"Parabellum" av Olov Jonason är en subtil sak. Den är annorlunda: det är inte bara "beredskap, jobbigt" som i sedvanlig realism. Jonason skildrar visserligen beredskapens tillvaro men det görs originellt.
I Lars Ericsons bok om den svenska värnpliktens historia nämns ett antal böcker i ämnet, romaner i svensk militärmiljö. Utan någon som helst ordning, här är de:
. Ivar Lo-Johansson: Soldaten, 1959Detta må vara hedervärda berättelser. Men de saknar visst raffinemang. De har inte SPRÅKET. Men det har den sistnämnda, Jonasons novellsamling "Parabellum".
. Helmer Lindström: Grå män vid gränsen, 1943
. Evertz Arnesson: Skall ske, sergeant, 1973
. Erik Eriksson: Allting har hänt, 1989 (utspelas i kustartillerimiljö)
. Jan Olov Ekholm: Pang du är död, 1969 (Ravlunda skjutfält)
. Märtha Burén: Garnison i norr, 1948
. Lars Widding: svit om mellankrigstidens Umeå
. Jan Fridegård, Äran och hjältarna, 1936 (K4 Umeå)
. Sam Lidman: I dödens väntrum (K1 Stockholm)
. Per-Olof Ekström: Den blomstertid nu kommer, 1951 (K3 i Skövde, livhusarerna)
. Olov Jonason: Parabellum, 1947
Ni har kanske sett den moderna utgåvan, EnBokFörAlla, billig sak som finns på alla Loppis; ja ni ser den ju ovan. Jag gillar denna design med sin pistol m/40 i stram men färgrik inramning. Originalutgåvan från 40-talet hade bara en tuschteckning av samma pistol, stramt det med. Men med mindre "impact" än det nya omslaget.
Men texten då, inlagan? Novellerna? De handlar dels om värnplikt under beredskapen, dels om "allting annat": kärlek, livet i Stockholm som ung. Beredskapsnovellerna är tajta och bra, de undviker "Någonstans i Sverige"-jargongen; Jonason har avgränsat sig, har motat enfalden i grind och går in på kärnan. Genom Verfremdung av känt slag (q v "Eld och rörelse") får han svensk beredskap att bli ett Okänt Land.
En okänd värld, en värld att leva i. En bok om "en generation döpt i kulspruteolja"; komisstygets sträva behag, lukten av naftalin, kordit och tjära. Spårljus i natten.
Vill man ha svensk militärfiktion med lite schvung, då ska man läsa Jonason: 40-talism, språklig medvetenhet, ångesten bubblar under ytan. Fast det är inte nattsvart ångest hela vägen, här finns också ett märkligt ljus över tingen, vare sig det är på kaserngården eller i Stockholmsvimlet.
Jonason skrev en bra bok med en slagkraftig titel: Parabellum. Termen i sig är beteckningen på den typ av pistol som omslaget avbildar, en term som är latin och betyder "för kriget". Som boktitel är den kongenial.
Relaterat
Hassel: Döden på larvfötter
Eld och rörelse
1 kommentar:
Jonasons roman kan som sagt få en att tänka på "Camouflage", den roman jag la upp på nätet hösten 2011. Den handlar om hur en soldat, kallad Camouflage, är invecklad i ett krig, kriget Gondavien-Mirotanien. Camouflage strider på den gondaviska sidan. Som andlig vägledare genom stridens stormar har han ängeln Doriel, som för honom till insikt om Tillvarons Innersta Mening.
En annan titel som Jonasons bok kan erinra om är Hassels "Döden på larvfötter". Den finns länkad i inlägget. En som inte är med men som måste nämnas i denna krets, är förstås "Det röda massanfallet" av Gösta Borg. Aldrig stod korditdoften så frän av den svenska prosan som i denna text. Rekommenderas.
Skicka en kommentar