Nyss gav jag ut romanen "Till Smaragdeburg". Den handlar om en pilgrims väg till ett fjärran mål och de personer han träffar på vägen.
Boken fann genast sina läsare. Nu har den även recenserats, och det av ingen mindre än Peter Öberg på bloggen Spektakulärt.
Öberg har ett och annat kritiskt att säga om boken. Fattas bara annat. Men han tycks ha gillat det höga tempot i romanen, mångfalden i möten. Trots "en viss repetivitet".
Romanen sammanfattas så här:
Pilgrim lämnar Metallstaden för att finna det mytiska Smaragdeburg. Ömsom vandrande, ömsom nyttjande något transportmedel (allt från tåg till flygande hästar) träffar han på sin resa den ena personen/personligheten efter den andra. Vissa har sina förebilder bland filosofer och historiska personligheter, andra är påhittade av författaren. Alla kommer de med en kort filosofisk utsago om Smaragdeburg eller livet i allmänhet.Det är väldigt koncist och träffande. Och slutsatsen:
Vad Smaragdeburg är och om staden överhuvudtaget finns har karaktärerna i boken olika uppfattningar om. Kanske är staden en symbol för någon sorts slutmål eller tillfredställelse, en släkting till Nirvana eller Michael Moorcocks stad av vila, Tanelorn. Poängen verkar vara att det är resan som är viktig.Hela recensionen finner du här.
2 kommentarer:
Hej
Oj, redan en recension? Jag ska försöka skriva nåt om den också. Har haft kaotiskt mycket omkring mig ett tag, men nu har jag börjat återfå kontrollen... det kommer nåt!
Härligt. Men ingen brådska för min eller någon annans skull, det här är en tidlös klassiker :)
/svensson
Skicka en kommentar