Ännu en finsk recension av Borderline

Välkommen. Härmed ett inlägg. Om en bok. Boken heter Borderline. Och finns ännu i tryck. Jag gav ut den 2016. Nu har en recension på finska kommit. Jag översätter det hela här till svenska. Här är webbsidan för det finska originalet.

För några år sedan gavs alltså Borderline ut. Av Manticore Books, Melbourne, Australien.

Boken är på 234 sidor och på engelska. Och den handlar om den metafysiska grunden för allt, med Plotinos som ledstjärna. Plotinos utvecklade Platons ontologi till en rikare, mer fattbar modell anser jag.

Plotinos ger Borderline sin rätt unika ingångsvinkel. Han fullföljer, så att säga, min ambition att här ge en holistisk, övergripande världsföklaring med förening av tradition och modernitet, kvinnligt och manligt, mänskligt och gudomligt... Detta är stora ord och jag belyser dem bland annat med en figur som blev galen av att göra ett avlägset liknande projekt, Gustaf Fröding. Han stupade på uppgiften i att, poetiskt, uttrycka Den Heliga Graals innebörd och hemlighet. Eller gjorde han...? Han hade redan anlag för galenskap. Gralssökandet gav förvisso upphov till sådant som den fulländade dikten "Sagan om Gral" i Stänk och flikar (1896).

Nåväl. Fröding nämns bara kort i förordet. Men genom att Borderline har denna holistiska ambition med Gud, verkligheten, människan och hela idéhistorien inbegripen så blir detta ett verk som rör sig i mytiska marker. Anser jag blygsamt. Men recensenter har förvisso uppskattat boken så jag har fog för mitt framhållande av bokens unicitet.

+++

Boken inleds med den ovan nämnda introduktionen. Sedan kommer det antydda kapitlet om Plotinos som ger grundackordet. Hans verk Enneaderna citeras bland annat. Och sedan avhandlas besläktade ämnen som esoterism, vetenskapsteori med (= Goethe) samt utan andligt inslag (= dagens reduktionistiska världsbild). Därtill läggs porträtt av perenniala storheter som T. S. Eliot, Jünger, Edith Södergran och många andra.

Resultat: Borderline är något av en modern klassiker. En grundsten för min filosofiska doktrin som fortsattes i Actionism och Astral War.

+++

Men Borderline var alltså begynnelsen i mitt filosofiska verk. Och den fick sina läsare och den fick goda recensioner. "Svensson writes with a smooth ease ..." skrev Heathen Harvest. Och N. M. Phoenix ansåg att detta var "an excellent survey of Perennialism." Länkar till dessa recensioner finns här, länkar som går till referat på bloggen.

Ganska fort kom även en recension av en finsk läsare. Den studien refereras på bloggen, här, på engelska. Han sa bland annat detta: "Svensson's work is held together by a clear red thread of perennial philosophy."

Originalrecensionen var alltså på finska.

Nu har en likadan sak skett: en finsk läsare har reagerat. Dennes originaltext finns här.

Och i detta inlägg har jag översatt valda delar till svenska. Och kommenterar lite. Men detta är bara ett referat. Jag har inte återgett hela texten. Men låt det vara känt att jag välkomnar kritiska synpunkter på mitt verk. Lite betänkligt är ju att bara få beröm.

Väl påläst kritik ger ett verk kontur och relief, det skapar dialog. Och det är det frågan om här, så att säga.

+++

Det är en skribent vid namn Kauko Mieli som författat drapan. Bloggen heter Suomen Sana. Vilket betyder "finska ord".

Texten börjar så här:

Den här gången recenseras boken Borderline – A Traditionalist Outlook for Modern Man av den svenske författaren Lennart Svensson, utgiven av Numen Books. [...] Svenssons mål i sin bok [är] att kombinera både traditionell filosofi och metafysik med den moderna världen. Enligt Svenssons eget uttalande syftar Borderline till att bygga broar istället för att bränna dem, vilket är en respektabel strävan. Borderline strävar således efter att kombinera tradition och modernitet, kvinna och man, människa och Gud, österländsk och västerländsk visdom, och ett aktivt och kontemplativt förhållningssätt till världen.

Detta sammanfattar bokens tema väl, anser jag. -- Vidare säger Mieli:

Svensson [kritiserar] hårt den västerländska vetenskapens och den moderna världens specialism och reduktionism, vilket enligt honom har lett till den fragmentering och nihilism som syns överallt omkring oss. Istället för reduktionism och specialism efterlyser Svensson de ovan nämnda perspektiven, som skulle kunna föra den moderna världen framåt mot en holistisk världsbild och som enligt Svensson skulle kunna integrera både antika visdomsvetenskaper och västerländsk vetenskap med varandra.

Mielis åsikter då...? -- Han har denna uppfattning om boken:

Verket, som är drygt hundra sidor långt, behandlar ett antal olika ämnen i slumpmässig ordning. Det innehåller både djupgående metafysiska och filosofiska reflektioner och en diskussion om grunderna för en esoterisk världsbild, och utöver detta behandlar det även fenomen och människor från den moderna världen. Särskilt den senare delen av verket består av sammanfattningar av olika författares, poeters och tänkares världsbilder och verk, och lyfter fram karaktärer från Edith Södergran via T.S. Eliot till Ernst Jünger och Caspar David Friedrich. Ur mitt perspektiv är den senare delen av verket den minst intressanta av alla, medan början och mitten bitvis var mycket givande och upplysande läsning.

Mieli ger alltså både ris och ros. Det framgår här, det framgår av recensionen i sin helhet.

