am the Holy Fire...

I am the flash in the firepan,
fire and movement preaching man.

Burning all materialism to ashes.
I will burn it to ashes, then burn the ashes.
In other words, it will be the ultimate Vernichtungsschlacht.




Related
Astral War
Actionism (2017)
Borderline (2015)
Castaneda -- Words and Concepts
Illustration by LS.

måndag 10 september 2018

Good Reads Lately, September 2018


Hereby some succinct reading tips. [If you want a rather similar text in Swedish, telling about other books I've just read, check this out.]




Jules Verne, Robur the Conqueror (1886). A credible conceptualization of the principle "heavier than air" (and not "lighter than air" such as balloons); a powerful "preachment in prose" that this heavier stuff would ultimately conquer the skies. Also, a main character with an adorable superman persona.

Samuel Delany: Babel-17; Empire Star (both 1966). A kind of brainy space adventures. Top notch. Serious literature in popular form. You might say that regarding life-style etc. etc. Delany veered off into uninteresting lands in the 70s. However, he was no mad man, no, in his 60s novels he spun yarns having rightfully become classics of sf. As good as Philip K. Dick, sometimes better, I'd say.

Carl von Clausewitz, On War (1832). A great read for civilians (military minds can read Schlieffen). A book about what war is (and it's an activity hard to formalize, you can only grasp it by a system of axioms, Clausewitz means). -- The book could demand some preparation, some reading up on Clausewits's approach, but it isn't so very hard to understand. Clausewitz comes through as very readable.

Nietzsche, On the Use and Abuse of History (1874). The latter half is the usual diatribe against the author's dislikes. However, in the former part Nietzsche (among other things) advocates the study of history leading to great deeds and heroism. "Monumentalist history" he calls it. To stand in awe as before Plutarch's heroes is the lodestar of history.

Goethe, Faust, Part 1 (1808). The best strain of this classic is the occult. It isn't all histrionics; Goethe had som esoteric knowledge. And Faust and Mefisto sauntering about in this world and the next is the perfect duo: hero and sidekick, sidekick and hero.




Related
Table of Contents for This Blog
Good Reads, November 2017
Timeline of Conservative SF

torsdag 30 augusti 2018

Antivitismen och dess olaglighet


This is an article in Swedish on anti-whiteism. Here's a text in English on the same subject. -- Härmed några rader om ett aktuellt, politisk ärende. Det handlar om den antivita attityden. Det må vara att denna attityd grasserade värre i början av seklet än just nu. Men den finns latent och kan när som helst blossa upp igen. Därför måste den bekämpas. Och det kan göras med legala medel.




Det finns en "anti-attityd" mot vita idag. I västvärlden. Och inte minst i Sverige.

Detta är ett syndrom, en tendens.

För att ringa in detta syndrom kan jag samla ihop en rad indicier. Som antivita uttalanden av Fredrik Reinfeldt, Noel Ignatiev mfl:
. ”Ursvenskt är bara barbariet. Resten av utvecklingen har kommit utifrån.” – Fredrik Reinfeldt vid ett besök i Södertälje 2006
. ”Det var faktiskt inte vi svenskar som byggde Sverige. Det var människor som kom utifrån.” - Maud Olofsson, 2006
. ”Jag tror det är lite det som gör många svenskar så avundsjuka på invandrargrupper. Ni har en kultur, en identitet, en historia, någonting som binder ihop er. Och vad har vi? Vi har midsommarafton och sådana töntiga saker.” – Mona Sahlin på AB:s hemsida Ungt Val 15/3 2002
. "Vi bör blandas upp. Den vita hyn är värdelös. Det har vi alltid vetat men aldrig accepterat. Därför har vi i århundranden försökt påvisa ett icke-existerande samband mellan vit hud och överlägsen intelligens, eftersom ett sådant samband skulle ursäkta det faktum att vi faktiskt utgör den den av mänskligheten som är sämst rustad för överlevad. (...) Men varför finns den vita rasen över huvud taget? Bortsett från en ibland förekommande genetisk defekt, så är vi ganska onödiga." - Carina Rydberg i Bonniers blogg 13/5 2012
. "Målet, som är den vita rasens avskaffande, är så önskvärt att det kan vara svårt att tro att det skulle möta motstånd från andra än övertygade vita rasister.” - Noel Ignatiev, citerad efter bloggen Reaktion 18/5 2012 [ej längre online]
Hade dylika utsagor förekommit riktade mot till exempel svarta hade det tagit hus i helvete. Det hade varit Haagtribunalen direkt.

