tisdag 9 juni 2009

En pansargrenadjärinfanterifänrik vid namn Camouflage (novell)


År 1967 reviderade svenska armén sin vokabulär. Gamla beteckningar som "skvadron", "batteri" och så vidare blev "kompani", allting gjordes enhetligt. Och alla enheter skulle preciseras, typ "norrlandsbrigadbataljon"; det fick inte bara heta "bataljon". Därmed blev begreppen i sig otympligare, även om man generellt vann i precision. -- Sedan förr vet vi att militären älskar förkortningar. Detta ihop med alla specialtermer, det ena och det andra resulterar i militärt fikonspråk, en omisskännlig dialekt som har sin charm. Härmed en liten novell på temat, en scen ur militärens vardag. Berättelsen ingår i en roman. Denna roman finns fritt nerladdningsbar här.


Över mon kom den körande, en (håll i er nu) luftlandsättningsamfibiepansarskytteinfanterikanonvagn. Förkortning: llamfpskvikv.

Den bromsade tvärt, gungade framåt i vägens lösa sand och blev stående på tomgång. Ur tornkupolen hoppade en pansargrenadjärinfanterifänrik (pgreninffk); det var ingen mindre än vår hjälte, den oförbrännelige Camouflage. Han stegade bort mellan tallarna mot elitjägarbataljonsstabens (eljägbatstab) tält. Utanför tältet stod parkerad en sjuktransportbil (sjtp) och en radiopersonterrängbil (raptgbil).

Camouflage gick in i tältet, ett stabstält med brädgolv och ståhöjd. Där träffade han på en furir som han frågade:

- Var är brigadcykelskyttepansarvärnsplutonen (brigcskpvplut) jag skulle få mig underställd?

Furiren svarade att han inte visste, utan hänvisade honom till elitjägarbataljonens chef. Precis då slog en granat ner i närheten, en 15,5:a med ögonblickligt (förkortat) högkänsligt tidanslagsrör: ö(f)hktidar. Lyckligtvis briserade granaten så pass långt bort att ingen kom till skada.

Camouflage leddes in till batc och framställde sitt ärende. Ett anfall skulle göras och han behövde förstärkningar.

- Jaså? sa batc. Ni kanske behöver raketavvärjningsvapen?

- Ja, sa fänriken, vi befinner oss i kraftsamlingsriktningen. Vårt försvar är förvisso väl utbyggt med fältbefästningar, kanonställningar, pjäsplatser och kompanistödjepunkter, men fienden är stark: han har pionjärgrupper, artilleribekämpningsdivisioner, pansarförstöringspatruller och luftförsvarsgruppcentraler. Ja inte bara det, han har även snabbeldsgevär, kulsprutegevär, maskinkanoner, automatkanoner, krevadkarbiner, övningsslagtändare och knallskott.

- Det låter allvarligt, sa batc, för vi måste städse hålla emot fiendens anfall. Han försöker att bryta igenom och rulla upp våra ställningar, försöker kraftsamla på den avgörande punkten, uppnå lokal överlägsenhet och låta eld och rörelse samverka, ta oss med dubbel omfattning. Tala med bataljonsadjutantsfältväbeln så ska ni få vad ni behöver. Hur har ni det till exempel med sjvmtrl, förlmtrl och striberedsk?

- Bra skulle jag tro, sa Camouflage, även om vi skulle behöva tre man till för sjvtj, liksom en låda sk sprptr, tio slpsgr, 48 hgr, ett priskg, fyra buntln och ett riktinstr.

Batc skådade upp mot tältets innertak, fick något fjärrskådande i blicken och sa:

- Jag ska skicka er mtrl m ltgb.


Relaterat
Camouflage: pdf
Novellen ingår i en roman
Camouflage
Vit väg mellan två floder
Andersson: Gyllene gåsen (1997)

2 kommentarer:

Mårten sa...

vi hade en tungvrickarfavorit, Spårljuspansarsprängranatövningsprojektil , förkortat tror jag Splpövptj :P

Anonym sa...

Sl-p-sgr-öv-prj kanske...?

(spårljus-pansar-spränggranat-övnings-projektil)

För övrigt sägs försvaret förkorta "grodman" till "grdman" - men det är en faktoid, en myt.

/svensson