Recensenten konkluderar:

Svenssons ambitioner och mål för verket är beundransvärda och respektabla, och han lyckas delvis med sitt mål. Medan det mesta inom denna genre – esoterisk litteratur och traditionalism – angriper den moderna världen skoningslöst, är Svenssons försök att bygga broar mellan olika tankeskolor och både den traditionella och moderna världen, snarare än att bränna dem, mycket välkommet.

Jag rekommenderar verket till alla som är intresserade av ett sådant holistiskt synsätt och "integrerad esoterism". Jag ger verket betyget 8,5/10 för innehållet och 7/10 för skrivstilen.

Den finska originaltexten finner du här.







Relaterat
Originalartikel på finska
Borderline: presentation på swensko
Borderline: presentation på engelska
Här presenteras Actionism på ärans och hältars språk
Astral War: presentation på svenska

God jul

God jul...!

Jag önskar härmed alla läsare god jul. Och ett gott nytt år.



Väl mött på bloggen längre fram... om inte förr, så senare.





Relaterat
Podd med mig om Moltke
Podd med mig om Jünger
Podd med mig om Spengler

Some notes on Jonathan Bowden

Howdy.

Many people on the Right are not interested in high culture.

-- Jonathan Bowden

Let us take a look at a man named Jonathan Bowden.

He was a British essayist, speaker, and right-wing guru. He died at 49 in 2012.

I personally haven't read him until now. It took me some time to break down the, shall-we-say, "hype-barrier". Well then, no matter, for now he's a fav of mine. Kinda.

He knew art. He knew literary brilliance. With a radical conservative approach he portrayed the greats of 19th and 20th century. More of this below.

+++

A fine trait of Bowden's was: he admitted that some spirituality is the basis of reality. Hierarchial elitism is needed to give meaning to existence, he once said. In a lecture on T. S. Eliot.

But he, Bowden, also poses with guns. As we see in the promo pic illustrating this post. Hardly the pose of a perennialist...!

So how do you combine that? Preaching transcendence and at the same time intimating that tough-guy nihilist?

I’d say right, now, he wasn’t all nihilist... But had something of that in him too... He sometimes used post-modernist deconstruction as a way to criticise leftist modernity. A somewhat banal jargong. Like noting that "lefty X is really taking a conservative stanse in ussue y".

+++

Now, to summarize his creed a bit, the best parts of it:

Bowden was for Western civilization... and some Paganism to that... and aestheticism, literary sophistication, and elitism in art, politics, ethnicity, anywhere.

As for the last item, ethnicity and race, we shall here only say that Bowden had seen into this hot topic too. Like, in Western Civilization Bites Back, 2014, p. 164, he refers to Simone Weil and her enracinement idea: to enroot oneself. -- That was original, a modern right-winger acknowledging Simone Weil, the post-modern theologician. I've written about her myself on this blog. In Swedish.

+++

As I said Bowden had a tinge of perennial ideas in him. They might have been a mere shadow. But they were there. And this, to me, makes it easier to digest his overall message.

Thus we've introduced the man and his thought and what makes me even tolerate him. Now we'll make room for some diverse aspects of his ideas. Some informal remarks on them. Here goes.

+++

BBB: Bowden kinda liked Beckett and Bacon... their mere attempt to be different, anti-story, anti-meaning. “The work of Francis Bacon and Samuel Beckett ... tends in the direction of an anarchistic Right-wing nihilism.” [Source] -- This attitude of Bowden's might seem bold and fresh but I have personally no wish to be such a post-modern recruiter of famous fringe-figures to our cause. It is a predictable partisanship. And it does permeate much of Bowden's thought.

Bowden: knew academic jargon, had some higher studies behind him, but no academic exam. Pretty much self-educated. Mostly mentions thinkers etc. from Nietzsche and on, but he had some knowledge of Renaissance art too. Sometimes he comes thru as a crampy nihilist rigorist of the usual right-wing kind -- but -- he is not wholly a Nietzschan nihilist.

+++

From the work called Frenzy, (written around 1994) here is Bowden’s creed, already intimated. Inequality, hierarchy, and “sexist and racist”: [Source]

The reason why I support the Right against the Left is that the Right supports structures that already exist and that give life meaning. The Right, in other words, supports those structures that exist at the present and that communicate value and identity to the citizen. Of course, everything the Left says about the Right is true, and this is why the Right needs to be supported against the Left. The Left declares quite correctly that the Right is racist, sexist, and elitist—all of which is correct because you cannot have a civilization that is not hierarchical and elitist. If you like, the Right preserves difference, inequality, between groups, and it gives meaning to life because it orders things hierarchically. If things are to be defined, if they are to be named, then they have to be placed on different levels—a definition that is based on equality, an absence of distinction, is null and void.

+++

Bowden appreciated Eliot’s foundation in spiritual esotericism – above and beyond, this dimension we need; like Eliot Bowden stood for this. And in his speech on Lewis, Bowden said that the spirit of Pound, Eliot, and Lewis was “the classicism of the Old World coming back to the Old World via the New World”. [Source]

+++

To top this presentation off, hereby a transcript of Bowden’s lecture on Wyndham Lewis. Of Canadian extraction Lewis was a modernist painter of great skill, also sometimes a fine author. He had an interesting life and Bowden aptly shows it.

Here it is. A fine piece, Bowden at his best -- I'd say, it's as good as anything Lytton Strachey might have written.







Related
A site dedicated to Bowden's writings
Good reads by me, November 2025
In Swedish by LS: Simone Weils credo