- - -

Låt oss tittta närmare på förre statsminister Reinfeldts uttalanden. Han ansåg till exempel inte att "svensk" var en folkgrupp. Det sa han i en debatt med Jimme Åkeson hösten 2010. Och detta är ganska grovt: Sveriges dåvarande statsminister förnekade att majoritetsbefolkningen saknade status som folk.

Detta är för sin del ett brott mot FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, där varje människa har rätt till en nationalitet (paragraf 15, se här).. Med "nationalitet" menar jag en etnicitet: "natio" är latin för "jag är född", och den nation man tillhör är det folk man tillhör. Att förnekas sin etnicitet på detta vis anser jag rättsvidrigt.

Att förneka ett folks existens: så gjorde man till exempel med ester, letter och litauer sedan deras länder erövrats 1940. Idag sker samma sak i Levanten där palestiniers existens som ett folk förnekas.

I Sverige förekommer alltså antivitt sentiment. I spetsen för detta gick på sin tid statsminister Fredrik Reinfeldt; se ovan. Det var inte ägnat att förvåna. Han stödde ju även terrorism: 110 miljoner till FSA i Syrien, det var han stolt att sända dem. (Källa: Fria Tider.)

Att han även hyllade uppror i förorten ("Husby inger mig en varm känsla") torde inte förvåna.

- - -

Härmed lite mer upplysningar om Noel Ignatiev, som citerades ovan. Han är en amerikansk professor.

Wikipedia skriver för sin del: "He [= Ignatiev] is best known for his work on race and social class, and for his call to "abolish" the white race."

Han säger sig vilja dekonstruera vitheten teoretiskt. Men det är förberedelse till folkmord i mina ögon. Det skulle nog Haagtribunalen anse om någon, till exempel, lika frenetiskt talade om att avskaffa négritude. Négritude är franska för "svarthet" och är ett begrepp som används för att beskriva de svarta folkens särart.

- - -

Vi vita existerar. Vi är 600 miljoner här i världen. Huruvida vi kommer att utplånas eller inte, det får framtiden utvisa. Jag kommer i alla fall att motsätta mig att såväl dödas, dekonstrueras som att avskaffas som begrepp.

Om antivitism sätts i system närmar det sig folkmord. Och folkmord är illegalt enligt FN-konventionen CPPCG = Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide, 1948.

Folkmord är allvarliga saker. Och det handlar inte bara om att fysiskt döda folk. Till exempel torde alla former av antivita, svenskfientliga påståenden vara åtalbara som "förberedelse till folkmord". FN:s konvention om folkmord från 1948 är formulerad så heltäckande att även uttalanden, påståenden, utsagor och annat som förhindrar ett folks, som de vita folkens, förkovran och levnad, kan rendera åtal i Haagtribunalen.

- - -

Ännu ett relevant dokument i sammanhanget är FN:s deklaration om rasism från 1966. Detta dokument, ICERD (= International Convention on the Elimination of All Forms of Racial Discrimination), säger detta om rasism:
I denna konvention ska termen ”rasism” ses som varje form av uteslutning, inskränkning eller förmån baserad på ras, hudfärg, börd eller nationell eller etnisk härkomst, vilka har till syfte eller verkan att upphäva eller försämra erkännandet, åtnjutandet eller utövandet på likställd fot av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter på samhällslivets politiska, ekonomiska, sociala, kulturella eller andra områden.

