Det är en dag i slutet av januari. Härmed några lästips.
Jag har nyligen läst Clive Blooms "Cult Fiction - Popular Reading and Pulp Theory" (1998).
Jag vill minnas att författaren nämnde Sax Rohmer, Lovecraft, deckare och westerns och annat pulpigt. Allt var väl inte spot on. Lovecraftessän var till exempel lite svajig. Vadå, visar de pyramidformade varelserna i "The Shadow Out of Time" (1936) på kritik av en kapitalistisk samhällsmodell...? Ren akademisk bullshit.
Bloom kommer dock med en del generella iakttagelser som är smarta. Bland annat nämner han att 1800-talets USA var agrart, så därför kunde westerngenren blomstra. I dess texter satt naturskildringen i högsätet. Samt mer eller mindre ädla karaktärer. Den urbana deckargenren som kom på 1920-talet och framåt fokuserade för sin del på dialog och "låga" karaktärer.
Att westernlitteraturen speglade demografin kan alltså vara sant. På 1800-talet var USA mer agrart, alltså skrevs det om dylikt. På 1900-talet blev landet mer urbant, alltså skrevs det urbana berättelse som deckare. Men det är inte hela historien. Westernlitteraturen kom ju tillbaka i USA, från säg 50-talet till 70-talet. Louis L'Amour var ett stort namn i amerikansk underhållningsfiktion. Det gjordes även mycken western på tv och film. Själv växte jag upp dessa år och då var indianer och cowboys grejen helt enkelt. Jag har ännu kvar mina Timpo Toys-indianer.
Idag har detta ersatts av fantasy, såväl i lek som litteratur. Men de två skolorna, fantasy och western, har mycket gemensamt: naturskildring och hjältar, visst fokus på "ädla typer". Tolkien, har jag för mig, gillade för övrigt westerns, mer än sjörövarstories iaf. Han ska även ha gillat Haggards "King Solomo's Mines" om jag minns rätt.
- - -
Ett annat lästips jag kan ge är Shakespeare. Det kan man alltid. "Hamlet", "Stormen" och "Romeo och Julia" kan läsas för nöjes skull. För övrigt när jag läser Shakespeare kommer jag osökt att tänka på science fiction.
Shakespeare och sf: jag tänker här inte på att "Forbidden Planet" (1956) och vissa Star Trek-avsnitt har snodda Shakespeareintriger. Det är citat det gäller, eller snarare titlar som är Shakespearecitat. Detta är sådant jag hittat nyligen.
Jag börjar med Philip K. Dick. 1959 gav han ut "Time Out of Joint". Orden är från en av Hamlets monologer. Detsamma gäller en bok av Joe Haldeman. Hans "All My Sins Remebered" (1977) är, som begrepp, från slutet av en annan Hamletmonolog. Men orden i sig kanske ursprungligen är ur "Our Lord's prayer"...? -- Shakespearecitat i sf-romantitlar var ämnet. Och Ray Bradburys "Something Wicked This Way Comes" (1962) är från Macbeth, act 4 scen 1. Och Mathesons tidsreseroman "Bid Time Return" (1975), är i sig ett bevingat ord från Richard II.
Vidare har vi Larry Nivens novell "There Is a Tide". Detta är från Julius Caesar: "There is a tide in human affairs"... Hos Niven är det väl något slags gravitationsvåg som åsyftas.
Så har vi marginalia: fandomhistoriken "All Our Yesterdays" (Harry Warner, 1969) har titeln snodd från Macbeth. Och utom tävlan: MacLeans "The Way to Dusty Death" ("Full fart mot döden", 1973) är ur samma Macbeth. Och Iron Maidens låttitel "The Evil That Men Do" kan även läsas i Little Willies produktion, närmare bestämt i Julius Caesar.
- - -
Vad ska jag skriva mer om? Jag läser dessa dagar Sven Hassel, Alexander Kluges "Schlachtbeschreibung" (1964) samt Olof Lagercantz "Tretton lyriker och Fågeltruppen" (1973). Toppgrejer allt. Kluges bok handlar om Stalingrad och Lagercrantz bok bland annat om Karin Boyes hårdare sidor. Hon var ju hård, skrev om "död och natt och blod" i Yukio Mishimas anda. Lagercrantz visar att Boye även i sina mildare stunder förråder detta hårda drag. Well, sådan var hon: en Flintenweib.
Relaterat
Sven Hassel
Shakespeare: Stormen
Lovecraft
Bilden, som inte har något med inlägget att göra, föreställer en port till ett shintotempel.
2 kommentarer:
Umm... Det är faktiskt inte så tokigt att se the Great Race i "The Shadow out of Time" som publicerades 1936 som en antikapitalistisk samhällskritik. Det är ganska öppet i texten.
Bloom baserade inte sin tes med några citat i sin artikel. Därför lät det som akademisk jargong. Men jag ger tesen "the benefit of my doubt". (Och ska rätta årtalet.)
Skicka en kommentar