-- ICERD, antagen i New York i mars 1966
Vi vet alla att vita diskrimineras idag. Startar du en svensknationell kulturförening får du till exempel inga bidrag. Har du däremot "rätt", ickevit hudfärg eller nationalitet får du miljoner. Detta är en oskriven lag. Det sitter i väggarna när Ungdomsstyrelsen och Kulturdepartementet ska ge ut bidrag till projekt.

Vad antivitismens kolportörer sysslar med är rasdiskriminering av vita. "Varje form av uteslutning eller inskränkning, baserad på ras": det är straffbart enligt ICERD.

- - -

Ett sista dokument som kan behöva anföras i ämnet är detta: vår egen regeringsform. Den har av antivita använts för att stödja deras sak. Men här är de formellt fel ute. Så för protokollets skull: Sverige är INTE mångkulturellt. Det står INTE i grundlagen.

Säger någon att ”Sverige är mångkulturellt, det står i grundlagen”, så är det lögn. Termen ”mångkulturell” osv. förekommer inte i Regeringsformen. Det som folk syftar på när de säger detta är en sats i paragraf 2 som säger att minoriteters ”möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas”. Före 2010 stod det ”bör”, den nya skrivningen med ”ska” var en skärpning. Men det var såklart långt ifrån någon klausul om att Sverige skulle vara mångkulturellt och att etniska svenskar därmed upphört att existera.

Att hävda denna mångkulturella vinkel är bara en maktdemonstration, en propagandafint av PK-falangen. Det är, kan man säga, ännu en del av folkmordssentimentet. Det sentiment som förnekar svenskarna en existens som folk och rätten till Sverige.




Relaterat
Nationaldagen 2018
Ett rike utan like (2017)

fredag 24 augusti 2018

Burning Magnesium -- presentation på svenska


Nyligen gavs min roman Burning Magnesium ut.




Burning Magnesium är en roman om östfronten. Språk: engelska. Den kom ut tidigare i år. Se presentation på engelska här.

Den engelska språkformen gör att den först och främst vänder sig till engelskspråkiga läsare.

Men nu nås jag av signaler som säger att även en del svenska läsare köpt denna bok.

Vilket såklart gläder mig. Och det föranleder mig till denna text.

- - -

Burning Magnesium är en roman på engelska. Och den språkliga redigeringen, gjord i samarbete med ett proffs i sammanhanget, är ypperlig. Så mycket kan jag lova.

Handlingen då...? -- Huvudpersonen är en svensk med dubbelt svenskt och tyskt medborgarskap, en viss Arno Greif. Fadern är tysk, modern svensk; han är född i Sverige 1919. Han gör först svensk värnplikt.

Sedan, 1941, kallas Arno in i tyska armén. Han kan teoretiskt strunta i detta och hävda att hans svenska värnpliktsstatus gör det illegalt för honom att lämna landet. Men han gör det ändå, beger sig via Norge till Das Vaterland för tysk inryckning i Hannover.

- - -

1942, efter soldatutbildning, är det östfronten som gäller för Arno Greif. Det blir strider i Stalingrad, Charkov, Kursk, Kamenets-Podolsky, Warszawa och Berlin. Detta upptar romanens huvuddel, s 20-250 (hela romanen är på 390 s).

Och mer ska jag inte avslöja. Annat än att jag gjort min läxa i att kolla in krigshistorien. Både strategiskt och i detalj. Både för hela arméers rörelser och för hur små förband beter sig.

Jag kan slutligen rekommendera en titt på Logiks sida för boken. Med en baksidestext som inte skrivits av mig. Denna text jämför boken med Jüngers I stålstormen.

- - -

Köp boken på Logik: som hård- eller mjukpärm.

Köp boken på Amazon.co.uk: som hård- eller mjukpärm eller e-bok.

Köp e-boken på Adlibris.

Köp e-boken på Bokus.




Relaterat
Min Jüngerbiografi: presentation på svenska
Aktuell essä: Trotylstorm i öster
Burning Magnesium: presentation på engelska på denna blogg
Eld och rörelse (2007)